Stockholms katolska stift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms katolska stift
Dioececis Holmiensis
Coat of arms of the Diocese of Stockholm.svg
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen.
Inrättat 29 juni 1953
Tidigare namn föregånget av Apostoliska vikariatet i Sverige
Samfund Katolska kyrkan
Biskopssäte Katolska biskopsämbetet, Stockholm,  Sverige
Domkyrka Stockholms katolska domkyrka
Biskop Anders Arborelius
Antal församlingar 44 församlingar
Karta Stiftets utbredning
Sankt Eriks katolska domkyrka, interiören
Ej att förväxlas med Stockholms stift tillhörande Svenska kyrkan.
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Vatican Tiber View 2003-06-08.jpg
Peterskyrkan i Vatikanstaten, Rom.

 
Organisation
Påven: Franciskus
Heliga stolen  · Vatikanstaten
Kardinalskollegiet  · Biskopskollegiet
Ekumeniska koncilier  · Kanoniska rätten
Latinska kyrkan  · Katolska östkyrkor
Bakgrund
Tio budorden · Katolicism · Kyrkohistoria
Apostolisk succession · Kyrkofäderna
Kyrkolärare · Jesu: korsfästelse, uppståndelse, himmelsfärd; Maria
Teologi
Treenigheten: Fadern, sonen, helig ande
Frälsning · Dop · Bibeln · Sakramenten
Apologetik · Mariologi · Helgon
Liturgi
Trosbekännelsen  · Bön · Eukaristin
Bibelkanon · Liturgiskt år

Riter: romersk, armenisk, alexandrinsk, bysantisk, antiokensk, västsyrisk, östsyrisk

Katolska kyrkan i Sverige
Stockholms katolska stift  · Biskop Anders Arborelius  · Kyrkohistoria  · Katolska domkyrkan  · Newmaninstitutet  · Caritas Sverige  · Vikariatet för de östkatolska kyrkorna  · Nordiska biskopskonferensen
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen

Stockholms katolska stift är katolska kyrkans enda stift i Sverige, inrättat 29 juni 1953.[1] Eftersom det täcker hela landet är det i nutid i praktiken synonymt med katolska kyrkan i Sverige.

Biskop för stiftet och därmed för katolska kyrkan i Sverige är Anders Arborelius, O.C.D., sedan 1998. Han är också ordförande av Nordiska biskopskonferensen, som motsvarar egen kyrkoprovins fast täcker hela Norden.

Stiftets domkyrka, Sankt Eriks katolska domkyrka, är belägen på Folkungagatan 46 på Södermalm i Stockholm. Den invigdes 1892 av biskop Albert Bitter, apostolisk vikarie för dåvarande Apostoliska vikariatet i Sverige, och på nytt 1983 efter tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Domkyrkan tillhör Sankt Eriks katolska församling.

Stockholms katolska stift omfattar 106 873 registrerade medlemmar (2013), med inofficiella beräkningar omkring cirka 150 000 katoliker i Sverige.

Stiftsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för själavård, till exempel särskilda missioner beroende på språk (till exempel polska missionen), östliga riter eller annat av kyrkorätten erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en kyrkoherde, som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.

Stockholms katolska stift, grundat 1953, som omfattar hela Sverige, har över 100 000 medlemmar och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År 1998 fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde biskop, Anders Arborelius, sedan reformationen. Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka, belägen på Södermalm i Stockholm. Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm har drygt 8 500 medlemmar.

Svenska blivande katolska präster utbildas vid Sankt Sigfrids prästseminarium i Uppsala och de akademiska studierna sker vid Newmaninstitutet. En del av studierna fullgörs vid något av de påvliga universiteten i Rom. Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i filosofi och teologi, praktiskt pastoralt arbete samt andlig och liturgisk formering.

1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, Sveriges Unga Katoliker (SUK).

Sedan andra halvan av 1900-har invandringen av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till katolska kyrkan ökat.[2]

Katolska domkyrkoförsamlingen har än idag olika lokaler i den Pauliska MalmgårdenSödermalm, vars fastighet köptes 1857. Vidare öppnade en katolsk skola på vid Nytorget på Södermalm 1795. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Enskede.

Generalvikarie är (hösten 2013) i Stockholms katolska stift p. Pascal René Lung OP. Stiftskanslern heter msgr Stjepan Biletic. Msgr Furio Cesare är stiftets official.

