Stockholms katolska stift
| Stockholms katolska stift | |
| Inrättat | 29 juni 1953 |
|---|---|
| Tidigare namn | föregånget av Apostoliska vikariatet i Sverige |
| Samfund | Katolska kyrkan |
| Biskopssäte | Katolska biskopsämbetet i Stockholm,  Sverige |
| Domkyrka | Stockholms katolska domkyrka |
| Biskop | Anders Arborelius |
| Vapen |  |
| Antal församlingar | 42 församlingar |
| Antal medlemmar | {{{medlemmar}}} |
- Se även Stockholms stift inom Svenska kyrkan.
Stockholms katolska stift, inrättat 29 juni 1953[1], är Katolska kyrkans enda stift i Sverige. Det täcker hela landet och är därmed i nutid i praktiken synonymt med Katolska kyrkan i Sverige.
Biskop är sedan 1998 Anders Arborelius, O.C.D.. Han är också ordförande av Nordiska biskopskonferensen, som motsvarar andra katolska delkyrkor fast täcker hela Norden, samt Malteserriddarordens högste kaplan i Sverige.
Stiftets domkyrka, Sankt Eriks katolska domkyrka, är belägen på Folkungagatan 46 på Södermalm i Stockholm. Den invigdes 1892 av biskop Albert Bitter, apostolisk vikarie för dåvarande Apostoliska vikariatet i Sverige, och på nytt 1983 efter tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Domkyrkan tillhör Sankt Eriks katolska församling.
Den 31 december 2011 hade Stockholms katolska stift 100 599 registrerade medlemmar.[2]
Innehåll |
Stiftsorganisation [redigera]
Katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för själavård, till exempel särskilda missioner beroende på språk (till exempel polska missionen), östliga riter eller annat av kyrkorätten erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en kyrkoherde, som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.
Generalvikarie är (hösten 2008) i Stockholms katolska stift Msgr Stjepan Biletic. Stiftskanslern heter Msgr Miroslav Dudek. Msgr Jorge de Salas, medlem i Opus Deis prästerliga gren, är stiftets official.
Liturgiska riter [redigera]
I Stockholms katolska stift finns flera liturgiska riter representerade. Vanligast är den romerska riten, vilken firas i sina bägge former: den nyare formen (Paulus VI) och den äldre formen (usus antiquior) av den romerska riten (se Summorum Pontificum). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även karmelitisk rit och dominikansk rit. Som en följd av invandring från framför allt Mellanöstern återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den maronitiska riten, den syriska riten, den melkitiska riten, den kaldeiska riten och den armeniska riten.
Församlingar [redigera]
Det finns 43 katolska församlingar i Sverige. Några av dessa är:
- Sankt Eriks katolska församling, Stockholm (Söder)
- Sankta Eugenia katolska församling, Stockholm (Kungsträdgården)
- Kristus konungens församling, Göteborg (innerstaden)
- Sankta Maria Magdalenas katolska församling, Göteborg (Hisingen)
- Sankt Paulus av Korsets katolska församling, Göteborg (Angered)
- Vår Frälsares församling, Malmö (innerstaden)
- Sankt Pauli katolska församling, Gävle
- Heliga korsets församling, Eskilstuna
- Sankt Franciskus av Assisi katolska församling
- Heliga Trefaldighets Katolska församling, Järfälla
- Sankt Botvids katolska församling, Fittja, Norra Botkyrka
- Sankt Ansgars katolska församling, Södertälje
- S:t Lars församling, Uppsala
- Sankt Olofs katolska församling, Sundsvall
- Sankt Clemens katolska församling, Helsingborg
- Sankt Josef Arbetarens katolska församling, Luleå
- Sankt Thomas av Aquino katolska församling, Lund
- S:ta Katarina församling, Falun
- Vår fru av Rosenkransens församling, Karlstad
- Vår Frus församling, Västerås
- Sankt Franciskus katolska församling, Jönköping
- Kristi moders församling, Umeå
- Sankt Mikaels katolska församling, Växjö
- Marie födelses katolska församling, Värnamo
- Johannes Döparens katolska församling, Landskrona
- Sankt Andreas katolska församling, Kristanstad/Hässleholm/Bromölla
- Sankt Antonius katolska församling, Olofström
- S:t Kristoffers församling, Kalmar
- Kristi Lekamens katolska församling, Visby
- Sankta Maria katolska församling, Halmstad/Oskarström/Varberg
- Sankta Maria i Rosengård katolska församling, Malmö (Rosengård)
- Sankt Nikolai katolska församling, Linköping
Religiösa ordnar [redigera]
I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: karmelitfäder, dominikaner, franciskaner (såväl minoriter och kapuciner som reguljär tredjeorden), jesuiter, passionister, oblatfäder, salesianer och Kristkonungens institut; benediktinsystrar, karmelitsystrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), moder Teresas systrar, Jesu små systrar m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till Opus Deis prästerliga gren.
Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt bön.
Organisationer med anknytning till stiftet [redigera]
Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet Sveriges unga katoliker (SUK), under beskydd av stiftets biskop. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften Katolskt magasin (tidigare Hemmet och helgedomen), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften Signum (tidigare Credo), i vars redaktion jesuiter ingår.
Biståndsverksamhet bedrivs genom Caritas Sverige.
Historia [redigera]
Efter reformationen tog det lång tid för Katolska kyrkan att återkomma till Sverige. Vid katolska ambassader kunde katolska präster förekomma, men deras inflytande förblev av förklarliga skäl ytterst begränsat; i Sverige var katolicismen förbjuden i lag.
Med Gustav III:s toleransedikt 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att bygga katolska kyrkor och fostra sina barn i den katolska tron. 1783 utnämnde påven Pius VI den franske prästen Nicolaus Oster till apostolisk vikarie över Apostoliska vikariatet i Sverige, varigenom abbé Oster fick biskopliga fullmakter. Det skulle dock hinna dröja 100 år innan förbudet för svenskar att övergå till den katolska bekännelsen upphävdes.
1784 grundades i Stockholm en katolsk församling. Denna saknade dock ett lämpligt kyrkorum. Fram till 1837 fick därför Stockholms katoliker fira gudstjänst i frimuraresalen i nuvarande Stadsmuseum, vilken man tilläts hyra.
Oscar I valde till maka en katolsk prinsessa, Josefina. För Romersk-katolska kyrkan i Sverige blev hon en stor tillgång. Med sig hade drottningen fört sin egen kaplan, dr Jakobus Laurentius Studach. Denne vigdes nu till biskop och fick bli apostolisk vikarie för Sverige. Under denna tid började man även bygga Sankta Eugenia kyrka på Norrmalm. Denna stod färdig 1837 men revs på 1960-talet under Norrmalmsregleringen.
Dr Albert Bitter blev 1893 den apostoliske vikarien för Sverige. 1899 bodde i Sverige endast 2 500 registrerade katoliker. Katolska kyrkor fanns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Psalmboken Cecilia utkom 1902. 1920 utkom för första gången tidskriften Credo (i dag Signum).
Katolska domkyrkoförsamlingen har än idag olika lokaler i den Pauliska Malmgården på Södermalm, vars fastighet köptes 1857. Vidare öppnade en katolsk skola på vid Nytorget på Södermalm 1795. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Enskede.
Under och efter andra världskriget växte den katolska befolkningen i Sverige kraftigt till följd av flyktingströmmar.
Den 29 juni 1953 upphöjde Pius XII Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat missionsområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av domkyrka (katedral). Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev Johannes Evangelista Erik Müller, född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.[3]
Biskop Müller efterträddes av biskop Ansgar Nelson, som var benediktinmunk. Dennes efterträdare blev biskop John Taylor (oblatpater) som i sin tur följdes av Hubertus Brandenburg. I Sverige har även hjälpbiskop William Kenney (passionist) varit verksam. Han är idag hjälpbiskop i Birmingham (Storbritannien).[4]
Läs mer [redigera]
- Listor över svenska biskopar
- Lista över katolska biskopar i Sverige efter reformationen
- Katolska församlingar i Sverige
Referenser [redigera]
- ^ http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dstos.html
- ^ Statistik Katolska kyrkan i Sverige
- ^ Cf. domkyrkans jubileumstext. Cf. Yvonne Maria Werner, Världsvid men främmande - den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Katolska bokförlaget 1996.
- ^ Cf. Barbro Lindqvist, År för år: kyrkans väg i Sverige 1783-1983 / framgrävd av Barbro Lindquist, Stockholm: Katolsk kyrkotidning, 1983. ISBN 91-7260-943-5.
Fördjupningslitteratur [redigera]
- Stockholms katolska stift 50 år. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. ISBN 91-89684-14-1
Externa länkar [redigera]
- Officiell webbplats
- Heliga Korsets katolska församling, Eskilstuna
- S:t Eriks domkyrkas officiella webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms katolska stift.
