Svenska kommunalarbetareförbundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

|färgkod = red

|logotyp =

Rockmärke SKAF

|namn = Svenska kommunalarbetareförbundet |ordförande = Annelie Nordström |grundad = 1910 |huvudkontor = Hagagatan 2, Stockholm |huvudorganisation = Landsorganisationen, LO. Anslutning 1910. |medlemsantal = 510 364 (2013)[1] |förbundstidning = Kommunalarbetaren: organ för Svenska kommunalarbetareförbundet. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförbundet. 1911-. Libris 8261341  |webbplats = www.kommunal.se }}

Flaggor utanför Kommunal i Lund.
Svenska kommunalarbetareförbundets kontor på Hagagatan 2 i Stockholm

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal, är ett svenskt fackförbund inom LO grundat 23 januari 1910. Det är Sveriges näst största fackförbund och organiserar över 500 000 medlemmar som arbetar inom kommun, landsting, privata företag, församlingar, kooperativ och lantbruk. Omkring 80 procent av medlemmarna är kvinnor. Sedan 2010 är Annelie Nordström ordförande. Hon efterträdde då Ylva Thörn.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan 1884 bildades den första fackföreningen för kommunalanställda: Hamn- och stadsarbetarefackföreningen i Malmö. Efterhand bildades flera fackföreningar inom de ursprungliga kommunala yrkesgrupperna: gasverks-, vattenverks- och elverksarbetare samt kommunal trafikpersonal, såsom Svenska spårvägsförbundet och ett gasverksarbetareförbund.

Omkring 1903 började fackföreningar på det kommunala området att, i brist på eget förbund, ansluta sig till Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet och där bildades så småningom en kommunal samorganisation i Stockholm. Den första stora strejken bland kommunalarbetare bröt ut i Stockholm 1905 då 650 renhållningsarbetare och 2000 övriga kommunalarbetare inom Grov och fabriks krävde kollektivavtal.


Kalendarium[redigera | redigera wikitext]

  • 1910 kallade den kommunala samorganisationen inom Grov och fabriks till en konstituerande kongress i Stockholm, där Svenska kommunalarbetareförbundet bildades. Det skedde trots LO:s avstyrkande. Landssekretariatet ville då inte ge kommunalarbetarna någon särställning, men förbundet beviljades ändå omedelbart medlemskap i LO. Förtroendeman blev Ludvig Nordgren. Från början hade förbundet endast 593 medlemmar, medan kåren totalt beräknas ha omfattat ca 15000 personer, varav hälften var organiserade i ett tiotal olika förbund, främst Grov och fabriks. De kommunala avdelningarna inom Grov och fabriks, liksom avdelningar från det 1909 upphörda Svenska spårvägsförbundet anslöt sig.
  • 1919 anslöt sig Svenska brandmannaförbundet till Kommunal.
  • 1923 hade förbundet 15141 medlemmar. [2]
  • 1945 återgick de 8000 medlemmarna i det konkurrerande Svenska sjukhuspersonalsförbundet, som brutits sig ur förbundet på 1920-talet.
  • 1949 tillkom även Sveriges skogvaktares riksförening.
  • 1950 hade förbundet 546 avdelningar med 85949 medlemmar och var därmed LO:s tredje största förbund.
  • 1957 uppgick 1700 medlemmar från Kyrko- och kyrkogårdsvaktmästarnas förbund i Kommunal.
  • 1961 hade förbundet 125000 medlemmar.
  • 1964 startades en erkänd arbetslöshetskassa.
  • 1966-1967 kommunaliserades gymnasierna och de psykiatriska sjukhusen och förbundet tillfördes därvid flera nya yrkesgrupper och 12000 medlemmar från Statens sjukhuspersonals förbund uppgick i Kommunal.
  • 1971 hade förbundet 250000 medlemmar.
  • 1980 hade förbundet 514515 medlemmar, varav 107486 män och 407029 kvinnor. [2]
  • 1981 kommunaliserades sotningsväsendet och det innebar att Svenska skorstensfejareförbundet uppgick i Kommunal.
  • 1995 utbröt en strejk som framförallt berörde sportanläggningar som var beroende av kommunalarbetare för att kunna användas.
  • 2001 uppgick Svenska lantarbetareförbundet i Kommunal.
  • 2003 utbröt en ytterligare strejk med Kommunförbundet som motpart. Konflikten omfattade främst barnomsorgen och skolorna samt renhållningen.
  • 2008 utbröt en bussförarkonflikt med Bussarbetsgivarna, där man misslyckades med att nå ett kollektivavtal för bussförare.

