Tumlare
| Tumlare | |
_light.jpg)
Vanlig tumlare, i naturen hoppar tumlare sällan
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Valar Cetacea |
| Underordning | Tandvalar Odontoceti |
| Familj | Tumlare Phocoenidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phocoenidae | |
| Auktor | Gray, 1825 |
| Släkten & Arter | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tumlare (Phocoenidae, äldre namn: marsvin[1]) är en familj i underordningen tandvalar. Det som skiljer tumlare från delfiner är deras små spadformade tillplattade tänder och trubbiga nos. Delfinerna har koniska, spetsiga tänder och en spetsigare, näbbliknade nos.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
Med en kroppslängd upp till 2,5 meter är tumlare små valar. Kaliforniatumlare är med en maximal längd på 1,5 meter den minsta arten i familjen. Arterna har en robust kropp med avrundat huvud och saknar "näbb". Tändernas antal uppgår till 120. Ryggfenan är trekantig och ligger bakom djurets mitt, bara asiatisk tumlare saknar ryggfenan. Några arter har små knölar vid ryggfenans kant. Knölarnas funktion är hittills okänd.[2]
Angående vikten är asiatisk tumlare med 30 till 45 kilogram den lättaste arten och dalls tumlare den tyngsta, med en vikt på 130 till 200 kilogram. Ett späckskikt skyddar arterna mot kylan. På grund av sin ringa storlek måste tumlare äta regelbundet och oftare än större valar, då de inte kan spara större fettreserver.[2]
Tumlare är de däggdjur som har näst störst neocortex i förhållande till kroppsstorleken, bara människan har större[3].
[redigera] Utbredning
Familjens arter finns i alla världshaven främst nära kustlinjen. De flesta arterna lever på norra jordklotet, bara två arter lever i den södra hemisfären. Asiatisk tumlare förekommer även i olika flodsystem, till exempel i Yangtze.
[redigera] Levnadssätt
Födan utgörs huvudsakligen av fiskar men de äter även bläckfiskar och kräftdjur. De lever vanligen i mindre grupper med upp till tio individer men hos vissa arter förekommer flockar med några hundra individer. För att kommunicera har de olika klickande och pipande läten. Liksom andra tandvalar använder de ultraljud för ekolokalisering. Tumlare är snabba simmare, dalls tumlare tillhör med en hastighet upp till 55 km/t till de snabbaste valarna. Deras hopp är inte lika avancerade som hos delfiner.
Honor av dalls tumlare och vanlig tumlare parar sig vanligen en gång per år och dräktigheten varar i cirka 11 månader. Livslängden är vanligen 8 till 10 år men enskilda individer blev upp till 20 år gamla.[2]
[redigera] Systematik och evolution
Familjen har 6 arter i 3 släkten.[4]
- Släktet Phocoena
- P. phocoena, vanlig tumlare ("tumlare")
- P. spinipinnis, svart tumlare
- P. dioptrica, glasögontumlare
- P. sinus, kaliforniatumlare
- Släktet Neophocaena
- N. phocaenoides, asiatisk tumlare
- Släktet Phocoenoides
- P. dalli, Dalls tumlare
Enligt upphittade fossil skilde sig tumlare från delfinerna och de övriga valarna för 15 miljoner år sedan. De äldsta fossilen som kan räknas till tumlare hittades vid kontinentalsockeln av norra Stilla havet. Först mycket senare, under pliocen, vandrade de till europeiska kustlinjer och till södra jordklotet.[5]
[redigera] Tumlare och människor
Vid olika ställen jagas tumlare för köttets skull. Flera individer dör när de fastnar i fiskenät. Den mest hotade arten är kaliforniatumlare på grund av det begränsade utbredningsområde som ligger i en region som är stark exploaterad.[6] Liknande problem finns i Östersjön för vanlig tumlare. Vissa fiskare har akustiska varningsmärken på sina nät för att hålla valarna borta.
I djurparker och delfinarier är tumlare mycket sällsynta.
Tumlare kallades förr "marsvin" av tyska Meerschwein. Slottet Marsvinsholm är uppkallad efter en Otto Marsvin vars namn hade denna betydelse.
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 mars 2009.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 juni 2009.
[redigera] Tryckta källor
- Gerhard Schulze: Die Schweinswale: Familie Phocoenidae. Die Neue Brehm-Bücherei, band 583. andra upplaga. Westarp Wissenschaften, Magdeburg, 1996. ISBN 3-89432-379-5
[redigera] Noter
- ^ Marsvin i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)
- ^ [a b c] Read, Andrew (1999). Porpoises. Stillwater, MN, USA: Voyageur Press. ISBN 0-89658-420-8.
- ^ Campbell, N & Reece, J (2002). Biology (utgåva 6th ed). San Francisco, USA: Pearson Education Inc.. ISBN 0-201-75054-6
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Phocoenidae
- ^ Gaskin, David E. (1984). Macdonald, D. (utgivare) The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. s. 196–199. ISBN 0-87196-871-1.
- ^ "The Porpoise Page - Information on Porpoises (död länk), besökt 3 november 2006
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tumlare
- Carnivore Campaign organized by the European Association of Zoos and Aquaria
