Tidlösa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tidlösa
Colchicum autumnale 01.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Liljeordningen
Liliales
Familj Tidlöseväxter
Colchicaceae
Släkte Tidlösasläktet
Colchicum
Art Tidlösa
C. autumnale
Vetenskapligt namn
§ Colchicum autumnale
Auktor Carl von Linné
Colchicum autumnale - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-044.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Tidlösa (Colchicum autumnale L.) är en flerårig löklik växt som tillhör familjen tidlöseväxter. Den blir 10 till 30 cm hög och blommar från september till oktober med bleklila blommor bestående av 6 elliptiska lanslika flikar. Tre till fem blad, brett elliptiska, blankt gröna utvecklas på våren. Frökapseln är två till fem centimeter omvänt äggrund. Växten är ytterst giftig, giftet finns i hela växten men mest i fröna[1].

Giftig: Hela växten innehåller bl a den mycket giftiga alkaloiden colchicin, ett cellgift. Dess verkan är lömsk, precis som arsenik, och ger symptom på förgiftning först 2-6 timmar efter att det intagits, och då är det fara värt att hjälpen kommer för sent. Växten har också fått öknamnet "vegetabilisk arsenik" för att dess verkan liknar arsenikens. Dödlig dos av ett frö eller knöl är för en vuxen 4 g, för ett barn ca 1,5 g. Av det rena colchicinet kan så lite som 7 mg vara tillräckligt. Förgiftningen visar sig genom sveda i mun och svalg, synbesvär, magsmärtor, illamående med kraftiga uppkastningar och behov av att kasta vatten. Efter 12-24 timmars förlopp uppträder en smärtande kolik, blodig och slemmig diarré, blodig urin och smärtsamma sammandragningar av blåsan (liknande symptom som vid kolera). [2]

Tidlösa kännetecknas av att själva blomningen inte tar vid förrän bladen vissnat bort på hösten. Tidlösa kallas, troligen på grund av detta växtsätt, även för nakna jungfrun.

Tidlösan är sällsynt förvildad, men trivs på öppen, näringsrik mark. Den kan återfinnas på fuktängar, vägrenar och gräsmattor. Dess utbredning i Norden är mycket sporadisk med några områden i sydöstra Sverige, östra Norge och sydöstra Danmark. Ursprungligen kommer den från Centraleuropa, Vitryssland och Ukraina.

Läkemedlet kolkicin som används vid bland annat giktbehandling utvinns från tidlösan och dess släktingar. Det används också vid studier av kromosomer då det stör normal celldelning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3  sid 18, 39
  2. ^ Nielsen, Harald. Giftiga växter. ISBN 91-46-13594-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]