Hoppa till innehållet

Överståthållarämbetet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Överståthållare)
Överståthållaren
Överståthållarämbetets vapen 1938–1967.
ResidensTessinska palatset
SäteStockholm
Utses avKungl. Maj:t
UnderställdKungl. Maj:t
Förste innehavareClas Larsson Fleming
Inrättat1634
Siste innehavareAllan Nordenstam
Avvecklat1967
EfterträdareLandshövdingen i Stockholms län
StällföreträdareUnderståthållaren

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.[1] Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.

1600-talet: Inrättande och uppgift

[redigera | redigera wikitext]

1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.

1700-talet: Instruktion för överståthållaren

[redigera | redigera wikitext]

I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.

1800-talet: Utveckling och organisering

[redigera | redigera wikitext]

I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:

  • Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
  • Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
  • Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.

1900-talet: Avveckling och uppgång i Stockholms län

[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.

Den siste överståthållaren – Allan Nordenstam – blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.

Kansli och residens

[redigera | redigera wikitext]

Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.

Heraldiskt vapen

[redigera | redigera wikitext]
Överståthållarämbetets vapen före 1938.

Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld.[2] Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.[3]

Lista över överståthållare 1634–1967

[redigera | redigera wikitext]
Namn Porträtt Levnadsår Ämbetsperiod Noteringar
1. Clas Larsson Fleming 1592-1644 1634-1644 förste överståthållaren
2. Knut Jöransson Posse 1592-1664 1645-1650
3. Herman Claesson Fleming 1619-1673 1650–1652
4. Schering Rosenhane 1609-1663 1652–1663
5. Claes Åkesson Tott d.y. 1630-1674 1664–1665
6. Axel Carlsson Sparre 1620-1679 1665–1673
7. Claes Rålamb 1622-1698 1673–1678
8. Jöran Göransson Gyllenstierna 1632-1686 1678–1682
9. Kristofer Gyllenstierna 1647-1705 1682–1705
10. Knut Posse 1645-1714 1705–1714
(tf.) Jacob Burensköld 1655-1738 1710–1711
(tf.) Jacob Spens 1656-1721 1714
11. Gustaf Adam Taube 1673-1732 1714–1732
12. Michael Törnflycht 1683-1738 1732–1738
13. Rutger Fuchs 1682-1753 1739–1753
14. Johan Christoffer von Düring 1695-1759 1753–1759
15. Jakob Albrekt von Lantinghausen 1699-1769 1759–1769
16. Axel Wrede Sparre 1708-1772 1770–1772
17. Thure Gustaf Rudbeck 1714-1786 1772–1773
(tf.) Carl Fredrik Pechlin 1720-1796 1772
18. Carl Sparre 1723-1791 1773–1791
(tf.) Adolf Fredrik Munck 1749-1831 1789
19. Gustaf Mauritz Armfelt 1757-1814 1792
20. Carl Vilhelm Modée 1735-1798 1792–1795
21. Hans Henric von Essen 1755-1824 1795–1797
21. Samuel af Ugglas 1750-1812 1797
- Vakans i ämbetet 1797-1800
22. Samuel af Ugglas 1750-1812 1800
- Vakans i ämbetet 1800-1809
23. Vilhelm Mauritz Klingspor 1744-1814 1809–1810
(tf.) Anders Fredrik Skjöldebrand 1757-1834 1810–1812
24. Carl Mörner 1755-1821 1812–1818
(tf.) Johan August Sandels 1764-1831 1815
(tf.) Olof Rudolf Cederström 1764-1833 1816-1818
(tf.) Daniel Edelcreutz 1761-1828 1818-1828
(tf.) Carl Johan af Nordin 1785-1850 1828-1830
25. Jakob Vilhelm Sprengtporten 1794-1875 1830-1838
(tf.) Axel Johan Adam Möllerhjelm 1787–1846 1838–1842
(tf.) Claes Hans Rålamb 1784–1867 1839
(tf.) Mauritz Axel Lewenhaupt 1791–1868 1841, 1842–1844
26. Jakob Vilhelm Sprengtporten 1794-1875 1844–1848
27. Jakob Essen Hamilton 1797-1864 1848–1862
28. Gillis Bildt 1820-1894 1862–1874
29. Gustaf af Ugglas 1820-1895 1874–1888
30. Claës Gustaf Adolf Tamm 1838-1925 1888–1902
(tf.) Fredrik von Essen 1831-1921 1899
31. Robert Dickson 1843-1924 1902–1911
32. Carl Hederstierna 1861-1928 1911–1912
33. Johan Ramstedt 1852-1935 1912–1920
34. Carl Hederstierna 1861-1928 1920–1928
35. Gustaf Henning Elmquist 1871-1933 1928–1933
36. Torsten Nothin 1884-1972 1933–1949
37. Johan Hagander 1896-1991 1949–1963
38. Allan Nordenstam 1904-1982 1963–1967
  1. ^ ”överståthållare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  2. ^ Harald Fleetwood (1938). ”Fastställda vapen”. Meddelanden från Riksheraldikerämbetet (VII). 
  3. ^ Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Statens försvarshistoriska museer. sid. 17 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]