Boxholm
| Boxholm | |
| Tätort Centralort | |
 Boxholms bruksmuseum
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Boxholms kommun |
| Distrikt | Ekeby distrikt |
| Höjdläge | 147 m ö.h. |
| Koordinater | 58°11′38″N 15°2′54″Ö / 58.19389°N 15.04833°Ö |
| Area | |
| - tätort | 446 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 603,87 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 3 328 (2020)[3] |
| - kommun | 5 494 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,5 inv./hektar |
| - kommun | 9 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0142 |
| Tätortskod | T1040[4] |
| Beb.områdeskod | 0560TC101 (1960–)[5] |
| Geonames | 2720037 |
  Ortens läge i Östergötlands län
| |
| Wikimedia Commons: Boxholm | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Boxholm är en tätort och centralort i Boxholms kommun, Östergötlands län. Boxholm ligger en knapp mil söder om Mjölby, längs med väg 32. Den närmaste tätorten söderut är Tranås. Boxholm är en gammal bruksort belägen vid Svartån och Södra stambanan.
Namn och uttal
[redigera | redigera wikitext]Boxholm är uppkallat efter Boxholms säteri, grundat 1594 av Arvid Gustafsson Stenbock. Namnet kommer således av -bock i Stenbock och efterleden -holm efter mönster av andra säterinamn på -holm. Boxholm växte fram ur den äldre bebyggelsen Flemminge och namnet Boxholm etablerades under 1600-talet.[6]
Namnet Boxholm har varierande uttal och kan uttalas /²bʊksˌhɔlm/ med o-ljud som i ’ost’[7], eller /²bɔksˌhɔlm/ med å-ljud som i ’bock’. Traditionellt har ortnamnet även haft betoning på sista stavelsen, det vill säga /bʊksˈhɔlm/[8] eller /bɔksˈhɔlm/[9] (på lokal dialekt uttalat [-hɞɽm] -hôLm)[8].
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även huvudartikel Boxholms AB
Boxholms bruk grundades 1754, och ombildades till aktiebolag 1872. Sedan början av 1980-talet är brukets verksamhet (bl.a. stålverk, sågverk, mejeri och jordbruk) uppdelad mellan flera olika företag. I Boxholm finns ett bruksmuseum.
Med ankomsten av Södra stambanan började orten att växa. Ett municipalsamhälle inrättades med en areal av 1,19 kvadratkilometer, 1911 fanns 732 invånare medan hela Ekeby socken hade 3.705 invånare. Köpingen hade 1920 2.379 invånare, 1946 2.682 invånare. Då Boxholm blev köping kom den att omfatta hela Ekeby socken.[10]
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Boxholm var och är en ort i Ekeby socken med en del i Åsbo socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Ekeby landskommun och Åsbo landskommuner och i dessa inrättades 5 augusti 1904 municipalsamhället Boxholm. 1947 ombildades Ekeby landskommun, med municipalsamhället, till Boxholms köping, där Boxholms bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Boxholms kommun där Boxholms sedan dess är centralort.[11]
Boxholm tillhörde Ekeby församling som 2010 uppgick i Boxholms församling.[12]
Orten ingick till 1918 i Göstrings tingslag, därefter till 1924 i Lysings och Göstrings tingslag och sedan till 1971 i Mjölby tingslag, från 1939 benämnd Folkungabygdens tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Mjölby domsaga för att från 2002 ingå i Linköpings domsaga.[13]
Osttillverkning
[redigera | redigera wikitext]Mejeriet i Boxholm började tillverka ost 1890 och den mest kända produkten är en gräddost som har tillverkats sedan 1952. Efter att Arla hade köpt upp verksamheten flyttades tillverkningen till Östersund, men varumärket Boxholm används fortfarande. Ett nytt företag med namnet Glada bonden mejeri har tagit upp osttillverkningen igen i Boxholm och använde under en tid varumärket ”Äkta Boxholmsost”. Detta anses dock inkräkta på det ursprungliga varumärket och får därför tillsvidare inte användas (2021). [14] Varumärket för ost tillverkad i Boxholm är nu "Glada bondens Mejeri". Företaget har ca 10 anställda och tillverkningen sker i centrala Boxholm, med en fabriksaffär i huset. [15]
