Svenska systemet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel är en del av Wikipedias serie om
Frimureri
Frimureri
Huvudartiklar

Frimureri · Storloge · Frimurarloge · Frimureriska ämbetsmän · Stormästare · Erkännande · Reguljär · Liberalt frimureri· Svenska Frimurare Orden

Historia

Frimureriets historia · Liberté chérie · Frimureriska handlingar · Storlogen i London och Westminster

Svenska systemet, internationellt Swedish Rite, är den vedertagna beteckningen på den ordning varefter den Svenska Frimurare Orden arbetar. Systemet tillämpas även i Norge, Danmark, Finland och Island[1][2] samt med en viss variation i Tyskland inom landslogen Große Landesloge der Freimaurer von Deutschland.

Utmärkande drag[redigera | redigera wikitext]

Det svenska systemet skiljer sig från många andra internationella och svenska frimurarorganisationer:

  • det vilar uteslutande på kristen grund
  • det är ett integrerat högregradssystem, det vill säga att de högre graderna ligger i samma organisation som de tre första graderna
  • man måste ha uppnått den högsta graden i varje skede innan man får gå vidare.

Internationellt finns många olika versioner av frimureri där man inte ställer krav på just kristen tro utan kräver tro på ett Högsta Väsen, vilket alltså även stämmer in på exempelvis judendom och islam. Det finns även helt oreligiösa frimurarsammanslutningar.

Grader[redigera | redigera wikitext]

Det svenska systemet bygger på ett 11-gradigt system där de tre första graderna är lärling, medbroder och mästare. Personer som vill nå de högre graderna måste ha nått upp till den tredje graden, mästargraden, innan han får gå vidare. Detta är gemensamt för alla höggradsystem i världen. De tre första graderna är återkommande i andra frimuraresystem runt om i världen. I de ordnar som arbetar efter det svenska systemet hanteras dessa grader av Johanneslogen (Johannesskedet), medan graderna fyra till sex arrangeras i Andreaslogen (det andra skedet, även kallat Andreasskedet) och graderna sju till och med tio av kapitellogerna (även kallat kapitelskedet).[3] Därutöver finns en elfte grad som endast innehas av ordens högsta ämbetsmän.

Från och med åttonde graden får en frimurare i det svenska systemet bära en speciell guldring på höger långfinger. Den är indelad i tre runda och tre ovala sektorer, där ordens symbol, det röda frimurarkorset i emalj sitter på de runda och bokstäverna C D S på de ovala.

De olika graderna inom frimurarna markeras med regalier som bärs vid de slutna sammankomsterna. Viktiga symboler hämtas förutom från byggnadskonsten även från kristendomen.

Ordens grader[redigera | redigera wikitext]

Svenska Frimurare Orden är indelad i elva grader. Dessa grader innebär för bröderna en stegvis ökad insikt i hur de ska öka sin självkännedom för att kunna utveckla sig själva till bättre medmänniskor. Varje reception innehåller en egen ritual, som är dold för bröder av lägre grader och för utomstående.

Gradernas namn[redigera | redigera wikitext]

Johanneslogen Andreaslogen Kapitellogen Stora landslogen
Lärling (I) Lärlinge-Medbroder (IV-V) Riddare av solens uppgång i Öster och Jerusalem (VII) Högst Upplyst Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K)
Medbroder (II) Mästare (VI) Riddare av Väster (VIII) -
Mästare (III) - Upplyst och Förtrogen Broder av Johanneslogen (IX) -
- - Högt Upplyst och Förtrogen Broder av Andreaslogen (X) -

Ämbetsmän per logetyp[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas de olika ämbetsmannabefattningarna i en frimurarloge inom det svenska systemet. Det kan förekomma att det inte är en person som har ett visst ämbete, utan flera som delar på ansvaret. Dessa särskiljs genom förleden Förste/Andre/Tredje/Extra, till exempel Tredje Förste Bevakande Broder.[4] Det finns även en så kallad Stewardsloge, en loge som arbetar i en nivå mellan Johannas-/Andreaslogen och provinsiallogen. Stewardslogens ämbeten följer i allt väsentligt Johannes-/Andreaslogens ämbetsmannakedja, men med vissa tillägg och delvis andra benämningar.

Johannesloge/Andreasloge Provinsialloge Stora landslogen Forskningsloge
Ordförande Mästare Provinsialmästare Ordförande Mästare Ordförande Mästare
Deputerade Mästare Deputerad provinsialmästare Deputerad Mästare Deputerade Mästare
Förste Bevakande Broder Kansler* Stortalman* Förste Bevakande Broder
Andre Bevakande Broder Talman* Storinkvisitor* Andre Bevakande Broder
Talman Stewardsmästare* Storhospitalier* Talman
Ceremonimästare Förste Överbevakande Broder* Storstewardsmästare* Ceremonimästare
Sekreterare Andre Överbevakande Broder* Förste Storbevakande Broder* Sekreterare
Skattmästare Marskalk* Andre Storbevakande Broder* Skattmästare
Introduktionsbroder Överceremonimästare* Storprovisor* Arkivarie
Arkivarie Översekreterare* Storintendent* Musikanförare
Musikföreståndare Överskattmästare* Storväktare* -
- Förste Arkivarie* Storceremonimästare* -
- Förste Ceremonimästare** Storsekreterare* -
- Kastellan** Storhistoriograf -
- Förste Broder Understeward*** Ceremonimästare -
- Andre Broder Understeward*** Musikanförare** -
- Räntmästare*** - -
- Historiograf - -
- Förste Musikanförare (Andre) - -
- Museiföreståndare - -
- Heraldiker - -
- Amanuens - -
- *Innehar rang som överofficiant - -
- **Innehar rang som officiant *Innehar rang som storofficiant -
- ***Innehar rang som underofficiant **Innehar rang som överofficiant -

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frimurarorden.se: Det svenska frimureriet, läst 20 oktober 2010
  2. ^ Frimurarorden.se: Var finns frimurarloger?, läst 20 oktober 2010
  3. ^ Frimurarorden.se: Vad är höggrader?, läst 8 juni 2010
  4. ^ Svenska Frimurare Ordens Matrikel 2011