Xerospermophilus perotensis

Från Wikipedia
Xerospermophilus perotensis
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteXerospermophilus
ArtXerospermophilus perotensis
Vetenskapligt namn
§ Xerospermophilus perotensis
AuktorMerriam, 1893
Utbredning
Synonymer
Spermophilus perotensis Merriam, 1893[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Xerospermophilus perotensis[3][4][5] är en däggdjursart som beskrevs av Clinton Hart Merriam 1893. Den ingår i släktet Xerospermophilus och familjen ekorrar.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten har tidigare förts till släktet sislar (Spermophilus), men efter DNA-studier som visat att arterna i detta släkte var parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, har det delats upp i flera släkten, bland annat Xerospermophilus.[8][9]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen på ryggsidan är gulbrun med små, oregelbundet placerade och ibland vaga, vita till blekskära fläckar. Huvudet är mörkare än resten av kroppen, med vita ringar kring ögonen. Buksidan är ljusgrå till blekt skär. Arten är en stor sisel, med kraftig kropp och korta fötter. Kroppslängden varierar mellan 25 och 27 cm, inklusive den knappt 6 till nästan 8 cm långa svansen. Vikten är 175 till 270 g.[10]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitatet är höglänta tallskogar på höjder mellan 2 340 och 2 370 m[1] där den lever klippiga bergssidor och på slät mark med djupt jordlager. Bona kan grävas ut i marken, men det förekommer också att arten övertar gamla gångsystem byggda av kindpåsråttan Cratogeomys merriami. Arten lever kolonivis, men varje individ har sitt eget bo. Den sover vintersömn, vanligen mellan december och februari.[10]

Parningssäsongen inleds i maj. Efter en dräktighet på 28 till 30 dagar föder honan i medeltal 4 ungar, vanligen mellan juni och augusti.[10]

Födan består av ett flertal växter; arten kan också äta insekter.[10] Själv utgör siseln föda åt, bland andra, långsvansad vessla, tamhundar[1] och rödstjärtad vråk[10].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar delstaterna Veracruz och Puebla i östra centrala Mexiko.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad, och populationen minskar. Främsta anledningarna är habitatsförlust och fragmentering av utbredningsområdet till följd av skogsavverkning.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Álvarez-Castañeda, S.T., Castro-Arellano, I., Lacher, T. & Vázquez, E. 2008 Spermophilus perotensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+perotensis/match/1. Läst 5 mars 2016. 
  3. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  4. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/xerospermophilus+perotensis/match/1. Läst 2 mars 2016. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016.  Arkiverad 22 oktober 2011 på WebCite
  9. ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016. 
  10. ^ [a b c d e] Gerardo Ceballos (2014) (på engelska). Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 188–189. ISBN 9781421408439. https://books.google.se/books?id=UrvxBQAAQBAJ&pg=PA188&lpg=PA188&dq=%22Xerospermophilus+perotensis%22&source=bl&ots=neRgPu3v2B&sig=zNfHAFlUk0a6rpmOr7oURK1imdE&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi34vHKvsDLAhXqK5oKHcDsA8U4ChDoAQghMAE#v=onepage&q=%22Xerospermophilus%20perotensis%22&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]