Yrkesgrupper[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt organiserar Kommunal yrkesgrupper inom landsting och kommuner. En ökande andel är privat anställda som ett resultat av att kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad. Efter att Lantarbetareförbundet gick upp i Kommunal finns det idag även yrkesgrupper kopplade till jordbruk. Även vissa anställda inom Svenska Kyrkan är organiserade i Kommunal.

Djur och natur

Av medlemmarna i Kommunal tillhör omkring 15 000 djur och natur.

Exempel på yrken: avbytare, djurskötare inom lantbruk, djursjukvårdare, fjäderfäskötare, golfbanearbetare, hästskötare, maskinskötare, parkarbetare, traktorförare, trädgårdsanläggningsarbetare och trädgårdsarbetare.

Funktionsnedsättning

Området funktionsnedsättning omfattar yrken som personlig assistent, habiliteringsassistent och boendeassistent.

Förskola och skola

Inom förskola och skola arbetar barnskötare, dagbarnvårdare, fritidsledare och elevassistent. Området omfattar omkring 66 000 medlemmar.

Hälso- och sjukvård

Omkring 80 000 medlemmar arbetar inom hälso- och sjukvård och det är den största gruppen inom Kommunal. Här arbetar undersköterskor, barnsköterskor, ambulanssjukvårdare, fotvårdsspecialister, obduktionstekniker, arbetsterapibiträden, sjukgymnastikbiträden och skötare i psykiatrisk vård.

Kök och städ

Kök och städ omfattar 55 000 medlemmar. Yrkena är här ekonomi- och skolmåltidsbiträden, kockar, kokerskor och städare.

Räddningstjänst

Inom räddningstjänsten organiserar Kommunal 4 300 brandmän, brandförmän och brandmästare.

Teknik

Exempel på yrken inom området teknik är maskinskötare, driftstekniker, vaktmästare, bad- och idrottshallsarbetare, mätare, förare, maskinreparatör, renhållningsarbetare, fastighetsskötare, elmontör, stensättare, tekniker och serviceman.

Trafik

Bussförarna är den största yrkesgruppen inom området Trafik, men här återfinns även spårvagnsreparatörer, verkstadsarbetare, servicemän och tvättpersonal. Det är omkring 14 500 medlemmar som arbetar för både privata och offentliga trafikföretag som till exempel Göteborgs spårvägar och Nobina.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen omfattar 170 000 undersköterskor och vårdbiträden.

Villkor för förtroendeuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Ett krav för att kunna erhålla förtroendeuppdrag inom Kommunal är att man inte är medlem i Sverigedemokraterna [3].

Tidigare ordförande[redigera | redigera wikitext]

1910 - 1933 Ludvid Nordgren

1933 - 1936 Curt Larsson

1936 - 1937 Thure Andersson

1937 - 1948 Peter Söderberg

1948 - 1973 Gunnar Hallström

1973 - 1978 Bengt Blomdahl

1978 - 1988 Sigvard Marjasin

1988 - 1995 Lillemor Arvidsson

1996 - 2010 Ylva Thörn

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet "2014" (1): sid. 10. 
  2. ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 
  3. ^ http://sydsvenskan.se/sverige/article296159.ece

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekdahl, Lars (2010). Välfärdssamhällets spegel: Kommunal 1960-2010. Stockholm: Premiss. Libris 11830091. ISBN 978-91-85343-73-7 
  • Jensen, Åge; Lindberg Harald (1991). Förbund i förvandling: 80 år med Kommunal. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförb. Libris 7421810. ISBN 91-550-3784-4 
  • Kommunal: 100 år av kamp och vilja. Stockholm: Svenska kommunalarbetareförbundet. 2010. Libris 12070822 
  • Lindblad, Ingemar (1960). Svenska kommunalarbetareförbundet, 1910-1960: en studie i svensk fackföreningsrörelse ([Jubileumsuppl.]). Stockholm: Tiden. Libris 8208079 
  • Lindbom, Tage (1935). Svenska kommunalarbetareförbundet 1910-1935: historik. Stockholm: Tiden. Libris 8215225 
  • Palm, Ingrid; Palm, Nils (1980). Din bit av Kommunals historia. [Stockholm]: [Sv. kommunalarbetareförb.]. Libris 315888 
  • Waldemarson, Ylva (2010). Mellan individ och kollektiv: Kommunal 1960-2010. Stockholm: Premiss. Libris 11830092. ISBN 978-91-85343-74-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kommunal, officiell webbplats Kommunalarbetaren, Kommunals medlemstidning