Stockholms katolska stift

Stockholms katolska stifts heraldiska vapen

Sankt Eriks katolska domkyrka, interiören

Se även Stockholms stift inom Svenska kyrkan

Stockholms katolska stift är idag det enda romersk-katolska stiftet i Sverige och därmed i praktiken synonymt med Romersk-katolska kyrkan i Sverige.

Biskop är sedan 1998 Anders Arborelius, OCD (Ordo Carmelitarum Discalceatorum, 'oskodd karmelit'). Han är medlem av den nordiska Biskopskonferensen. Biskop Anders Arborelius är även Maltesriddarordens högste kaplan i Sverige.

Stiftets domkyrka, Stockholms katolska domkyrka, är invigd åt Sankt Erik och är belägen på Folkungagatan på Södermalm i Stockholm. Den invigdes en första gång 1892 av biskop Albert Bitter, apostolisk vikarie för Sverige. 1983 invigdes domkyrkan på nytt efter en omfattande tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Till domkyrkan är en församling, S:t Eriks församling, knuten.

Den 31 december 2010 hade Stockholms katolska stift 96 950 registrerade medlemmar.

Stiftsorganisation

Romersk-katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för själavård, till exempel särskilda missioner beroende på språk (t.ex. polska missionen), östliga riter eller annat av kyrkorätten erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en kyrkoherde, som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.

Generalvikarie är (hösten 2008) i Stockholms katolska stift msgr Stjepan Biletic. Stiftskanslern heter msgr Miroslav Dudek. Msgr Jorge de Salas, medlem i Opus Deis prästerliga gren, är stiftets official.

Liturgiska riter

I Stockholms katolska stift finns flera liturgiska riter representerade. Vanligast är den romerska riten, vilken firas i sina bägge former: den nyare formen (Paulus VI) och den äldre formen (usus antiquior) av den romerska riten (se Summorum Pontificum). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även karmelitisk rit och dominikansk rit. Som en följd av invandring från framför allt Mellanöstern återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den maronitiska riten, den syriska riten, den melkitiska riten, den kaldeiska riten och den armeniska riten.

Församlingar

Det finns 42 katolska församlingar i Sverige. Några av dessa är:

• S:t Eriks församling, Stockholm (Söder)
• Sankta Eugenia katolska församling, Stockholm (Kungsträdgården)
• Kristus konungens församling, Göteborg (innerstaden)
• S:ta Maria Magdalenas församling, Göteborg (Hisingen)
• Vår Frälsares församling, Malmö (innerstaden)
• S:t Pauli församling, Gävle
• Heliga korsets församling, Eskilstuna
• Heliga Trefaldighets Katolska församling, Järfälla
• S:t Lars församling, Uppsala
• Sankt Olofs katolska församling, Sundsvall
• S:t Clemens församling, Helsingborg
• S:t Josef Arbetarens församling, Luleå
• Sankt Thomas av Aquino församling, Lund
• S:ta Katarina församling, Falun
• Vår fru av Rosenkransens församling, Karlstad
• Vår Frus församling, Västerås
• S:t Franciskus församling, Jönköping
• Kristi moders församling, Umeå
• S:t Mikaels församling, Växjö
• Johannes Döparens församling, Landskrona
• S:t Antonius församling, Olofström
• S:t Kristoffers församling, Kalmar
• Kristi Lekamens församling, Visby
• S:ta Maria Församling, Halmstad/Oskarström
• Sankta Maria i Rosengård, Malmö (Rosengård)
• Sankt Nikolai församling, Linköping

Religiösa ordnar

I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: karmelitfäder, dominikaner, franciskaner (såväl minoriter och kapuciner som reguljär tredjeorden), jesuiter, passionister, oblatfäder, salesianer och Kristkonungens institut; benediktinsystrar, karmelitsystrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), moder Teresas systrar, Jesu små systrar m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till Opus Deis prästerliga gren.

Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt bön.

Organisationer med anknytning till stiftet

Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet Sveriges unga katoliker (SUK), under beskydd av stiftets biskop. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften Katolskt magasin (tidigare Hemmet och helgedomen), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften Signum (tidigare Credo), i vars redaktion jesuiter ingår.

Biståndsverksamhet bedrivs genom Caritas Sverige.

Historia

Efter reformationen tog det lång tid för Katolska kyrkan att återkomma till Sverige. Vid katolska ambassader kunde katolska präster förekomma, men deras inflytande förblev av förklarliga skäl ytterst begränsat; i Sverige var katolicismen förbjuden i lag.

Med Gustav III:s toleransedikt 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att bygga katolska kyrkor och fostra sina barn i den katolska tron. 1783 utnämnde påven Pius VI den franske prästen Nicolaus Oster till apostolisk vikarie över Sverige, varigenom abbé Oster fick biskopliga fullmakter. Det skulle dock hinna dröja 100 år innan förbudet för svenskar att övergå till den katolska bekännelsen upphävdes.

1784 grundades i Stockholm en katolsk församling. Denna saknade dock ett lämpligt kyrkorum. Fram till 1837 fick därför Stockholms katoliker fira gudstjänst i frimuraresalen i nuvarande Stadsmuseum, vilken man tilläts hyra.

Oscar I valde till maka en katolsk prinsessa. För Romersk-katolska kyrkan i Sverige blev Josefina en stor tillgång. Med sig hade drottningen fört sin egen kaplan, dr Jakobus Laurentius Studach. Denne vigdes nu till biskop och fick bli apostolisk vikarie för Sverige. Under denna tid började man även bygga S:ta Eugenia kyrka på Norrmalm. Denna stod färdig 1837 och revs på 1960-talet.

Dr Albert Bitter blev 1893 den apostoliske vikarien för Sverige. 1899 bodde i Sverige endast 2 500 registrerade katoliker. Katolska kyrkor fanns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Psalmboken Cecilia utkom 1902. 1920 utkom för första gången tidskriften Credo (i dag Signum).

Domkyrkoförsamlingen har än idag olika lokaler i den Pauliska Malmgården på Södermalm. Denna fastighet köptes 1857. Vidare hade en katolsk skola öppnat 1795 på Södermalm, vid Nytorget. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Enskede.

Under och efter andra världskriget växte den katolska befolkningen i Sverige kraftigt till följd av flyktingströmmar.

Den 29 juni 1953 upphöjde Pius XII Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat missionsområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av domkyrka (katedral). Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev Johannes Evangelista Erik Müller, född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.

Biskop Müller efterträddes av biskop Ansgar Nelson, som var benediktinmunk. Dennes efterträdare blev biskop John Taylor (oblatpater) som i sin tur följdes av Hubertus Brandenburg. I Sverige har även hjälpbiskop William Kenney (passionist) varit verksam. Han är idag hjälpbiskop i Birmingham (Storbritannien).

Läs mer

• Listor över svenska biskopar
• Lista över katolska biskopar i Sverige efter reformationen

Fördjupningslitteratur

• Stockholms katolska stift 50 år. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. ISBN 91-89684-14-1

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Heliga Korsets katolska församling, Eskilstuna
• S:t Eriks domkyrkas officiella webbplats
• Wikimedia Commons har media som rör Stockholms katolska stift.
  Bilder & media