Rattfylleri

Nykterhetskontroll i Stralsund, Tyskland, februari 2006.

Rattfylleri är brottet att framföra ett motordrivet fordon eller spårvagn med otillåten mängd alkohol i blodet.

Rattfylleri och rattonykterhet

Rattfylleri och rattonykterhet anses vara orsaken till ett stort antal trafikolyckor. Rattfylleri är ett typiskt exempel på ett spanings- och ingripandebrott. I preventivt syfte genomför polisen därför nykterhetskontroller genom att slumpvis stoppa motorfordon i stadstrafik eller på större vägar och kontrollera förarnas nykterhet.

Gränsen för rattfylleri i Sverige är 0,2 promille alkohol i blodet och sänktes från 0,5 promille (tidigare benämnt rattonykterhet) år 1990. Gränsen för grovt rattfylleri är 1 promille och sänktes från 1,5 promille 1994 (tidigare benämnt rattfylleri). Sverige har valt en mycket strikt linje med i princip nolltolerans för alkohol i trafik. De flesta industriländer har lagt sin gräns för motsvarande rattonykter vid 0,5 eller 0,8 promille alkohol i blodet.

Trafikverket arbetar på flera fronter mot rattfylleri. Trafikverket bedriver kampanjen Don't Drink and Drive, som sträcker sig över flera år och riktar sig till ungdomar. Trafikverket bidrar också till att sprida den så kallade Skelleftemodellen, som går ut på att snabbt försöka få in en person som blivit ertappad som rattfull i ett behandlingsprogram. Rattfyllerister är ofta personer som har någon form av beroende.

Gränsvärden

• Ryssland - 0,0 promille
• Sverige, Norge, Estland, Polen - 0,2 promille.
• Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Island, Luxemburg (från september 2007), Tyskland (med undantag för yrkesförare där nolltolerans tillämpas) - 0,5 promille
• Kanada (förutom Québec) - 0,5 promille för av provinsen bestämda påföljder såsom tillfällig indragning av körkortet; 0,8 promille för (federalt) straffrättsligt ansvar.
• USA - Brott: Driving under the influence of alcohol. Brottet har dock olika namn i olika delstater:
  • 0,1 till 0,2 promille (för yngre än 21 år) i alla delstater. Principen är nolltolerans men av mättekniska orsaker skiljer sig den praktiska gränsen från delstat till delstat,
  • 0,4 eller 0,5 promille för yrkeschaufförer (varierar beroende på delstat),
  • 0,5 promille (brott; "driving while impaired") endast i vissa delstater,
  • 0,8 promille (brott; "illegal per se") i alla delstater.
  • Driving under the combined influence of alcohol and drugs - kräver ingen särskild blodalkoholnivå, utan endast impairment, (ungefär nedsatt förmåga) som följd av den samlade effekten av alkohol och andra farmakologiska preparat (oavsett om dessa är legala eller inte).
  • I delstaten Ohio måste rattfylleridömda köpa en särskild registreringsskylt a scarlet letter (ungefär röd bokstav) som ska placeras på alla hushållets bilar, för att identifiera dem som dömda rattfyllerister. Detta straff ådöms dem som tillägg till andra påföljder och avgifter till domstolen.
• Storbritannien, Liechtenstein, Malta, Luxemburg (t.o.m. augusti 2007), Kanada i provinsen Quebec - 0,8 promille.
• Kongo, Komorerna, Togo, Dominikanska Republiken, Etiopien, Laos - har ingen lagstiftning som förbjuder bilkörning under alkoholpåverkan.

Straff

Sverige

För rattfylleri döms den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet till böter och/eller fängelse i högst sex månader enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Den som döms för rattfylleri får normalt även sitt körkort återkallat. Detta regleras i körkortslagen och sker i ett separat administrativt förfarande där Transportstyrelsen är beslutande myndighet.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.

Man som framfört moped med frånkopplad motor genom att den rullats framåt har ansetts innebära ett förande av motordrivet fordon i den mening som avses i 4 § trafikbrottslagen. Mannen hade en alkoholkoncentration i utandningsluften på 1,35 milligram per liter. Hovrätten för Nedre Norrland bedömde att förmildrande omständigheter förelåg eftersom han framfört mopeden kort sträcka och med frånslagen motor och dömde honom för rattfylleri till böter.

För grovt rattfylleri döms till fängelse i högst två år. I regel döms för grovt rattfylleri om alkoholkoncentrationen uppgått till minst 1,0 promille i blodet. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om

1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, eller
3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Man som gjort sig skyldig till nio fall av grovt rattfylleri och ett fall av rattfylleri inom loppet av ett drygt år dömdes av Högsta domstolen till fängelse ett år och fyra månader.

Man som saknat körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd för att komma till sjukhus. Åtal för rattfylleri och olovlig körning ogillades av Göta hovrätt på grund av nöd.

Körkort

Dom på rattfylleri medför regelbundet återkallelse av körkort.

Vid återkallelse fastställs en spärrtid på lägst en månad och högst tre år. Vid grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik ska spärrtiden vara lägst ett år. Med spärrtid avses den tid körkortet är återkallat.

Regeringsrätten har i ett mål ansett att en spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av så kallat drograttfylleri inte bedömts vara för lång.

Historik

De första böterna för rattfylleri lär ha utdömts till en taxichaufför i Storbritannien den 10 september 1897.

I Sverige infördes genom automobiltrafikförordningen 1920 villkoret att enbart personer som gjort sig kända för nykterhet kunde få körkort. Ett tillägg till motorfordonsförordningen stadgade att den som överskred hastighetsbegränsningen och dessutom var berusad kunde dömas till fängelse i tre månader. Böter för rattfylleri (utan avseende på hastighet) infördes 1925, fängelsestraff 1930 och promillegräns 1941.

Se även

• Sjöfylleri
• Berusning

Externa länkar

• Vägverkets sida om Alkohol, droger och trafik