Andra livgrenadjärregementet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Andra livgrenadjärregementet
(I 5)
Great coat of arms of Sweden (without mantle).svg
Officiellt namn Kungl. Andra livgrenadjärregementet
Datum 1816-1927
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Livgrenadjärregementet (det äldre)
Efterföljare Livgrenadjärregementet (det yngre)
Del av 2. militärdistriktet (1833–1901)
II. arméfördelningen (1902–1927)
Högkvarter Linköpings garnison
Förläggningsort Linköping
Motto Nulli secundus
("Aldrig underlägsen någon")
Färger Rött     
Marsch "Es lebe hoch" (Schlögel).[1]
Segernamn Breitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Kliszów (1702)
Rakowitz (1705)
Malatitze (1708)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken AM.022248.jpg

Andra livgrenadjärregementet (I 5), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1816–1927. Förbandet var förlagda till Linköpings garnison i Linköping.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Andra livgrenadjärregementet bildades I samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.

År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet (det äldre). Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision

I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Förbandsbeteckning I 5 som blev ledig i rullorna, övertogs av Jämtlands fältjägarregemente.[5]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

  1. Livkompaniet
  2. Tjusts kompani
  3. Linköpings kompani
  4. Västanstångs kompani
  5. Bergslags kompani
  6. Vifolka kompani
  7. Skänninge kompani
  8. Vadstena kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Både Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet delade på samma mötesplats vid Malmen utanför Linköping. År 1922 förlades båda regementen till ett nyuppfört tvilling kasernetablissemang i Linköping. Etablissemanget uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissemang.[6]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementets är fana är vitt pryd med stora riksvapnet, dock utan mantel samt serafimerkadjan. Istället för serafimerkadjan är ett svärd placerat under riksvapnet. Svärdet är tecknet för Sveriges högsta krigsutmärkelse, se Svärdsorden. I varje hörn av fanan snedställd lågande röd granat, vilket även är regementets igenkänningstecken. År 1882 och 1901 justerades fanan, då regementets segernamn tillfördes fanan.[2]

Från den 1 januari 1928 kom traditionsansvaret över regementet föras vidare av Livgrenadjärregementet. Från den 1 juli 1994 även av Livgrenadjärbrigaden, fram till att regementet och brigaden avvecklades den 31 december 1997.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekund- och regementschefer verksamma vid regementet åren 1816–1927. Sekundchef var en titel som användes fram till den 31 december 1974 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Åren 1816–1818 var kronprinsen regementschef. Åren 1818–1927 var H M Konungen regementschef.[3]

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekundchefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1816–1817: C E Skiöldebrand
  • 1817–1825: C Hallencreutz
  • 1825–1844: C D Cronhielm
  • 1844–1853: J F Boy
  • 1853–1862: P C Lovén
  • 1862–1871: E M af Klint
  • 1871–1888: G H Spens
  • 1888–1892: H Gadd
  • 1892–1905: Lars Fredrik Lovén
  • 1905–1916: Magnus Blomstedt
  • 1916–1922: Gustaf Bouveng
  • 1922–1927: Patrik Ludvig Teodor Falkman

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Andra livgrenadjärregementet 1816-10-01 1927-12-31
Beteckningar
I 5 1816-10-01 1927-12-31
Förläggningsorter och övningsfält
Malmen (F) 1816-10-01 1922-10-??
Linköpings garnison (F) 1922-10-?? 1927-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 198
  2. ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 41-42
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 246
  4. ^ Holmberg (1993), s. 9
  5. ^ Holmberg (1993), s. 15
  6. ^ Berg (2004), s. 458-459

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Stenhammar, Waldemar, red (1933). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Andra Livgrenadjärregementet 1816-1927. Stockholm. Libris 1854954 
  • Stenhammar, Waldemar; Stenbock, Reinhold (1941). Kungl. Andra livgrenadjärregementet: biografiska anteckningar om officerare med vederlikar. Linköping: I. Egerström. Libris 1458383 
  • Stenhammar, Waldemar, red (1926). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Östgöta kavalleriregemente under frihetstiden och Gustaf III:s regering : [1721-1791]. Linköping. Libris 1854949 
  • Stenhammar, Waldemar, red (1918). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig : [1700-1721]. Linköping. Libris 1854952 
  • Stenhammar, Waldemar, red (1932). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Livgrenadjärregementets rusthållsdivision : 1791-1816. Linköping. Libris 1854953 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 121-138. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]