Stånga kyrka

Stånga kyrka
Kyrka
Stånga kyrka
Stånga kyrka
Land Sverige Sverige
Län Gotlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Visby stift
Församling Stånga-Burs församling
Plats Stånga
 - koordinater 57°16′59″N 18°27′57″Ö / 57.28306°N 18.46583°Ö / 57.28306; 18.46583
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret
21400000444078
Interiör med triumfkrucifixet
Interiör med triumfkrucifixet
Interiör med triumfkrucifixet

Stånga kyrka är en kyrkobyggnad i StångaGotland. Den är församlingskyrka i Stånga-Burs församling i Visby stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är uppförd av kalksten och består av långhus, kyrktorn i väster, smalare absidkor i öster samt sakristia på korets nordsida. Den ovanligt rikt utformade långhusportalen på södra sidan är av stort intresse och tillhör Gotlands märkligaste kyrkliga monument. Ett romanskt långhus med kyrktorn ersattes vid 1300-talets mitt av nuvarande långhus och torn, verk av den anonyme stenmästaren "Egypticus" (nedre delen av tornet är dock ursprunglig). Romanska grundmurar påträffades vid arkitekt Sven Brandels restaurering 1929. Absidkor och sakristia från 1200-talet fick kvarstå vid 1300-talets omdaning, men nybyggdes 1864–1865 efter ursprunglig förebild. Kyrkan har vitputsade fasader med markerade hörnkedjor och fönsteromfattningar i kalksten. Långhuset täcks av ett brant sadeltak, liksom det lägre koret. Absiden har ett konformat tak och sakristian pulpettak.

Det höga tornet, krönt av en kort åttkantig spira, har spetsbågiga, kolonettförsedda ljudgluggar i tre våningar och spetsiga gavelrösten i alla väderstreck. Absidkoret har rundvälvda fönsteröppningar, medan långhusets enda ljusintag utgörs av ett stort spetsbågigt masverksfönster i söder. Korportalen och tornets västportal är rundvälvda i flera språng. Långhusportalen har tillskrivits "Egypticus" verkstad, 1300-talets mitt, liksom de öster om portalen inmurade relieferna, vilka troligen ursprungligen var avsedda för en annan plats. Invändigt täcks långhuset av fyra kryssvalv vilande på en mittkolonn. Tornbågen och den vidare triumfbågen är båda spetsbågiga, och ringkammaren samt koret täcks av varsitt kryssvalv. En rundvälvd tribunbåge leder till den av ett hjälmvalv täckta absiden. Väggar och valv är vitputsade, utom i bågar och omfattningar där kalkstenen lämnats bar. Vid arkitekt Olle Karths restaurering 1962–1963 framtogs ett mindre målningsfragment, troligen från 1400-talet, i ringkammaren.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ I/P
Principal 8’ Salicional 8’ Borduna 8’ II/P
Gedackt 8’ Flöjt oktaviant 4’ Kvintadena 4' II/I
Oktava 4’ Kvinta 2 23
Blockflöjt 2' Oktava 2'
Mixtur 3 chor Ters 1 35'
Dulcian 8'

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor och information[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Internet[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 54-55. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4