Bro kyrka, Gotland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Koordinater: 57°40′12.79″N 18°28′29.45″Ö / 57.6702194°N 18.4748472°Ö / 57.6702194; 18.4748472
Bro kyrka
Kyrka
Bro kyrka
Bro kyrka
Land  Sverige
Län Gotlands län
Ort Bro
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Visby stift
Församling Väskinde församling
Koordinater 57°40′12.79″N 18°28′29.45″Ö / 57.6702194°N 18.4748472°Ö / 57.6702194; 18.4748472
Invigd 1100-talet
Kapitälband, södra fasaden, Bro kyrka, Gotland
Bildsten i sydväggen

Bro kyrka är en kyrkobyggnad i BroGotland. Den har alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Bro socken, därefter församlingskyrka fram till den 1 januari 2007 i Bro församling. Nu tillhör den Väskinde församling i Visby stift. Bro kyrka ligger tolv kilometer nordost om Visby.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Bro kyrka har en prägel av tidig medeltid över sig. I långhusets sydfasad finns ett flertal reliefer från en takfotsfris i den äldre delen av kyrkan och dess portaler pryds av skulpturer som framställer Marie bebådelse och Jesu födelse. Flera bildstenar finns inmurade i kyrkans väggar, en av dessa med en drakliknande figur sitter inkapslad i inclusoriets ena vägg. Dessa är från 400-talet, vilket tyder på att kyrkan uppfördes på en äldre, helig plats där stenarna tidigare stått.

Invändigt är kyrkan välvd med kryssvalv med medeltida målningar, tyvärr delvis skadade. Över triumfbågen kan man dock urskilja Jesus omgiven till vänster av Maria och Johannes döparen, samt till höger av Sankt Bartolomeus och Sankt Olof. I slutet av 1600-talet "förbättrades" målningarna. Inredningen är i en enhetlig karolinsk stil.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Någon gång under 1100-talet uppfördes den första stenkyrkan i Bro. Den bestod av långhus med kor och torn i romansk stil. År 1236 byggdes ett nytt kor i unggotisk stil, sannolikt av byggmästaren Lafrans Botvidarson. Hans arbeten känns igen på den sirliga, brodyrartade portalornamentiken. Lite senare omkring år 1300 revs långhuset och ett nytt uppfördes i höggotisk stil. Den gamla kyrkans precisionshuggna fasadstenar återanvändes i de nya delarna. Tack vare detta bevarades dess rundbågefriser och djurskulpturer. Man förleds därför att tro att murarna är äldre än vad de egentligen är. Det gamla tornet fick däremot stå kvar oförändrat, trots att det i storlek var anpassat till den mindre romanska kyrkan, men vid tornets sydsida byggdes en bönekammare med hagioskop. Under byggnadstiden tillkom också en figursvit ovanför triumfbågen och målningar i valvet.

Under 1300-talet uppfördes ett inclusorium framför tornets södra sida. Där kunde en from person frivilligt bli inlåst på livstid för att ägna sej åt böner och betraktelser. Ett sådant rum finns i ett halvdussin gotländska kyrkor.

Bro kyrka var under medeltiden en vallfartskyrka, eftersom det fanns en bit (en flisa) av Kristi kors, vilket var en viktig relik. Vallfartstraditionen har fortsatt långt efter reformationen. Besökarna besökte kyrkan, gav en gåva och bad om eller tackade för hjälp. Av naturliga skäl var sådana här besök särskilt vanliga bland sjömän.

Under 1690-talet utstofferades målningarna i valven delvis, liksom figursviten över triumfbågen. Senare, under 1700-talet, förändrades interiören.

År 2001–2002 gjordes en invändig renovering. Man fann då ett gammalt trägolv, som daterades till början av 1200-talet, varvid ett nytt trägolv tillverkades i form av en exakt kopia, som lades ovanpå det medeltida golvet.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Kyrkklocka från 1400-talet med inskrift på nedertyska – efter översättning: "Det helga kors i Bro, det vare oss nådigt, därför bliva vi glada".

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Dörr i sydportalen

Ursprunglig disposition:

Manual C-f³
Gedacht 8’
Viol di Gamba 8’
Principal 4’ (fasad)
Offen Fleut 4’
Octava 2’
Super Octav 1’
Trumpet 8’
  • 1863: Reparation av orgelbyggare Nils Petter Petersson (1825-1880), Visby.
  • 1954: Reparation & ombyggnad av Theodor Frobenius, Lyngby, Danmark. På förslag av komminister Lars Magnus Holmbäck, Vall, byts den ursprungliga Offen Fleut 4' ut mot Rörflöjt 8'. Vidare får Octava 2' tolv nya pipor och alla pipor i Super Octav 1' nytillverkas.
Interiör mot orgeln

Nuvarande disposition:

Manual C-f³ Pedal C-d¹
Gedacht 8’ bihängd
Viol di Gamba 8’
Principal 4’ (fasad)
Rörflöjt 4’ (1830/1954)
Octava 2’
Super Octav 1’ (1954)
Trumpet 8’

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar, 1989:II Visby stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700