Svenska Amerika Linien

Från Wikipedia
Version från den 15 augusti 2017 kl. 21.27 av FBQ (Diskussion | Bidrag)
Svenska Amerika Linien
TypRederi
HuvudkontorSverige Göteborg, Sverige
BranschSjöfart
Historik
Grundat1915
GrundareDan Broström
Upplöst1975
Struktur
ÄgareBroström AB

Svenska Amerika Linien, även förkortat S.A.L. var ett svenskt rederi med trafik mellan Göteborg och Nordamerika. Man ägnade sig även åt linjetrafik med gods sedan Svenska Amerika Mexiko Linien införlivats i rederiet 1946.[1]

Historia

Skorstensmärkning och flagga för Svenska Amerika Linjen.

Världskrigen och mellankrigstiden

Stigbergskajen i Göteborg där Svenska Amerika Liniens båtar lade till, med terminalen "Amerikaskjulet" och en av rederiets båtar i bakgrunden.

Svenska Amerika Linien etablerades som Rederiaktiebolaget Sverige-Nordamerika år 1915, och dess grundare var skeppsredarna Wilhelm Lundgren och Dan Broström. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam,[2] som gör sin första resa till Nordamerika på rutten Göteborg-New York, då omdöpt till S/S Stockholm. Fartyget avgick klockan 13 den 11 december 1915 med 137 passagerare och cirka 150 000 postförsändelser. Kapten var Axel Håkansson, och resan blev ett äventyr genom att "Stockholm" stoppades av engelska örlogsmän och beordrades till Kirkwall för visitation då all post beslagtogs. Efter tre dygn kunde dock resan fortsätta, och "Stockholm" anlände till New York efter en sammanlagd resa på 15 dygn, 10 timmar och 58 minuter. [1]

På sin andra resa var passagerarantalet uppe i 275 stycken och vid den tredje 545 stycken. För återresan från New York var passagerarantalet första gången 132 stycken, andra gången 137 och 592 vid den tredje resan. Rederiets första bokslut visade på ett nettoöverskott av 623 493 kronor och 32 öre. När S.A.L. 1940 fick stoppa trafiken på grund av kriget hade drygt en halv miljon passagerare rest med Svenska Amerika Lininens fartyg.[1]

Under andra världskriget, från 1942 till krigsslutet var S/S Drottningholm och M/S Gripsholm chartrade av USA:s regering och Röda Korset och tjänstgjorde som utväxlingsfartyg för krigsfångar, diplomater och andra civila internerade. Fartygen hade fri lejd och färdades fullt upplysta över haven. "Gripsholm" gjorde under 1942 respektive 1943 två långa resor för utväxling av japanska medborgare mot västerländska - främst amerikanska - medborgare. Både "Drottningholm" och "Gripsholm" gjorde flera resor mellan den europeiska kontinenten och Storbritannien och USA för utväxling av allierade krigsfångar och civila, mot främst tyska och italienska medborgare.[3]

1946 införlivades också Svenska Amerika Mexiko Linien i Svenska Amerika Linien.[1]

Efterkrigstiden

Birgit Ridderstedt med flera ombord på Gripsholm 1966.

Den 25 juli 1956 inträffade en tragisk händelse i rederiets historia, då Svenska Amerika Liniens fartyg M/S Stockholm kolliderade med det italienska fartyget S/S Andrea Doria och 51 personer omkom.

Omkring 700 personer varslades om uppsägning, då Svenska Amerika Linien den 22 mars 1975 meddelade att deras kryssningsverksamhet skulle upphöra.[4] Företaget lades ned 1975 i samband med att passagerarfartygen Kungsholm och Gripsholm avyttrades. Totalt 1 200 ombordanställda miste sina arbeten.[5]. Bolagets verksamhet är dokumenterad av bland annat Marinmuseet i Varberg.

Livet ombord

Om man trodde att en resa över Atlanten med S.A.L:s fartyg skulle vara långtråkig misstar man sig. Ett mycket noggrant dagsprogram fanns till hands och informerade om de olika aktiviteterna, som till exempel lerduveskytte på däck. Hästkapplöpning i salongen var en tävling som uppskattades av såväl ung som gammal och som samlade många åskådare. [1]

Kända passagerare

Greta Garbo och Mauritz Stiller ombord på Drottningholm 1925.

I april 1957 steg den miljonte resenären ombord på M/S Stockholm (1948). Hans namn var Nels B. Benson. Delawarejubileet firades år 1938 och från svensk sida deltog bland andra kronprins Gustaf (VI) Adolf. Utresan skedde med M/S Kungsholm och returen med M/S Gripsholm. År 1930 reste kung Gustaf V med M/S Kungsholm. [1]

Terminaler

Amerikaskjulet, 2006.

