Skrumplever

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skrumplever
Klassifikation och externa resurser
Datortomografi av en skrumplever.
ICD-10 K70.3

, K71.7

, K74
ICD-9 571
DiseasesDB 2729
eMedicine med/3183  radio/175
MeSH engelsk
Internetmedicin 2396

Skrumplever, eller levercirros (latin: cirrhosis hepatis), är slutstadiet efter en sjuklig nedbrytning av leverns vävnader. Orsaken är huvudsakligen kronisk leverinflammation, på grund av exempelvis alkoholöverkonsumtion eller infektion av hepatitvirus.

Skrumplever innebär att stora delar av levervävnaden har dött och blivit ersatt av bindväv. Med tiden hårdnar organet, och slutligen skrumpnar det, därav den svenska beteckningen. Den vanligaste orsaken till skrumplever är alkoholmissbruk och kallas alkoholcirros.

En betydande andel patienter har dock fått sin skrumplever på grund av inflammatoriska leversjukdomar vars orsaker inte beror på den drabbades livsföring.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Skrumplever uppkommer då hepatocyterna - de celler i levern som är ansvariga för leverns funktion - dör och ersätts av ärrvävnad, så kallad fibrotisering. Orsaker kan vara:

Utredning[redigera | redigera wikitext]

Levern kan i tidiga stadier vara förstorad med cytologiska förändringar i det stadium som kallas fettlever, men minskar sedan vanligen i storlek. Förhöjt tryck i portvenen, så kallad portal hypertension, kan förekomma. Blödning och förstoring av mjälte leder ofta till anemi. Ett vanligt tecken är ascites, det vill säga att vätska förekommer fritt i bukhålan. Ofta gör man biopsi, ultraljud (transient elastografi) och datortomografi av levern. Bilirubinstegring (som leder till ikterus) ses vid kraftig funktionsnedsättning eftersom levern normalt har en stor reservkapacitet när det gäller att konjugera bilirubin.

Att undersöka levern med så kallad elastografi är smärtfritt, enkelt och innebär färre risker än ett vävnadsprov, leverbiopsi. Men att ta prov på vävnaden med en nål är fortfarande mer tillförlitligt, visar SBU i en rapport. [1]

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Ascites[redigera | redigera wikitext]

Ascites uppkommer på grund av tre faktorer:

Ascites uppstår som ett transsudat med låg proteinhalt när vätskan dras ut ur det proteinfattiga blodet till skillnad från ascites med hög proteinhalt exudat som snarare beror på tumör eller inflammation.

Esofagusvaricer[redigera | redigera wikitext]

Portal hypertoni leder till att venerna i matstrupen (esofagus) dilaterar. Tjocka utvidgade vener, esofagusvaricer, ses med gastroskopi. Varixblödning på grund av spruckna blodkärl är mycket allvarligt och cirka 1/3 avlider 3 månader efter första blödningen trots modern behandling. Man försöker därför att minska blödningsrisken på ett tidigt stadium.

Portasystemisk encefalopati (PSE)[redigera | redigera wikitext]

Normalt verkar levern genom att omvandla ammoniak som är toxiskt för kroppen genom ureacykeln. Vid portalhypertoni så kommer blodet att shuntas (ta andra vägar) förbi levern och då kan ammoniak nå hjärna där den ger upphov till skada (encefalopati). Symptom vid hjärnskada innefattar personlighetsförändringar, apati, ökade senreflexer, asterixis. Illaluktande andedräkt (ammoniak) så kallad fetor hepatikus är ett tydligt tecken på PSE liksom S-ammoniak. På ett EEG ses förändringar vilket inte är särskilt specifika.

Cancer[redigera | redigera wikitext]

Skrumplever ger ökad risk för cancer i levern.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen ser olika ut beroende på cirrosens etiologi och vilka sekundära tillstånd som föreligger. Nedan följer några möjliga behandlingsåtgärder.

  • Adekvat intag av föda, proteiner (dock måste hänsyn tas till PSE-risken) och vitaminer
  • Vattenrestriktion (1,5 l/dag) och reducerat salt(natrium)intag
  • Sängliggande för att öka njurarnas funktion att utsöndra vatten
  • Laparocentes (uttappning av vätska från buken)
  • Aldosteronhämmare minskar vatten- och saltretentionen
  • Betablockerare minskar risken för varixblödning
  • Antibiotika och laxermedel för att minska ammoniakbildning i tarmen
  • Om cirrosen går för långt måste man tillgripa levertransplantation.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Medianöverlevnaden vid skrumplever är cirka två år (räknat från diagnostillfället) om en eller flera komplikationer (gulsot, ascites, varixblödning eller encefalopati) föreligger när diagnosen ställs. Om komplikationer saknas vid diagnostillfället är medianöverlevnaden längre än tolv år.[2] Mortaliteten är dock mycket beroende av cirrosens etiologi.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SBU. Transient elastografi vid misstänkt leverfibros och levercirros. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.
  2. ^ D'Amico G, Garcia-Tsao G, Pagliaro L. (2006). ”Natural history and prognostic indicators of survival in cirrhosis: a systematic review of 118 studies”. Journal of hepatology "44" (1): ss. 217-231. PMID 16298014. 
  • Internmedicin, 4:e upplagan, Göran Berglund (Liber 2006) ISBN 9147052961