Wilhelm Dilthey

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Dilthey” leder hit. För andra betydelser, se Dilthey (olika betydelser).
Wilhelm Dilthey
Wilhelm Dilthey omkring 1910.
FöddWilhelm Christian Ludwig Dilthey[1]
19 november 1833[2][3][4]
Biebrich[5]
Död1 oktober 1911[6][2][3] (77 år)
Seis am Schlern[5], Italien
Medborgare iKonungariket Preussen[7][8]
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningFilosof[9], sociolog, universitetslärare, litteraturkritiker, pedagog, psykolog[9], teolog, historiker, lärare[9]
ArbetsgivareUniversitetet i Wrocław
Humboldt-Universität zu Berlin
Universität Basel
Kiels universitet
MakaKatharina Dilthey
BarnClara Misch (f. 1877)[10]
SläktingarKarl Dilthey (syskon)
Utmärkelser
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Wilhelm Dilthey, född 19 november 1833 i Biebrich, död 1 oktober 1911 i Seis am Schlern var en tysk filosof, historiker, psykolog och sociolog. Han var bror till arkeologen Karl Dilthey.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dilthey studerade för Kuno Fischer vid universitetet i Heidelberg, och för bland andra Leopold von Ranke vid universitetet i Berlin, där han även promoverades 1864. Dilthey var professor i filosofi i Basel (1866), Kiel (1868), Breslau (1871) och 1882–1905 i Berlin. I Schleiermachers efterföljd var han en företrädare för hermeneutiken, men gjorde vid sidan av teorin även bidrag till metafysiken, etiken, filosofins historia, idéhistorien, epistemologin och livsfilosofi.

Vetenskaplig gärning[redigera | redigera wikitext]

Bland hans huvudverk finns Leben Scheiermachers (1870) och Einleitung in die Geisteswissenschaften (1883). Till sitt studium av Schleiermacher myntade han termen den "hermeneutiska cirkeln". Han utgick från historiska studier, och han gjorde det till sin huvuduppgift att inom den filosofiska tankebildningen skaffa de humanistiska vetenskaperna deras rätt gentemot den samtida ensidigt naturvetenskapliga bildningsriktningen.

Filosofins grundval är, menar Dilthey, "självbevisningen", varigenom människan kommer till medvetande om sitt enhetliga väsen, vilket är söndrat i de olika livssfärerna och historiens skeden. Psykologin blir därmed filosofins grunddisciplin. Dess kunskapsart skiljer sig från naturvetenskapernas genom att det primärt givna inom dess område, är enheten och sammanhanget, inte den mekaniska mångfalden. Han har ett ambivalent förhållande till Descartes, vars medvetandefilosofi han delar, men blandar denna med teorier som bygger på historism, det språkligt begreppsliga, kulturella och sociala, varigenom han lägger fram en egenartad "livsfilosofi", där begreppet Weltanschauung, världsåskådning, har bevarats i sin tyska form i flera andra europeiska språk.

Denna livsfilosofi kom att få inflytande över bildandet av fenomenologin, genom Martin Heidegger och den senare existensfilosofin. Bland övriga tänkare som tagit intryck av honom finns i första rummet Max Weber, Karl Jaspers, Otto Friedrich Bollnow och Jürgen Habermas; den senare kämpade såsom hans efterföljare i den så kallade "Positivismusstreit" som utspelades i Tyskland under 1960-talet.

Dilthey ledde utgivningen av den första fullständiga utgåvan av Immanuel Kants skrifter, som beställdes av vetenskapsakademien i Berlin.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Einleitung in die Geisteswissenschaften, 1883 (Digitalisad utgåva på tyska, 1922)
  • Die Entstehung der Hermeneutik, 1900
  • Das Erlebnis und die Dichtung, 1906
  • Der Aufbau der geschichtlichen Welt in den Geisteswissenschaften, 1910
  • Die Typen der Weltanschauung und ihre Ausbildung in den Metaphysischen Systemen, 1919
  • Die geistige Welt (Digitalisad)
  • Jugendgeschichte Hegels und andere Abhandlungen zur Geschichte des deutschen Idealismus (Digitalisad)
  • Pädagogik. Geschichte und Grundlinie des Systems (Digitalisad)
  • Studien zur Geschichte des deutschen Geistes. Leibniz und sein Zeitalter, Friedrich der Grosse und die deutsche Aufklärung, das achtzehnte Jahrhundert und die geschichtliche Welt (Digitalisad)
  • Vom Anfang des geschichtlichen Bewusstseins. Jugendaufsätze und Erinnerungen (Digitalisad)
  • Zur preussischen Geschichte. Schleiermachers politische Gesinnung und Wirksamkeit (Digitalisad)
  • Kants Werke
  • Briefwechsel zwischen Wilhelm Dilthey und dem Grafen Paul Yorck von Wartenburg 1877 - 1897, nyutgåva 1995
  • Gesammelte Schriften, Bände I bis XXVI. Ab Band XV besorgt von Karlfried Gründer, ab Band XVIII zus. mit Frithjof Rodi, 2006, ISBN 978-3-525-30330-6

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.encyclopedia.com , läst: 19 juni 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Wilhelm Dilthey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Wilhelm Dilthey, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Wilhelm Dilthey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, läst: 19 maj 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  8. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ geni.com.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dilthey, Wilhelm, 1904–1926.
  • Filosofilexikonet, red. P.Lübcke, Stockholm: Forum, 1988
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilhelm_Dilthey&oldid=54239899”