Boxholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Boxholms kommun
Kommun
Boxholm kommunhus
Boxholm kommunhus
Boxholm vapen.svg
Vapensköld för Boxholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Domkrets Linköpings domkrets
Läge 58°11′47″N 15°3′7″Ö / 58.19639°N 15.05194°Ö / 58.19639; 15.05194
Centralort Boxholm
Areal 603,87 km² (2015-01-01)[1]
169:e största (av 290)
 - land 525,74 km²
 - vatten 78,13 km²
Folkmängd 5 452 (2018-09-30)[2]
270:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,37 invånare/km²[2][1]
233:e högsta (av 290)
Bildad 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Per-Arne Larsson (S)
GeoNames 2720036
Kommunkod 0560
Tätortsgrad (%) 70 (2015)[4]
Organisationsnummer 212000-0407
Antal anställda 525 ()[3]
Boxholm Municipality in Östergötland County.png
Webbplats: www.boxholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Boxholms kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Boxholm.

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Östergötland. Den gränsar i väster till Tranås och Ödeshögs kommuner, i norr och nordöst till Mjölby kommun, i öst till Linköpings och Kinda kommuner samt i söder till Ydre kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1 maj 1880 bildades Blåviks landskommun (och Blåviks socken) av delar ur Ekeby och Torpa landskommuner.

5 augusti 1904 inrättades Boxholms municipalsamhälle som upplöstes 1947 när Boxholms köping bildades genom ombildning av Ekeby landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Folkunga (av de tidigare kommunerna Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Södra Göstring (av Blåvik, Malexander och Åsbo) medan Boxholms köping förblev oförändrad.

Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.

Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).


Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan under äldre stenåldern (omkring 9 000 f.Kr.) fanns människor i den nuvarande bygden. Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet.

Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård, Boxholms säteri som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson Stenbock lät uppföra vid Svartån. I anslutning till Boxholms säteri, som finns kvar än idag, anlades 1754 ett järnbruk, invid ett samhälle växte upp vid 1800-talets slut. 1872 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Boxholms AB, ett typiskt "bruksbolag" med bland annat järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri vilket kom att bestå fram till början 1980-talet då det splittrades.

Boxholms bruk


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Boxholms kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
6 387
1975
  
5 899
1980
  
5 794
1985
  
5 629
1990
  
5 675
1995
  
5 642
2000
  
5 334
2005
  
5 242
2010
  
5 221
2015
  
5 328
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet[källa behövs]. Norr om centralorten Boxholm övergår dock landskapet i en smal övergångsbygd, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet.

Halva sjön Sommen ingår i kommunen. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, vilken på sin fortsatta väg bildar flera fall, exempelvis vid orten Boxholm. Kring Svartån finns vidsträckta mader vilka har ett rikt fågelliv.

Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Boxholms kommun

2010 - 2016 är kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Befolkning 2015
1 Boxholm &&&&&&&&&&&03269.&&&&&03 269
2 Strålsnäs &&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Boxholms kommun genomkorsas av Södra stambanan och riksväg 32. I norr, nära kommungränsen, går även till viss del Europaväg 4.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Boxholms kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032210213
3221023
4189,6
356
197332111213
3211123
4191,5
347
197622211213
2221123
4192,9
3110
19792231024
2231024
4192,2
2615
19822239115
22395
4192,5
2813
19852238314
223834
4191,3
2912
198822319213
223923
4188,3
2813
19912219135
221935
4187,3
2912
19943237134
323734
4188,6
2417
1998619664
619664
4181,90
2219
2002422753
422753
4181,73
2219
2006211634
21634
3582,15
2015
201019214126
192426
3585,26
2014
201419124216
192426
3586,67
1815
20181134515
13455
2986,77
1611
  • Vid valet 2018 blev 2 av SD:s mandat obesatta
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I Boxholms kommun finns ett flertal förhistoriska lämningar, bland annat gravfält från vikingatiden vid Strålsnäs herrgård. Där finns även en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder". Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.

Sevärda är även kommunens kyrkor: Blåviks kyrka (invigd 1873) belägen vackert vid Sommens strand, Boxholms kyrka (invigd 1897), Ekeby kyrka, Malexander kyrka, Rinna kyrka, Åsbo kyrka. De fyra sistnämnda är förutom Malexander kyrka av medeltida ursprung.

Bland museer kan Boxholms bruksmuseum, inrymt i en kvarnbyggnad från 1777 och Malexanders hembygdsmuseum nämnas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  3. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt/Lysinmgs härad (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]