Wilfrid Scawen Blunt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilfrid Scawen Blunt

Wilfrid Scawen Blunt, född 17 augusti 1840 i Sussex, död 10 september 1922, var en engelsk poet och författare. Wilfrid blev även känd som en äventyrare och reste bland annat till norra Afrika och Mellanöstern, bland annat för att köpa, föda upp och sälja hästar av hög kvalitet. I England startade Wilfrid upp ett av världens främsta stuterier inom uppfödningen av arabiska fullblod, Crabbet Arabian Stud. Wilfrid publicerade flera diktsamlingar och politiska essäer mellan 1875 och 1920 och engagerade sig även politiskt i bland annat oroligheterna på Irland.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wilfrid föddes och växte upp på slottet Petworth House i Sussex.

Wilfrid Scawen Blunt föddes 17 augusti 1840 i Petworth House i Sussex. Han studerade vid Stonyhurst St Marys Collage och 1858, vid 18 års ålder, hade Wilfrid utbildat sig till diplomat och arbetade åt den brittiska regeringen fram till 1869 då han gifte sig med Lady Anne Noel, dotter till earlen av Lovelace och barnbarn till Lord Byron. 1875 publicerades även Wilfrids första diktsamling, "Sonnets and Songs of Proteus".

Tillsammans med Lady Anne började Wilfrid att resa runt i världen. Bland annat reste de genom Spanien, Algeriet, Egypten och den syriska öknen. De reste ett flertal gånger till Mellanöstern och Indien. Makarna startade då ett stuteri i England, Crabbetstuteriet, för att föda upp arabiska fullblod som de köpte i bland annat Egypten. Makarna köpte även lite mark utanför Kairo där de startade ytterligare en uppfödning. Tillsammans fick de flera barn men enbart en av dem överlevde till vuxen ålder, Judith Blunt-Lytton som senare skulle bli den 16:e baronessan Wentworth, även kallad Lady Wentworth.

Wilfrid engagerade sig nu aktivt inom politiken och skrev, förutom poesi, även ett stort antal politiska essäer. 1882 publicerades hans samling "The Future of Islam" vilket ledde till att Wilfrid hamnade i en konflikt med den egyptiska officeren Urabi Pasha. Detta ledde till att han blev förbjuden att återvända till Egypten under fyra års tid. 1885 gav han dock ut ytterligare en politisk essä "Ideas about India" där Wilfrid motarbetade den brittiska imperialismen vilket fick honom fängslad år 1888. År 1907 blev han även hårt motarbetad av regeringen efter att han publicerade "The Secret History of the English Occupation of Egypt" där han tydligt kritiserade Storbritanniens kolonisering av Egypten.

1906 skildes Wilfrid och Lady Anne på grund av Wilfrids otrohet och Crabbetstuteriet tillföll Lady Anne. Wilfrid fick istället deras andra ägor, Caxtons Farm och halva flocken av hästarna. Wilfrid fick då stora ekonomiska bekymmer och sålde av många av hästarna för att betala av sina skulder. Då hans ex-fru Lady Anne flyttade till Egypten på heltid ledde detta till stora bråk mellan Wilfrid och hans dotter om vem som ägde Crabbetstuteriet. Lady Anne dog år 1917 och hade då testamenterat stuteriet till Judiths barn istället för till Judith. Wilfrid hade mycket svårt att hantera detta och stämde Judith ett flertal gånger och försökte få tillbaka Crabbetstuteriet och flockarna med hästar flyttades fram och tillbaka mellan Crabbet och Caxtons Farm. När hästarna var i hans kontroll svarade Wilfrid genom att sälja av ännu fler hästar och ibland till och med sköt han helt friska hästar för att få sin dotter att reagera. Stämningen gick senare till Judiths fördel år 1920 och Wilfrid och Judith slöt fred strax innan Wilfrids död 1922, i en ålder av 82 år.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Sonnets and Songs of Proteus (1875)
  • The Future of Islam (1882)
  • Ideas about India (1885)
  • Esther (1892)
  • Griselda (1893)
  • The Quatrains of Youth (1898)
  • Satan Absolved: A Mystery (1899)
  • Seven Golden Odes of Pagan Arabia (1903)
  • Secret History of the English Occupation of Egypt (1907)
  • India under Ripon (1909)
  • Gordon of Khartoum (1911)
  • The Land War in Ireland (1912)
  • Collected Poems (1914)
  • My Diaries (1920)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]