Svetsning

Bågsvetsning

Svetsning är en fogningsteknik. De som yrkesmässigt utför arbetet kallas svetsare. Svetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sammanfogar dem genom en sammansmältning. På så sätt uppstår ett svetsförband. Metoden skiljer sig från lödning där arbetsstyckena sammanfogas av ett icke artlikt material (lod), där endast tillsatsmaterialet (lodet) smälts vid lödning.

Den energi som behövs för att smälta metallerna kan komma från en gasflamma, en elektrisk båge, en laser, en elektronstråle, friktion, ultraljud eller från högt tryck, till exempel i en explosion. De många svetstekniker som utvecklats möjliggör svetsning i många miljöer – till och med i rymden eller under vatten. Det vanliga är dock att det material som skall svetsas skall vara fritt från smuts och oxider, samt att svetselektroder skall ha låg fukthalt, om det skall bli en fullgod svetsfog. För att få till stånd en fullgod svetsfog krävs att man har en god så kallad genombränning för att undvika slagginneslutningar.

På grund av stelkrympning i svetsgodset beroende av värmetillförseln (sträckenergi), kommer restspänningar att finnas kvar i och omkring svetsgodset efter avslutad svetsning. Ett sätt att minska restspänningarna är att värmebehandla svetsen efter avslutad svetsning. Restspänningar påverkar seghet, utmattningshållfasthet och korrosionshärdighet (spänningskorrosion). Ett sätt att minska restspänningarna är att dela upp svetsfogen i flera mindre fyllnadssträngar, och på så vis kan smältpoolens diameter minska med följd att stelkrympningen blir mindre.

Vissa svetsare måste uppfylla kvalitetskravet enligt SS-EN ISO 3834/EN 729 som styrs av kvalitetssystemen ISO 9001 och ISO 9002. En svetsare certifieras enligt EN 287.

Den elektriska ljusbågen ger upphov till ultraviolett strålning som kan orsaka svetsblänk om man inte skyddar ögonen med en svetsskärm/svetshjälm. Det är också viktigt att använda skyddskläder för att förhindra brännskador och rodnad på huden av UV-strålningen.

Alternativa betydelser av svetsning

Svetsning kallas också det ofrivilliga fenomenet då i lagringar med ofullständig smörjning glidytor kan komma i kontakt med varandra och svetsningar kan uppstå. Det kan då även inträffa att delarna fastnar ihop.

Svetsmetoder

• Bågsvetsning
• Elektronstrålesvetsning
• Explosionssvetsning
• Friktionssvetsning
• Gasmetallbågsvetsning (MIG/MAG)
• Gassvetsning
• Gasvolframsvetsning (TIG)
• Induktionssvetsning
• Kalltryckssvetsning
• Kolbågsvetsning
• Lasersvetsning
• Metallbågsvetsning (MMA)
• Plasmasvetsning
• Pressvetsning
• Pulverbågsvetsning
• Punktsvetsning
• Stuksvetsning
• Sömsvetsning
• Ultraljudssvetsning

Se även

• Esab
• Vällning

Referenser

Tryckta källor

• Carlsson, Eliason, Jarfors, Keife, Nicolescu och Rundqvist (2000), Tillverkningsteknologi, Studentlitteratur: Lund

Vidare läsning

• Isacson, Maths (1988). ”Från nitning till svetsning: hur ett teknikskifte förändrade arbetet inom verkstadsindustrin”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 46-59 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2834142

Externa länkar

• www.svets.se Svetsning
• Lär dig svetsa med Gunde Svan
• Wikimedia Commons har media som rör Svetsning
  Bilder & media