Rasism

En man dricker vatten ur kranen avsedd för färgade, USA 1939.

Rasism är en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, där vissa raser ibland tillskrivs moralisk rätt att härska över andra. Rasism förutsätter en tro på god genetisk biodiversitet bland människor, men den senaste forskningen visar tvärtom att alla nu levande människor är så lika varandra att arten människa skulle kunna utrotas av en pandemi. En slumpmässigt utvald människa är till 99,9 procent genetiskt identisk med en annan slumpmässigt utvald människa var som helst på jorden. Rasism används för att beteckna ett synsätt, ett sätt att behandla människor, och/eller en samhällelig struktur. Liknande men inte fullt ut rasistiska synsätt kallas ofta för främlingsfientlighet.

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar rasdiskriminering som:

”	...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.	„
– FN:s konvention

Man kan skilja mellan rasism och rasdiskriminering utifrån resonemanget att det senare inte nödvändigtvis behöver grunda sig i det förra. Det är teoretiskt möjligt att en institutionell rasdiskriminering föreligger utan att detta föregås av medvetna rasistiska beslut av dem som är ansvariga för utformningen av institutionen.

I modern politik talar man ibland om kulturrasism, men ofta kallas det rasism även om det i grunden inte är samma sak. Dess förespråkare har fördomar om/tycker illa om hela kulturer. Kulturrasism specifikt riktad mot judar kallas antisemitism. Om den riktas mot romer kallas den antiziganism.

Rasism förekommer från majoritetsbefolkningen mot minoriteter, från minoriteter mot majoriteten och mellan minoriteter. Rasism som går i icke förväntad riktning, det vill säga riktas mot majoritetsbefolkningen i ett land, kallas ofta omvänd rasism.

Historia

Amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget, där ett rasistiskt bildspråk används i rekryteringssyfte.

Idéer om vissa folks överlägsenhet har funnits genom mänsklighetens historia, men rasism som formell ideologi uppkom först på 1800-talet^{[källa behövs]}, efter inspiration från bland annat nationalromantik och socialdarwinism. Sålunda var det inte rasismen som legitimerade kolonialism och slaveri, utan snarast tvärtom. Efter andra världskriget blev begreppet rasism brännmärkt i Europas politiska debatt, utan att strukturell rasism för den skull försvunnit från konkret europeisk politik.

I USA var ett rasistiskt tänkande fortfarande djupt förankrat hos stora grupper särskilt i södern under 1950 och 60-talen. Genom medborgarrättsrörelsens kamp mot diskriminerade lagstiftning i vilken Martin Luther King var en av de mest framträdande ledarna, uppnåddes till sist ett förbud mot sådan lagstiftning. Så sent som vid presidentvalet 1968 kunde en kandidat som George Wallace nå stora framgångar med ett program präglat av rasistiska tankegångar.

År 1994 avskaffades ett av världens sista nationellt gällande rasistiska system, apartheid, den officiella rassegregation i Sydafrika. Den hade garanterat den vita minoriteten i landet makten. Samma år fick alla sydafrikaner rösta i de första demokratiska och fria valen i landet.

Orsaker

Frågan om vad som orsakar rasism kan närmas från flera håll. Enligt vissa psykologiska teorier ger frustration ofta upphov till aggression, och när det verkliga objektet för aggressionen är oåtkomligt eller okänt, kan det riktas mot oskyldiga individer eller grupper. Detta hör ihop med Sigmund Freuds försvarsmekanismer, förskjutning samt psykologisk projektion.

Den marxistiska analysen av rasism har fokuserat på produktionsförhållandena och därför även maktrelationerna i samhället. Man ser på rasismen som ursprungligen en rationalisering av slaveriet och kolonialismen och även som ett sätt att splittra arbetarklassens klasskamp till förmån för någonting man skulle kunna kalla raskamp.

Rasistiska åsikter grundar sig vanligen på skillnader mellan raser, etniska grupper eller kulturer. Dessa skillnader kan vara statistiskt säkerställda, erfarenhetsbaserade eller erhållna genom hörsägen. En vanlig angreppsvinkel för rasistiska åsikter är att påpeka skillnader (se styckets föregående meningar) i brottsbenägenhet, kvinnosyn och ursprungslandets ekonomiska och kulturella utvecklingsnivå.

Se även

• Allports skala
• Antirasism
• Antisemitism
• Apartheid
• Etnisk diskriminering
• Främlingsfientlighet
• Härskarras
• Ku Klux Klan
• Nazism
• Rasbiologi
• Rasblandning
• Rasprofilering
• Vit makt
• FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Externa länkar

• Immigrant-institutet - Sida om rasism

Referenser

• Wikimedia Commons har media som rör Rasism.
  Bilder & media