Gammelgarns kyrka

Gammelgarns kyrka
Kyrka
Gammelgarns kyrka
Land	Sverige
Län	Gotlands län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Visby stift
Församling	Östergarns församling
Koordinater	57°24′16.5″N 18°48′16.0″Ö
Invigd	1200-talet

Gammelgarns kyrka
Borg
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Socken	Gammelgarn
Kulturmärkning
Fornlämning
- FMIS beteckn	Gammelgarn 103:1
Information från FMIS.

Gammelgarns kyrka är en kyrkobyggnad i Gammelgarns socken på Gotland. Den tillhör Östergarns församling i Visby stift. Kyrkan ligger 4,5 mil sydost om Visby och 4,4 km sydväst om Katthammarsvik på Gotland.

Kyrkobyggnaden

Gammelgarns kyrka och kyrkogård omgärdas av en kallmur med en bred gotisk stiglucka i väster. Kyrkan, som är uppförd i kalksten, består av ett rektangulärt långhus, ett smalare rakt avslutat kor i öster, en något smalare förhall i väster och en sakristia i norr. I väster ett spånklätt klocktorn, byggt i form av en takryttare. Kor och långhus är i höggotisk stil från 1300-talet, den västra delen, förutom takryttaren, härrör från den ursprungliga romanska kyrkan.

Sydportalens kapitälband är rikt skulpterade med bibliska motiv hämtade ur början av Första Mosebok. Överst på portalen två skulpterade huvuden härstammande från den romanska tiden. Nuvarande korportal var sydportal i den romanska kyrkan. En ingång finns även från norra sidan, belägen i höjd med takryttaren.

Invändigt möter ett höggotiskt kyrkorum. En slank mittpelare bär upp fyra höga kryssvalv. Långhuset ansluter till kor och förhall medelst breda spetsbågiga öppningar. I koret ett värdefullt altarskåp från 1300-talets mitt. I korgolvet finns en gravsten med runinskrift minnande om en kvinna vid namn Hallvi. Till vänster en medeltida dopfunt och till höger en predikstol från slutet av 1600-talet. I ett rum i takryttaren förvaras ristningar.

Historik

Av den äldsta kyrkan återstår inga lämningar, men sannolikt byggdes här en liten träkyrka vid tiohundratalets slut eller 1100-talets början. Invid denna restes under 1100-talets sista fjärdedel en kastal i sten. Senare, under 1200-talets första fjärdedel, påbörjades en romansk kyrka i tuktad kalksten. Först uppfördes ett kort långhus och ett smalare, förmodligen rakt avslutat kor. Bygget fortsatte sedan med ett fyrvälvt långhus i tidig gotisk stil.

Under 1300-talets andra fjärdedel började en ny större kyrka anläggas. Först byggdes ett nytt kor och en sakristia samt möjligen östra delen av nuvarande långhuset och dess södra fönster. I nästa etapp revs gamla långhusets östligaste del liksom de fyra valven och mittpelaren. Slutligen färdigställdes det nya större långhuset. I väster en förhall, en rest från den äldre romanska kyrkan. Sydportalen utfördes av en stenmästare och skulptör, som var verksam på Gotland under 1300-talets första hälft och kallas, efter ett förslag från konsthistoriker Johnny Roosval, "Egypticus". I portalens kapitälband skildrar han Adam och Eva i Edens lustgård, syndafallet, utdrivningen ur lustgården, Adam & Eva i arbete, Kains mord på Abel och Noas ark.

På långhusets norra mur skapade Passionsmästaren vid mitten av 1400-talet en svit kalkmålningar. Under senmedeltiden skadades dock dessa, och även kryssvalven, i en brand.

Vid slutet av 1600-talet fick kyrkan en predikstol, sannolikt skapad av snickarmästaren Jochim Sterling från Visby. Under 1600- och 1700-talen gjordes dekor i svart runt fönster och i valv. År 1752 sänktes kortaket och 1755 höjdes västra partiets murar och i väster restes den kraftiga, spånade takryttaren. På 1760-talet ställdes ett "torn"rum i ordning, vilket målades 1768 av Magnus Möller, liksom också kyrkbänkarna, korbänken och en väggskärm i kyrkan. I södra långhusmuren höggs tre smala fönsteröppningar upp och i korets östvägg lika många.

År 1956–1958 gjordes en omfattande restaurering efter ett förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth. Bl.a. rekonstruerades kyrkans mittkolonn och de ribblösa kryssvalven. Även fragment från 1400-talets kalkmålningssvit togs fram, medan kvadermålningarna och valvstrålarna från 1700-talet överkalkades.

I november år 2000 stängdes kyrkan för en ny inre renovering och restaurering. De medeltida målningsfragmenten på norra väggen rengjordes, delar av dekoren från 1600- och 1700-talet rekonstruerades, övriga väggdelar rengjordes och vitkalkades. Slutligen fyllde man i 1700-talets kvadermålningar och valvstrålar. Annandag pingst år 2001 återinvigdes kyrkan av biskop Björn Fjärstedt.

Inventarier

• Altarskåp från mitten av 1300-talet.
• Dopfunt från 1200-talets mitt med cuppa från 1300-talet.
• Predikstol från 1670–1690 av Jochim Sterling, Visby.
• Herrskapsbänk från 1768

Orgel

Kyrkans första piporgel tillkom 1965 och är byggd av John Grönvall Orgelbyggeri. Den har fem stämmor och verk med slejflådor och mekanisk traktur.

Disposition

Manual	Pedal	Koppel
Gedackt 8’	Subbas 16’	Man./ped.
Principal 4’
Rörflöjt 4’
Waldflöjt 2’
Scharf II chor.

Kastal

Intill kyrkan står ett välbevarat fristående vakt- och försvarstorn, en så kallad kastal, som byggdes i sten under 1100-talets sista fjärdedel. Kastalen är fyrkantig (10 gånger 9 meter) och 13 meter hög.

Bildgalleri

• 
  Kyrkan och kastalen
• 
  Kastalen
• 
  Sydportalen
• 
  Portalen, av mästaren Egypticus
• 
  Interiör mot öster
• 
  Altaret, från mitten av 1300-talet
• 
  Ribblösa kryssvalv
• 
  Kapitäl
• 
  Dopfunt
• 
  Predikstol
• 
  Piporgel

Externa länkar och källor

• Wikimedia Commons har media som rör Gammelgarns kyrka (sida).
  Bilder & media
• Wikimedia Commons har media som rör Gammelgarns kyrka (kategori).
  Bilder & media
• guteinfo
• på Gotland
• Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
• Orgelanders
• Återöppnande av Gammelgarns kyrka annandag pingst 2001
• Tore Siltbergs avskedskonsert i Gammelgarns kyrka
• Kastal vid Gammelgarns kyrka
• Östergarn församling

Litteratur och källor

• Roosval, Johnny; Lagerlöf Erland (1963). Kyrkor på Gotland : Kräklinge ting : sydöstra delen. Sveriges kyrkor ; 97. Gotland ; 4:5. Stockholm: Generalstabens litografiska anst. sid. 695-774. Libris 19512835. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6942 
• Våra kyrkor, sid. 685 av 734, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
• Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
• Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784