Endast 10 år efter att kommunen bildats, vid 1962 års riksdag, gjordes en ny översyn av kommunindelningen och våren 1964 fastställde Kungl. Maj:t en ny kommunindelning för riket. I denna föreslogs att Ödåkra landskommun tillsammans med landskommunerna Kattarp, Mörarp och Ödåkra skulle läggas samman med Helsingborgs stad och bilda Helsingborgs kommun. Den nya indelningen var frivillig och förhandlingar mellan de olika kommunerna påbörjades. Vallåkra hade redan ett flertal samarbetsavtal med Helsingborgs stad. Bland annat fick kommunen en del av sitt vatten från Helsingborg och under förberedelserna med sammanslagningen fick kommunerna gemensamma vatten- och avloppssystem. Dessutom fick kommunens högstadieelever från och med höstterminen 1965 tillgång till skolor i Helsingborg. Därutöver ingick Vallåkra tillsammans med de tre andra kommunerna i ett brandförsvarsavtal med Helsingborg, som innebar att man hade en gemensam brandchef och en heltidsanställd brandkår i Helsingborg tillsammans med deltidsbrandkårer i kommunerna. En stor del av kommunens befolkning arbetspendlade också till Helsingborg. Kommunfullmäktige i Vallåkra såg därför en sammanläggning som självklar, men man önskade att en sådan skulle skjutas upp till den alternativa tidpunkten vid starten av 1974 istället för det ursprungliga datumet den 1 januari 1971. Helsingborg, Kattarp och Mörarp förespråkade däremot en sammanläggning vid utsatt datum och så blev också fallet.
Geografi
Vallåkra landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 77,06 km², varav 76,60 km² land.[1]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 48,7 % med jordbruk och boskapsskötsel, 7,3 % i metallindustrin. 304 av förvärvsarbetarna (20,9 %) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[3]
Lövgren, Anna-Brita (1992). "Goda administrativa gränser – inkorporeringar och sammanläggningar". I Ulfsparre, Anna Christina (red.). Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service (ss. 283–295) Stockholm: Norstedts Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0
Söderlind, T. & Thörnquist, M. (red.) Socknar och byar i Skåne. Skåne Runt. Läst 20 januari 2010.