Affärer
[redigera | redigera wikitext]Boxholm har tidigare haft ett stort antal affärer i centrum. Dessa har varit koncentrerade till Storgatan, Parkgatan, Nygatan, Bryggargatan och Järnvägsgatan. [16]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Boxholm 1900–2020[17][18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 787 | † | ||
| 1960 | 3 261 | |||
| 1965 | 3 999 | |||
| 1970 | 4 223 | |||
| 1975 | 3 964 | |||
| 1980 | 3 836 | |||
| 1990 | 3 543 | 439 | ||
| 1995 | 3 459 | 439 | ||
| 2000 | 3 190 | 441 | ||
| 2005 | 3 182 | 441 | ||
| 2010 | 3 194 | 439 | ||
| 2015 | 3 269 | 451 | ||
| 2020 | 3 328 | 446 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Östgöta enskilda bank etablerade ett kontor i Boxholm år 1905.[19]
Danske Bank/Östgöta Enskilda Bank lade ner kontoret i Boxholm år 2009.[20] I januari 2020 stängde även Swedbank.[21]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Boxholm har ett framgångsrikt dragkampslag som vid VM 2006 tog bronsmedalj i 600 kg-klassen. Samma lag drog hem VM-Guld 2008 i Stenungsund i klassen 560.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Boxholms bruksmuseum finns i Boxholms äldsta byggnad som var en kvarn från 1777. Kvar av den forna bruksmiljön finns brukskontoret (b. 1862), en av arbetarbostäderna Trasbyggena (b. 1863), brukshotellet (b. 1873), handelsbod (mittemot brukskontoret) (b. 1885) och en av smedsbostäderna som är daterad 1785.[10] Kvar finns även disponentvillan Karlsberg (b. 1806) och den nygotiska kyrkan (se Boxholms kyrka), byggd av slaggsten 1895–1897 efter ritningar av Gustaf Petterson.
2013 gjorde SVT:s programserie Det hände här ett nedslag i Boxholm och namngav en bro vid bruket till Tord Riddares bro.
Något man inte kan missa när man kör igenom Boxholm är den stora Boxholms-osten.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI. sid. 46. Libris 8998039. ISBN 917229020X
- ^ boxholm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 maj 2022.
- ^ [a b] ”Arkivpost för ortnamnet Boxholm” (pdf, ID 3443622). Institutet för språk och folkminnen. 1930. http://ortnamnsregistret.isof.se/place-name-basis/3443622/pdf. Läst 13 maj 2022.
- ^ Sahlgren, Jöran; Bergman Gösta (1979[1975]). Svenska ortnamn med uttalsuppgifter (2. uppl., 3. tr.). Stockholm: Esselte studium. sid. 6. Libris 7225783. ISBN 9124257869. https://runeberg.org/ortnamn/0010.html
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Gelin, Lovisa (15 oktober 2021). ”Arla tar strid om varumärke”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/arla-tar-strid-om-varumarke. Läst 25 december 2021.
- ^ ”Hemsida till ostproducenten i Boxhol.”. Glada Bondens Mejeri. 4 juli 2024. https://gladabondenmejeri.se/. Läst 4 juli 2024.
- ^ Affärer i Boxholm.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ 1901-1905 Östergötlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Östergötlands län, s. 46
- ^ ÖEB lägger ner kontor i Finspång Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Norrköpings Tidningar, 25 november 2009
- ^ Swedbank lägger ner kontor i länet Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Vimmerby Tidning, 14 november 2019
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Boxholm.
| |||||||||||||
| |||||||||||