Svartkummin
| Nigella sativa (Svartkummin) |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
| Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
| Släkte | Nigellasläktet Nigella |
| Art | Svartkummin N. sativa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nigella sativa | |
| Auktor | L., 1754 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Svartkummin (latin: Nigella sativa) är en ettårig ranunkelväxt med ursprung i sydvästra Asien. Dess frön, kalonji(frön), används i olika typer av matlagning och ibland i örtläkemedel, och växten har en lång historia som medicinalväxt i Egypten. Växten har gått under många namn, bland annat svartkummin, men är trots det inte närmare besläktad med kummin. Andra svenska namn för fröna är lökfrön och helvetesfrön.
Innehåll |
Olika namn[redigera]
Det vetenskaplig namnet är baserat på latinets ord för "svart" (niger).
Växten har på svenska även kallats helveteskummin och jungfrun i det gröna. Andra gamla svenska namn är svartklint, lille högmod och helvetesfrö.[1] Ett äldre botaniskt namn är Cuminum nigrum.[2]
På svenska kan fröna gå under benämningarna nigellafrön, kalonjifrön, svarta lökfrön, svartkummin, kalonji och vilda lökfrön.[3]
Beskrivning[redigera]
Svartkummin blir 20 till 30 centimeter hög och har raka, fint grenade blad. Blomman är fint byggd och oftast färgad i blekt blått eller vitt, med fem till tio kronblad. Frukten är en stor och uppsvälld frökapsel bestående av tre till sju förenade folliklar, var och en innehållande flera frön. Fröet används som krydda.
Användning[redigera]
Kryddört och smaksättare[redigera]
Svartkummin har en starkt bitter smak och lukt. Den används bland annat till konfektyr och att smaksätta likör. Fröna doftar fänkål och smakar som en kombination av peppar och muskot.[1] Fröna används som del av kryddblandningen paanch phoran (= "fem kryddor") flitigt inom bengalisk matlagning, bland annat i naanbröd.[4] I Turkiet används den som krydda till çörek-bullar. Detta bakverk finns även i en bosnisk variant – čurekot.
Medicinalväxt[redigera]
Inom islam räknas svartkummin som en verksam medicin. Abu Hurerah, har sagt: "Jag hörde att Muhammed sa att de svarta kornen hjälper mot allt utom döden".[5] I Mellanöstern har fröna använts som lindring vid astma, bronkit, reumatism och liknande inflammationssjukdomar. Svartkumminoljan har brukats mot eksem och andra hudåkommor. Den användes mycket i det forntida Egypten och odlades i England fram till 1600-talet[2].
Olja från svartkummin innehåller nigellone, som i studier visat sig skydda marsvin från histaminframkallade spasmer i bronkerna.[6] Olja innehåller också melantin, nigillin, damascen och tanniner. Melantin är toxisk i stora doser och nigellin har bedövande effekt, så kryddan måste tas med moderation.
Förväxlingsväxter[redigera]
Svartkummin (Nigella sativa) ska inte blandas ihop med äkta svart kummin (Carum bulbocastanum), som den dock fungerar som kryddersättning för. I Indien används också spiskummin som substitut för svart kummin. De 3–4 mm långa fröna av svart kummin finns i pariga eller separata frökapslar. De har ett randigt mönster med nio stycken åsar och oljekanaler, är svarta och doftrika. I århundraden har de använts inom asiatisk och afrikansk medicin.
See även[redigera]
Referenser[redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nigella sativa, 1 december 2011.
Noter[redigera]
- ^ [a b] "SVARTKUMMIN". Raravaxter.com. Läst 14 mars 2013.
- ^ [a b] "Brödkummin." Shenet.se. Läst 14 mrs 2013.
- ^ Nigellafrön (kalonjifrön). Recepthjälpen. Läst 2011-12-01.
- ^ http://www.chow.com/recipes/10516 (engelska)
- ^ www.kokaniz.com/BenefitsofKalonjioil.doc (engelska)
- ^ Effect of Nigella Sativa on Isolated Guinea Pig Trachea - (engelska)
Vidare läsning[redigera]
- Iman Gritli & Fadiea Al-Aieshy (2004): "Nigella sativa - Ett botemedel mot alla sjukdomar förutom döden (traditionell arabisk medicin)". Institution för läkemedelskemi/Avdelning för farmakognosi, Uppsala universitet.
- Fatimah Sultan (2009): "Hur medeltida läkekonst stöds av dagens forskning". Polhemsskolan, Lund.
