Tumlare
| Tumlare | |
_light.jpg)
Vanlig tumlare, i naturen hoppar tumlare sällan
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Valar Cetacea |
| Underordning | Tandvalar Odontoceti |
| Familj | Tumlare Phocoenidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phocoenidae | |
| Auktor | Gray, 1825 |
| Släkten & Arter | |
|
|
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tumlare (Phocoenidae) är en familj i underordningen tandvalar. Det som skiljer tumlare från delfiner är deras små spadformade tillplattade tänder och trubbiga nos. Delfinerna har koniska, spetsiga tänder och en spetsigare, näbbliknade nos.
Innehåll |
Utseende och anatomi [redigera]
Med en kroppslängd upp till 2,5 meter är tumlare små valar. Kaliforniatumlare är den minsta arten med sin maxlängd 1,5 meter. Arterna har en robust kropp med avrundat huvud och saknar "näbb". Tändernas antal uppgår till 120. Ryggfenan är trekantig och ligger bakom djurets mitt, dock saknar asiatisk tumlare ryggfena. Några arter har små knölar vid ryggfenans kant men dess funktion är hittills okänd.[2]
Asiatisk tumlare är med 30 till 45 kilogram den lättaste arten och Dalls tumlare den tyngsta, med en vikt på 130 till 200 kilogram. Ett späckskikt skyddar arterna mot kylan.
Tumlare är de däggdjur som har näst störst neocortex i förhållande till kroppsstorleken, bara människan har större[3].
Utbredning [redigera]
Familjens arter finns i alla världshaven främst nära kustlinjen. De flesta arterna lever på norra jordklotet, bara två arter lever i den södra hemisfären. Asiatisk tumlare förekommer även i olika flodsystem, till exempel i Yangtze.
Den vanliga tumlaren (Phocoena phocoena) är den vanligast förekommande valen i svenska vatten. Man tror att det idag finns några hundratal tumlare i Östersjön och på västkusten är den något mer vanligt förekommande.[4][5]
Ekologi [redigera]
På grund av sin ringa storlek måste tumlare äta regelbundet och oftare än större valar, då de inte kan spara större fettreserver.[2] Födan utgörs huvudsakligen av fiskar men de äter även bläckfiskar och kräftdjur. De lever vanligen i mindre grupper med upp till tio individer men hos vissa arter förekommer flockar med några hundra individer. För att kommunicera har de olika klickande och pipande läten. Liksom andra tandvalar använder de ultraljud för ekolokalisering. Tumlare är snabba simmare, dalls tumlare tillhör med en hastighet upp till 55 km/t till de snabbaste valarna. Deras hopp är inte lika avancerade som hos delfiner.
Honor av dalls tumlare och vanlig tumlare parar sig vanligen en gång per år och dräktigheten varar i cirka 11 månader. Livslängden är vanligen 8 till 10 år men enskilda individer blev upp till 20 år gamla.[2]
Systematik och evolution [redigera]
Familjen har 6 arter i 3 släkten.[6]
- Släktet Phocoena
- P. phocoena, vanlig tumlare ("tumlare")
- P. spinipinnis, svart tumlare
- P. dioptrica, glasögontumlare
- P. sinus, kaliforniatumlare
- Släktet Neophocaena
- N. phocaenoides, asiatisk tumlare
- Släktet Phocoenoides
- P. dalli, Dalls tumlare
Enligt upphittade fossil skilde sig tumlare från delfinerna och de övriga valarna för 15 miljoner år sedan. De äldsta fossilen som kan räknas till tumlare hittades vid kontinentalsockeln av norra Stilla havet. Först mycket senare, under pliocen, vandrade de till europeiska kustlinjer och till södra jordklotet.[7]
Tumlare och människor [redigera]
Vid olika ställen jagas tumlare för köttets skull. Flera individer dör när de fastnar i fiskenät. Den mest hotade arten är kaliforniatumlare på grund av det begränsade utbredningsområde som ligger i en region som är stark exploaterad.[8] Liknande problem finns i Östersjön för vanlig tumlare. Vissa fiskare har akustiska varningsmärken på sina nät för att hålla valarna borta.
I djurparker och delfinarier är tumlare mycket sällsynta.
Tumlare kallades förr "marsvin", vilket den fortfarande heter på danska (från tyska Meerschwein). Slottet Marsvinsholm (byggt 1644-1648, medan Skåne var danskt) är uppkallat efter en Otto Marsvin vars namn hade denna betydelse.
Referenser [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 mars 2009.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 juni 2009.
Tryckta källor [redigera]
- Gerhard Schulze: Die Schweinswale: Familie Phocoenidae. Die Neue Brehm-Bücherei, band 583. andra upplaga. Westarp Wissenschaften, Magdeburg, 1996. ISBN 3-89432-379-5
Noter [redigera]
- ^ Marsvin i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)
- ^ [a b c] Read, Andrew (1999). Porpoises. Stillwater, MN, USA: Voyageur Press. ISBN 0-89658-420-8.
- ^ Campbell, N & Reece, J (2002). Biology (utgåva 6th ed). San Francisco, USA: Pearson Education Inc.. ISBN 0-201-75054-6
- ^ ”Detektorer räknar Östersjöns tumlare” (HTLM / artikel i nätupplaga). Dagens Nyheter. 16 april 2013. http://www.dn.se/nyheter/sverige/detektorer-raknar-ostersjons-tumlare. Läst 2013-04-16.
- ^ ”Naturhistoriska Riksmuseet: Tumlare - forskning och rapportering”. http://www.nrm.se/tumlare/. Läst 2013-04-16.
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Phocoenidae
- ^ Gaskin, David E. (1984). Macdonald, D. (utgivare) The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. s. 196–199. ISBN 0-87196-871-1.
- ^ "The Porpoise Page - Information on Porpoises (död länk), besökt 3 november 2006
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Tumlare
- Carnivore Campaign organized by the European Association of Zoos and Aquaria
