Nässjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Nässjö (olika betydelser).
Koordinater: 57°39′12″N 14°41′41″Ö / 57.65333°N 14.69472°Ö / 57.65333; 14.69472
Nässjö
Tätort
Centralort
Nässjö centralstation, ombyggd 1993
Nässjö centralstation, ombyggd 1993
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Nässjö kommun
Församling Nässjö församling
Koordinater 57°39′12″N 14°41′41″Ö / 57.65333°N 14.69472°Ö / 57.65333; 14.69472
Area 1 143,66 hektar
Folkmängd 16 678 (2010)[1]
Befolkningstäthet 14,58 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 571 XX
Riktnummer 0380
Tätortskod 1608
Nässjös läge i södra Sverige
Red pog.svg
Nässjös läge i södra Sverige
Stadshuset i Nässjö
Hotell Högland

Nässjö är en tätort och centralort i Nässjö kommun i Jönköpings län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nässjös historia börjar 1864, när beslutet togs att Södra stambanan skulle dras genom orten och sedan dess har staden varit känd som en stor järnvägsknut.

Tidigare låg här byarna Åker, Rynneryd vid Runnerydsjön där järnvägsstationen anlades och herrgården Ingsberg vid Ingsbergssjön. I Runneryd där stationen anlades bodde 1850 53 personer. Enligt myten skulle riksdagsmannen Petter Jönsson i Träslända haft betydelse för att järnvägen fick den dragning den fick. På 1870-talet började Nässjö att blomstra, 1873 öppnades Nässjö–Oskarshamns Järnväg, 1874 Östra stambanan, 1882 Halmstad-Nässjö järnväg och slutligen 1914 Kalmar-Nässjö järnväg. 1875 hade Nässjö 1.351 innevånare. 1882 flyttade Nässjö Stolfabrik sin verksamhet till orten.[2]

Orten utvecklades till ett municipalsamhälle 1881 och fick köpingsrättigheter 1890, dock på vilka vilka dock inte blev uppfyllda. 1892 härjade en eldsvåda i norra och västra delen av Nässjö, varvid 45 boningshus eller 1/3 av samhället brann ned. 1897 förlades Sörängens folkhögskola till Nässjö. Tack vare frikostiga donationer bland annat av Carl Johan Petersson gick staden snabbt framåt. 1900 var folkmängden 2.036 innevänare. Kyrkan uppfördes 1909 i baltisk gotik.[3]

1914 erhöll Nässjö stadsrättigheter men förblev tillhörigt Tveta, Vista och Mo tingslag.[4] Nässjö stadshus på Rådhusgatan uppfördes 1913-1914 i nationalromantisk stil och är ritat av arkitektduon Carl Melin och August Ewe. I huset fanns tidigare stadshotellet och en polisstation samt affärer och bostäder. 1964 ersattes stadshotellet i stadshuset av Hotell Högland.[5]

Stadens första järnvägsstation, som var dess första offentliga byggnad, ritades av Adolf W. Edelsvärd, som också aktivt deltog i stadsplaneringen och utformningen runt stationsområdet Nässjö C. Nässjö är idag den enda platsen i Sverige där järnvägar från sex olika håll strålar samman med person- och godstrafik på samtliga banor. Idag finns ett järnvägsmuseum, Nässjö Järnvägsmuseum, som visar Nässjös historia som järnvägsstad men även svensk järnvägshistoria i allmänhet.

Förutom SJ och Trafikverket finns en stor mängd trä- och verkstadsindustrier i staden som stora arbetsgivare. Fram till 1981 fanns det ett i Småland välkänt bryggeri, Nässjö bryggeri, som bland annat tillverkade det klassiska ölet Fat 21. Efter nedläggningen stod bryggeribyggnaden tom fram till 1988, då den brann upp.

Strax utanför Nässjö fanns under 1900-talets första del diakonissanstalten i Viebäck, en anstalt för unga flickor från hela landet.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nässjö var och är kyrkby i Nässjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nässjö landskommun, där 12 augusti 1881 inrättades Nässjö municipalsamhälle. 1890 utbröts orten och dess närområde ur landskommunen och bildade Nässjö köping, vilken ombildades 1914 till Nässjö stad. Stadskommunen införlivade 1948 Nässjö socken/landskommun och uppgick 1971 i Nässjö kommun med Nässjö som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har Nässjö alltid hört till Nässjö församling.[7]

Orten ingick till 1891 i Tveta tingslag och därefter till 1971 i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Nässjö i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

2011 invigdes Nässjös nya kulturhuset Pigalle.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nässjö 1900–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 010
1960
  
17 306
1965
  
18 732
1970
  
19 434
1975
  
18 634
1980
  
17 435
1990
  
16 945 1 108
1995
  
16 901 1 133
2000
  
16 428 1 141
2005
  
16 463 1 141
2010
  
16 678 1 144

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Nässjö är en klassisk bandystad. Hemmaplan är Skogsvallen.

Smålands Fotbollförbund bildades i Nässjö den 19 mars 1911. Dessa föreningar kommer från Nässjö kommun:

Bland damföreningarna finns dessa klubbar:

KFUM Nässjö är en basketklubb.

Nässjö HC är en ishockeyklubb

Nässjö HF är en handbollsklubb

Innebandyföreningar är:

Nässjö BK är en bowlingklubb.

Kända personer från Nässjö[redigera | redigera wikitext]

Nässjö är hemstad för:

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 492 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 493 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 493 
  5. ^ http://www.nassjo.se/Om-kommunen/Naessjoebygdens-historia/Historiska-sevaerdheter/Historiskt-intressanta-byggnader/Naessjoe-stad/Stadshuset
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nässjö - knutpunkt på höglandet. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 44. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 1987. Libris 7745507. ISBN 91-85098-44-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]