Svenska Amerika Linien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenska Amerika Linien
Typ Rederi
Huvudkontor SverigeGöteborg, Sverige
Nyckelpersoner Dan Broström (grundare)
Bransch Transport
Historia
Grundat 1915
Upplöst 1975

Svenska Amerika Linien, även förkortat S.A.L. var ett svenskt rederi med trafik mellan Göteborg och Nordamerika. Man ägnade sig även åt linjetrafik med gods sedan Svenska Amerika Mexiko Linien införlivats i rederiet 1946. [1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Världskrigen och mellankrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Stigbergskajen i Göteborg där Svenska Amerika Liniens båtar lade till, med terminalen "Amerikaskjulet" och en av rederiets båtar i bakgrunden.

Svenska Amerika Linien etablerades som Rederiaktiebolaget Sverige-Nordamerika år 1915, och dess grundare var skeppsredarna Wilhelm Lundgren och Dan Broström. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam,[2] som gör sin första resa till Nordamerika på rutten Göteborg-New York, då omdöpt till S/S Stockholm. Fartyget avgick klockan 13 den 11 december 1915 med 137 passagerare och cirka 150 000 postförsändelser. Kapten var Axel Håkansson, och resan blev ett äventyr genom att "Stockholm" stoppades av engelska örlogsmän och beordrades till Kirkwall för visitation då all post beslagtogs. Efter tre dygn kunde dock resan fortsätta, och "Stockholm" anlände till New York efter en sammanlagd resa på 15 dygn, 10 timmar och 58 minuter. [1]

På sin andra resa var passagerarantalet uppe i 275 stycken och vid den tredje 545 stycken. För återresan från New York var passagerarantalet första gången 132 stycken, andra gången 137 och 592 vid den tredje resan. Rederiets första bokslut visade på ett nettoöverskott av 623 493 kronor och 32 öre. När S.A.L. 1940 fick stoppa trafiken på grund av kriget hade drygt en halv miljon passagerare rest med Svenska Amerika Lininens fartyg.[1]

Under andra världskriget, från 1942 till krigsslutet var S/S Drottningholm och M/S Gripsholm chartrade av USA:s regering och Röda Korset och tjänstgjorde som utväxlingsfartyg för krigsfångar, diplomater och andra civila internerade. Fartygen hade fri lejd och färdades fullt upplysta över haven. "Gripsholm" gjorde under 1942 respektive 1943 två långa resor för utväxling av japanska medborgare mot västerländska - främst amerikanska - medborgare. Både "Drottningholm" och "Gripsholm" gjorde flera resor mellan den europeiska kontinenten och Storbritannien och USA för utväxling av allierade krigsfångar och civila, mot främst tyska och italienska medborgare.[3]

1946 införlivades också Svenska Amerika Mexiko Linien i Svenska Amerika Linien.[1]

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Den 25 juli 1956 inträffade en tragisk händelse i rederiets historia, då Svenska Amerika Liniens fartyg M/S Stockholm kolliderade med det italienska fartyget S/S Andrea Doria och 51 personer omkom.

Svenska Amerika Linien lades ned 1975 i samband med att passagerarfartygen Kungsholm och Gripsholm avyttrades. Totalt 1 200 ombordanställda miste sina arbeten.[4]. Bolagets verksamhet är dokumenterad av bland annat Marinmuseet i Varberg.

Livet ombord[redigera | redigera wikitext]

Om man trodde att en resa över Atlanten med S.A.L:s fartyg skulle vara långtråkig misstar man sig. Ett mycket noggrant dagsprogram fanns till hands och informerade om de olika aktiviteterna, som till exempel lerduveskyttedäck. Hästkapplöpning i salongen var en tävling som uppskattades av såväl ung som gammal och som samlade många åskådare. [1]

Kända passagerare[redigera | redigera wikitext]

Greta Garbo och Mauritz Stiller ombord på Drottningholm 1925.

I april 1957 steg den miljonte resenären ombord på M/S Stockholm. Hans namn var Nels B. Benson. Delawarejubileet firades år 1938 och från svensk sida deltog bland andra kronprins Gustaf (VI) Adolf. Utresan skedde med M/S Kungsholm ' och returen med M/S Gripsholm. År 1930 reste kung Gustaf V med M/S Kungsholm. [1]

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Amerikaskjulet, 2006.

S.A.L:s huvudterminaler låg i Göteborg och New York. I Göteborg var terminalen det så kallade Amerikaskjulet vid Stigbergskajen. Och i New York vid Pir 97 i New Yorks hamn på Manhattan.[1]

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] De flytande palatsen, Algot Mattson, Tre böcker förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-85414-62-X
  2. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952 s. 432
  3. ^ Lars Hemingstam."The Exchange and Repatriation Voyages During WWII". A tribute to the Swedish American Line
  4. ^ Mattsson, (1983), s. 7

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Handelsinstitutaren - årsskrift 1956, red. John Tullin, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956 s.7-11
  • Vägen mot väster - en bok om emigrationen och Svenska Amerika Linien, Algot Mattsson, Askild & Kärnekull, Bonniers Grafiska, Stockholm 1982 ISBN 91-582-0374-5
  • De flytande palatsen : The White Viking fleet, Algot Mattsson, Tre Böcker, Hisings Backa 1983 ISBN 91-85414-17-4

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]