Tumlare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tumlare
Vanlig tumlare, i naturen hoppar tumlare sällan
Vanlig tumlare, i naturen hoppar tumlare sällan
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Valar
Cetacea
Underordning Tandvalar
Odontoceti
Familj Tumlare
Phocoenidae
Vetenskapligt namn
§ Phocoenidae
Auktor Gray, 1825
Släkten & Arter
Synonymer
  • Marsvin (föråldrat)[1])
Hitta fler artiklar om djur med

Tumlare (Phocoenidae) är en familj i underordningen tandvalar. Det som skiljer tumlare från delfiner är deras små spadformade tillplattade tänder och trubbiga nos. Delfinerna har koniska, spetsiga tänder och en spetsigare, näbbliknade nos.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd upp till 2,5 meter är tumlare små valar. Kaliforniatumlare är den minsta arten med sin maxlängd 1,5 meter. Arterna har en robust kropp med avrundat huvud och saknar "näbb". Tändernas antal uppgår till 120. Ryggfenan är trekantig och ligger bakom djurets mitt, dock saknar asiatisk tumlare ryggfena. Några arter har små knölar vid ryggfenans kant men dess funktion är hittills okänd.[2]

Asiatisk tumlare är med 30 till 45 kilogram den lättaste arten och Dalls tumlare den tyngsta, med en vikt på 130 till 200 kilogram. Ett späckskikt skyddar arterna mot kylan.

Tumlare är de däggdjur som har näst störst neocortex i förhållande till kroppsstorleken, bara människan har större[3].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Familjens arter finns i alla världshaven främst nära kustlinjen. De flesta arterna lever på norra jordklotet, bara två arter lever i den södra hemisfären. Asiatisk tumlare förekommer även i olika flodsystem, till exempel i Yangtze.

Den vanliga tumlaren (Phocoena phocoena) är den vanligast förekommande valen i svenska vatten. Man tror att det idag finns några hundratal tumlare i Östersjön och på västkusten är den något mer vanligt förekommande.[4][5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

På grund av sin ringa storlek måste tumlare äta regelbundet och oftare än större valar, då de inte kan spara större fettreserver.[2] Födan utgörs huvudsakligen av fiskar men de äter även bläckfiskar och kräftdjur. De lever vanligen i mindre grupper med upp till tio individer men hos vissa arter förekommer flockar med några hundra individer. För att kommunicera har de olika klickande och pipande läten. Liksom andra tandvalar använder de ultraljud för ekolokalisering. Tumlare är snabba simmare, dalls tumlare tillhör med en hastighet upp till 55 km/t till de snabbaste valarna. Deras hopp är inte lika avancerade som hos delfiner.

Honor av dalls tumlare och vanlig tumlare parar sig vanligen en gång per år och dräktigheten varar i cirka 11 månader. Livslängden är vanligen 8 till 10 år men enskilda individer blev upp till 20 år gamla.[2]

Systematik och evolution[redigera | redigera wikitext]

Familjen har 6 arter i 3 släkten.[6]

Enligt upphittade fossil skilde sig tumlare från delfinerna och de övriga valarna för 15 miljoner år sedan. De äldsta fossilen som kan räknas till tumlare hittades vid kontinentalsockeln av norra Stilla havet. Först mycket senare, under pliocen, vandrade de till europeiska kustlinjer och till södra jordklotet.[7]

Tumlare och människor[redigera | redigera wikitext]

Vid olika ställen jagas tumlare för köttets skull. Flera individer dör när de fastnar i fiskenät. Den mest hotade arten är kaliforniatumlare på grund av det begränsade utbredningsområde som ligger i en region som är stark exploaterad.[8] Liknande problem finns i Östersjön för vanlig tumlare. Vissa fiskare har akustiska varningsmärken på sina nät för att hålla valarna borta.

I djurparker och delfinarier är tumlare mycket sällsynta. En av världens få platser med vanlig tumlare i fångenskap är forskningsstationen Fjord og Baelt, som ligger i Kertminde på danska ön Fyn.[9]

Tumlare kallades förr "marsvin", vilket den fortfarande heter på danska (från tyska Meerschwein). Slottet Marsvinsholm (byggt 1644-1648, medan Skåne var danskt) är uppkallat efter en Otto Marsvin vars namn hade denna betydelse.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 mars 2009.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 juni 2009.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gerhard Schulze: Die Schweinswale: Familie Phocoenidae. Die Neue Brehm-Bücherei, band 583. andra upplaga. Westarp Wissenschaften, Magdeburg, 1996. ISBN 3-89432-379-5

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marsvin i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  2. ^ [a b c] Read, Andrew (1999). Porpoises. Stillwater, MN, USA: Voyageur Press. ISBN 0-89658-420-8.
  3. ^ Campbell, N & Reece, J (2002). Biology (6th ed). San Francisco, USA: Pearson Education Inc. ISBN 0-201-75054-6 
  4. ^ Detektorer räknar Östersjöns tumlare” (HTLM / artikel i nätupplaga). Dagens Nyheter. 16 april 2013. http://www.dn.se/nyheter/sverige/detektorer-raknar-ostersjons-tumlare. Läst 2013-04-16. 
  5. ^ ”Naturhistoriska Riksmuseet: Tumlare - forskning och rapportering”. http://www.nrm.se/tumlare/. Läst 2013-04-16. 
  6. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Phocoenidae
  7. ^ Gaskin, David E. (1984). Macdonald, D. (utgivare) The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. s. 196–199. ISBN 0-87196-871-1.
  8. ^ "The Porpoise Page - Information on Porpoises (död länk), besökt 3 november 2006
  9. ^ Historie (danska), Fjord&Bælt, läst 9 mars 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]