Vetlanda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°25′36″N 15°04′52″Ö / 57.42667°N 15.08111°Ö / 57.42667; 15.08111
Vetlanda
Tätort
Centralort
LA2-vx06-vetlanda-stadshotellet.jpg
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Vetlanda kommun
Koordinater 57°25′36″N 15°04′52″Ö / 57.42667°N 15.08111°Ö / 57.42667; 15.08111
Area 1 017,02 hektar
Folkmängd 13 050 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,83 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 1724
Vetlandas läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Vetlandas läge i Jönköpings län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


För andra betydelser, se Vetlanda (olika betydelser).

Vetlanda (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vetlandarunstenen

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala. Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gång i tiden var Vetlanda järnvägsknutpunkt, med linjer österut via Gårdveda/Målilla till Oskarshamn, söderut via Åseda till Kalmar, åt väster och nordväst till Sävsjö respektive Nässjö och Södra stambanan. Av Vetlandas järnvägslinjer återstår i dag bara ett godsspår österut till bruksorten Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK Tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas. Linjen söderut mot Åseda har inte trafikerats sedan 2002 och är nedlagd sedan 2006, men spåret ligger tills vidare kvar.

År 1970 invigdes stadens nya stadshus och det väckte stor debatt i bygden. Stadshuset, som var mycket modernt och med en arkitektur som då uppfattades som främmande i denna lilla stad, kallades i folkmun för Babels torn. Arkitekten var dansk och hade troligtvis hämtat mycket av sin inspiration från det lite äldre Asker Rådhus utanför Oslo.[källa behövs]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Vetlanda var och är kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun där Vetlanda municipalsamhälle inrättades 11 november 1887. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[3]

Orten ingick till 1933 i Östra härads tingslag därefter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Vetlanda i Eksjö tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 715
1960
  
9 250
1965
  
10 091
1970
  
12 024
1975
  
12 358
1980
  
12 416
1990
  
12 619 907
1995
  
12 949 931
2000
  
12 559 987
2005
  
12 691 987
2010
  
13 050 1 017
Anm.: Sammanvuxen med Bäckseda 1970
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Brunnsgården, Vetlanda
  • Karlslund, Vetlanda
  • Mellangården, Vetlanda
  • Pukargården, Vetlanda
  • Stensåkra, Vetlanda ("gammal småhusstadsdel")
  • Tomaslunden, Vetlanda
  • Östanå, Vetlanda
  • Östersand, Vetlanda
  • Forngården, Vetlanda

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vetlanda är en gammal "träindustristad". I dag domineras stadens näringsliv av Sapa som har över 1 000 anställda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var även Vetlanda känt för sin tändsticksfabrik (Stickan).

Idrottslag i Vetlanda[redigera | redigera wikitext]

  • Vetlanda FF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
  • Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
  • Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mästare i speedway (Njudungarna, Elit Vetlanda)
  • Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mästare i bandy med många spelare i landslaget genom åren
  • Vetlanda IB, Innebandylag i Division 2
  • Vetlanda HF, Handbollslag i Division 2
  • Vetlanda TK, Tennislag som för närvarande spelar i Division två
  • Vetlanda Muay Thai Klubb första registrerade Thaiboxningsklubb i Jönköpings län Grundare / President är Martin Henttinen

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.

Kända personer från Vetlanda[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]



Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.