Royal Order of Scotland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel är en del av Wikipedias serie om
Frimureri
Frimureri
Huvudartiklar

Frimureri · Storloge · Frimurarloge · Frimureriska ämbetsmän · Stormästare · Erkännande · Reguljär · Liberalt frimureri· Svenska Frimurare Orden

Historia

Frimureriets historia · Liberté chérie · Frimureriska handlingar · Storlogen i London och Westminster

Royal Order of Scotland är ett internationellt ordenssällskap för kristna frimurare. Ordenssällskapet är reguljärt.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Storlogen för Royal Order of Scotland finns i Edinburgh i Skottland. Under den finns 85 provinsstorloger på flera platser i Storbritannien samt i ett flertal länder i världen. Orden ser Skottlands kung som sin ärftlige stormästare. Under de tider då det inte finns en skotsk kung är Deputy Grand Master and Governor orden högsta ledare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orden har existerat åtminstone sedan 1741, varifrån det finns dokument bevarade i storlogens arkiv som visar på ordens aktiviteter i London. Ett patentbrev från 1750 gav tillstånd till att arbete i ordens grader kunde ske i Haag i Nederländerna. Innehavaren av patentbrevet William Mitchell flyttade cirka 1722-1723 till Edinburgh i Skottland och använde patentbrevet för att där starta en provinsstorloge. Denna loge omvandlades 1767 till storlogen för hela orden. Ordens verksamhet verkar ha sjunkit i aktivitet under början av 1800-talet men en förnyad aktivitet resulterade i att flera provinsstorloger etablerats fram till 1843.


Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Orden ger medlemmarna två grader:

  • Heredom of Kilwinning
  • Knight of the Rosy Cross

Ordens legender daterar ursprunget mycket tidigare än vad de historiska dokumenten kan belägga. För graden Heredom of Kilwinning anges ursprunget till tiden för regentskapet för kung David I under 1100-talet och för graden Knight of the Rosy Cross anges ursprunget till 1314 strax efter slaget vid Bannockburn.

Medlemskriterier[redigera | redigera wikitext]

Medlemskriterierna varierar mellan olika provinser men kan typiskt vara att kandidaten:

  • måste vara inbjuden av någon existerande medlem
  • måste har haft 3:e graden (mästaregraden) i minst fem år
  • bekänna sig till den trinitariska kristendomen.


I Sverige[redigera | redigera wikitext]

  • 1852 Bildades den första provinsiallogen i Sverige. Logen fanns i Stockholm men verksamheten upphörde efter några år.
  • 2000 Återinvigdes en provinsialloge i Stockholm.
  • 2002 Invigdes ytterligare en provinsialloge i Kristianstad.

För medlemmar i Svenska Frimurare Orden krävs att de har den VIII:e graden. Antalet medlemmar är begränsat och det finns ingen besöksrätt för icke-medlemmar.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Frimurare Orden: Utländskt frimureri, ISBN 91-631-6635-6

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Royal Order of Scotland, 24 maj 2008.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]