Katolska församlingar[redigera | redigera wikitext]

Det finns 44 katolska församlingar i Sverige. Några av dessa är:

 Namnfrågan i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Katoliker i de flesta länder kallar sitt samfund för Katolska kyrkan. Så även i Sverige fram till senaste sekelskiftet. Men när svenska samfund fick en ny rättslig status år 2000 och de stiftelser som dittills juridiskt byggt upp Katolska kyrkan i Sverige upplöstes, så förlorade kyrkan rätten till namnet. Stiftet hade ansett det så självklart att kyrkan hette Katolska kyrkan att man aldrig hade skyddat namnet, men flera små samfund, bland andra Liberalkatolska kyrkan och Gammelkatolska kyrkan, motsatte sig att någon skulle få kalla sig bara Katolska kyrkan. Nödlösningen blev att göra som i Förenade kungariket där man länge talat om "Roman Catholics" för att inte sammanblanda med den anglikanska högkyrkligheten som ofta kallats anglokatoliker.[3]

Katolska kyrkan i Sverige består av de kristna kyrkor av såväl östliga som västliga riter som erkänner påvens (biskopen av Rom) överhöghet och står i kommunion med honom. Att referera till hela Katolska kyrkan som romersk-katolsk är således missvisande, då det enbart syftar på den del av kyrkan som följer den rit inom den latinska delen av Katolska kyrkan som inte har någon patriark mellan sig och påven. Det som också gör namnet romersk-katolsk bedrägligt är att även vissa ortodoxa kyrkorna i öst benämner sin kyrka som romersk-katolsk.[källa behövs]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Med Gustav III:s toleransedikt 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att utöva sin religion. Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951; fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som till exempel riksdagsledamot, lärare, läkare eller sjuksköterska.[4]

Den 29 juni 1953 upphöjde Pius XII Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat missionsområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av domkyrka (katedral).

Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev Johannes Evangelista Erik Müller, född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.[5]Biskop Müller efterträddes av biskop Ansgar Nelson, som var benediktinmunk. Dennes efterträdare blev biskop John Taylor (oblatpater) som i sin tur följdes av Hubertus Brandenburg. I Sverige har även hjälpbiskop William Kenney (passionist) varit verksam. Han är i dag hjälpbiskop i Birmingham, Storbritannien.[6]

Liturgiska riter[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms katolska stift finns flera liturgiska riter representerade. Vanligast är den romerska riten, vilken firas i sina bägge former: den nyare formen (Paulus VI) och den äldre formen (usus antiquior) av den romerska riten (se Summorum Pontificum). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även karmelitisk rit och dominikansk rit. Som en följd av invandring från framför allt Mellanöstern återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den maronitiska riten, den syriska riten, den melkitiska riten, den kaldeiska riten och den armeniska riten.

Religiösa ordnar[redigera | redigera wikitext]

I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: karmelitfäder, dominikaner, franciskaner (såväl minoriter och kapuciner som reguljär tredjeorden), jesuiter, passionister, oblatfäder, salesianer och Kristkonungens institut; benediktinsystrar, karmelitsystrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), moder Teresas systrar, Jesu små systrar m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till Opus Deis prästerliga gren.

Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt bön.

Biskop Anders Arborelius är även Malteserriddarordens högste kaplan i Sverige.

Organisationer med anknytning till stiftet[redigera | redigera wikitext]

Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet Sveriges unga katoliker (SUK), under beskydd av stiftets biskop. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften Katolskt magasin (tidigare Hemmet och helgedomen), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften Signum (tidigare Credo), i vars redaktion jesuiter ingår.

Biståndsverksamhet bedrivs genom Caritas Sverige.

Läs mer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dstos.html
  2. ^ Katolska kyrkan i Sverige (åtkomst 2007-08-31)
  3. ^ http://www.katolik.nu/html/bskp_katolsk.htm
  4. ^ Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", Signum 2002;9
  5. ^ Cf. domkyrkans jubileumstext. Cf. Yvonne Maria Werner, Världsvid men främmande - den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Katolska bokförlaget 1996.
  6. ^ Cf. Barbro Lindqvist, År för år: kyrkans väg i Sverige 1783-1983 / framgrävd av Barbro Lindquist, Stockholm: Katolsk kyrkotidning, 1983. ISBN 91-7260-943-5.

Fördjupningslitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Stockholms katolska stift 50 år. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. ISBN 91-89684-14-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]