Thales

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Thales från Miletos)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Thales (olika betydelser).
Thales från Miletos

Thales från Miletos (grekiska Θαλῆς ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr., var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen[1] men känd också för insatser inom astronomi och matematik. Han levde och verkade i Miletos. Han var en av Greklands sju vise.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thales är den förste filosof som Diogenes Laertios nämner i sin omfattande biografi över antikens filosofer. Diogenes skriver att Thales var son till Examyes och Cleobulina och delvis var av feniciskt ursprung. Han var den förste som blev utnämnd till "vis man", men ägnade sig till en början åt naturvetenskap, i synnerhet astronomi.

Han är känd bland annat genom historieskrivaren Herodotos vilken berättar att Thales var en berest man som varit i Egypten och andra länder, att han hade kunskap i geometri. Aristoteles utnämnde honom till grundaren av den filosofi vilken frågar sig vad allt vara uppstår ifrån. Aristoteles säger att Thales svarade vatten på den frågan. Han menade att "allt är vatten".

Thales ställde frågan om vad det är som är oföränderligt i det föränderliga, vad är det som är enheten i mångfalden. Han sökte en slags byggsten, ett urämne, arche. Observationer av vattnets funktion ledde honom till ett svar; ur vatten kommer liv, vatten kan anta olika form: fast, flytande, ånga. Poängen i Thales påstående, och anledningen till att han och inte någon föregångare utnämns till västerlandets förste filosof,[2] är att om nu allt består av vatten måste också allt som händer kunna förklaras om man lär känna vattnets lagar och funktioner, allt kan förklaras om vi kan förklara vatten. Det är det första kända försöket att ställa upp en generell teori baserad på observationer av verkligheten.

Genom sin filosofi har Thales kommit att betraktas som en förgrundsgestalt i grundandet av den västerländska vetenskapen i och med att han menade att allt kunde förklaras med hjälp av det mänskliga förnuftet utan åberopande av gudarna[3]. Thales menade att allt är förståeligt för den mänskliga tanken.

Diogenes berättar att Thales var den förste som bevisade att människans själ är odödlig, fastän han medger att Aristoteles och Hippias menade att han sagt att även livlösa ting har själ. Enligt Diogenes beräknade Thales solens storlek till 720 gånger större än månen, bestämde att månaden har trettio dagar och beräknade årets dagar till 365.

Thales dog under en gymnastisk övning som han beskådade, utmattad av hetta, ålder och törst, berättar Diogenes.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Högnäs, Sten, Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska media 2003. ISBN 91-89442-92-X
  • Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Göteborg: Daidalos 1995. ISBN 91-7173-042-7
  • H. W. Turnbull, De stora matematikerna ur antologin SIGMA: en matematikens kulturhistoria (sex band) band I, s 29-30. Forum 1965 2:a uppl. Redaktör: Tord Hall (orig. The World of Mathematics Simon & Schuster 1956)

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Göteborg: Daidalos 1995, s. 23. ISBN 91-7173-042-7
  2. ^ Skirbekk & Gilje, s. 23.
  3. ^ Högnäs, Sten, Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska media 2003, s. 18. ISBN 91-89442-92-X

Se även[redigera | redigera wikitext]