S.A.L:s huvudterminaler låg i Göteborg och New York. I Göteborg var terminalen det så kallade Amerikaskjulet vid Stigbergskajen. Och i New York vid Pir 97 i New Yorks hamn på Manhattan.[1]

Fartyg

Passagerarfartyg

Fartyg Byggt I tjänst för SAL Typ Tonnage Noteringar
S/S Stockholm 1900 1915–1928 Oceanångare 12 835 GRT Sänkt 1942.
S/S Drottningholm 1905 1920–1946 Oceanångare 11 285 GRT Skrotad 1955.
S/S Kungsholm 1902 1923–1924 Oceanångare 12 500 GRT Skrotad 1928.
M/S Borgholm 1899 1924–1934 Ångare 518 GRT Användes som feederfartyg från Östersjön till Göteborg. Skrotad 1953.
M/S Gripsholm 1925 1925–1954 Oceanångare 17 944 GRT
19 105 GRT		 Skrotad 1966.
M/S Kungsholm 1928 1928–1942 Oceanångare 21 250 GRT Skrotad 1965.
S/S Kastelholm 1929 1929–1952 Ångare 921 GRT Användes som feederfartyg från Östersjön till Göteborg. Skrotad 1965.
S/S Marieholm 1934 1934–1940 Ångare 1 162 GRT Användes som feederfartyg från Östersjön till Göteborg.
M/S Stockholm 1938 aldrig i trafik Oceanångare 30 390 GRT Förstörd i brand före leverans 1938.
M/S Stockholm 1941 aldrig i trafik Oceanångare 30 390 GRT Såld till italienska regeringen efter färdigställandet, sänkt 1944.
M/S Stockholm 1948 1948–1959 Fraktfartyg/oceanångare 12 165 GRT Kolliderade med S/S Andrea Doria 1956. Sedan 2016 som M/S Astoria.
M/S Kungsholm 1953 1953–1965 Oceanångare/kryssningsfartyg 21 164 GRT Sänkt 1984.
M/S Gripsholm 1957 1957–1975 Oceanångare/kryssningsfartyg 23 191 GRT Sänkt 2001.
M/S Kungsholm 1966 1966–1975 Kryssningsfartyg 26 677 GRT Opererar nu som M/S Mona Lisa för Leonardo Shipping.
M/S Lindblad Explorer 1969 1972–1980 Expeditions-kryssningsfartyg 2 480 GRT Sänkt 2007.

Fraktfartyg

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Fartyg Byggt I tjänst för SAL Typ Tonnage Noteringar
M/S Danaholm 1939 1946–1963 Fraktfartyg 3 643 GRT Överförd från Svenska Amerika Mexiko Linien. Skrotad 1972
M/S Rydboholm 1946 1946–1963 Kramfors 4 711 GRT Skrotad 1978
M/S Krageholm 1943 1946–1967 Kramfors 3654 GRT Sänkt 1971
M/S Tunaholm 1938 1946–1963 Kramfors 3 851 GRT Överförd från Svenska Amerika Mexiko Linien. Skrotad 1972
M/S Uddeholm 1945 1946–1963 Kramfors 4 815 GRT Överförd från Svenska Amerika Mexiko Linien. Sänkt 1977
M/S Golden Quest 1945 1946 Kramfors 370 GRT Såld till Rederiaktiebolaget Jake, Kramfors 1946. Fortfarande aktiv
M/S Trolleholm 1946 1946–1962 Tankfartyg 4 430 GRT Överförd från Svenska Amerika Mexiko Linien. Skrotad 1965
M/S Tidaholm 1943 1946–1967 Lastfartyg 4 313 GRT Överförd från Svenska Amerika Mexiko Linien. Skrotad 1978
M/S Marieholm 1947 1947–1958 Tankfartyg 11 966 GRT Skrotad 1974
M/S Maltesholm 1951 1951–1969 Lastfartyg 4 694 GRT Sänkt 1981
M/S Vasaholm 1955 1955–1971 Lastfartyg 4 694 GRT Sänkt 1979
M/S Marieholm 1963 1963–1966 Lastfartyg 8 488 GRT Skrotad 1985
M/S Sagaholm 1963 1963–1972 Lastfartyg 6 916 GRT
M/S Atlantic Saga 1967 1967–1986 Lastfartyg 12 231 GRT Skrotad 1987
M/S Mont Royal 1972 1972–1985 Lastfartyg 4 262 GRT Skrotad 2004
Källor[6][7][8]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] De flytande palatsen, Algot Mattson, Tre böcker förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-85414-62-X
  2. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952 s. 432
  3. ^ Lars Hemingstam."The Exchange and Repatriation Voyages During WWII". A tribute to the Swedish American Line Arkiverad 9 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 53.
  5. ^ Mattsson, (1983), s. 7
  6. ^ Asklander, Micke. ”Svenska Amerika Linjen”. Fakta om Fartyg. Arkiverad från originalet den 30 juli 2012. https://archive.is/20120730003334/http://www.faktaomfartyg.nu/svenska_amerika_linjen.htm. Läst 22 februari 2008. 
  7. ^ ”Svenska Amerikalinjen: Passagerarfartygen”. Kommandobryggan.se. http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/Redsal.htm. Läst 22 februari 2008. 
  8. ^ ”Svenska Amerikalinjen: Lastfartygen”. Kommandobryggan.se. http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/sallast.htm. Läst 22 februari 2008. 

Källor

  • Handelsinstitutaren - årsskrift 1956, red. John Tullin, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956 s.7-11
  • Vägen mot väster - en bok om emigrationen och Svenska Amerika Linien, Algot Mattsson, Askild & Kärnekull, Bonniers Grafiska, Stockholm 1982 ISBN 91-582-0374-5
  • De flytande palatsen : The White Viking fleet, Algot Mattsson, Tre Böcker, Hisings Backa 1983 ISBN 91-85414-17-4

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Svenska Amerika Liniens fartyg
Tiden fram till första världskriget
Mellankrigstiden och andra världskriget
Gripsholm I • Kungsholm II • Stockholm II (aldrig i trafik) • Stockholm III (aldrig i trafik)
Efterkrigstiden
Projekt fartyg och sjöfart
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Amerika_Linien&oldid=40693083”