Boxholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Boxholms kommun
Kommun
Kommunhuset och huvudbiblioteket i Boxholm, den 12 oktober 2008.JPG
Kommunhuset och huvudbiblioteket
SloganBoxholm ligger bra till
Kommunens vapen.
Boxholms kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortBoxholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal603,87 kvadratkilometer ()[2]
- därav land525,74 kvadratkilometer[2]
- därav vatten78,13 kvadratkilometer[2]
Folkmängd5 506 ()[3]
Bef.täthet10,47 inv./km² (land)
Läge
Boxholm Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°11′47″N 15°03′07″Ö / 58.196388888889°N 15.051944444444°Ö / 58.196388888889; 15.051944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets (–)
Mjölby domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0407[4]
Anställda525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0560[6]
GeoNames2720036
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Boxholms kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Boxholm.

Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten  från skogsbygden. Kommunen byggdes kring Boxholms bruk men bolaget splittades upp i början av 1980-talet. I början av 2020-talet var 37 procent av befolkningen sysselsatta inom tillverkningsindustrin.

Befolkningstrenden var negativ fram till mitten av 2010-talet, därefter har trenden varit positiv. Efter valen 2014 och 2018 har kommunen styrts av Socialdemokraterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1 maj 1880 bildades Blåviks landskommun (och Blåviks socken) av delar ur Ekeby och Torpa landskommuner.

5 augusti 1904 inrättades Boxholms municipalsamhälle som upplöstes 1947 när Boxholms köping bildades genom ombildning av Ekeby landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Folkunga (av de tidigare kommunerna Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Södra Göstring (av Blåvik, Malexander och Åsbo) medan Boxholms köping förblev oförändrad.

Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna församling).[7]

Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Östergötland. Den gränsar i väster till Tranås och Ödeshögs kommuner, i norr och nordöst till Mjölby kommun, i öst till Linköpings och Kinda kommuner samt i söder till Ydre kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet. Halva sjön Sommen inkluderas i kommunens område. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, som på sin fortsatta väg skapar flera vattenfall, exempelvis vid centralorten. Kring Svartån finns vidsträckta strandängar, så kallade mader, som har ett rikt fågelliv.[9]

Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns åtta naturreservat i Boxholms kommun, varav en majoritet även var klassade som Natura 2000-områden.[10]

Åsabackarnas naturreservat löper över områden i både Boxholms kommun och Mjölby kommun. Det beskrivs av Länsstyrelsen i Östergötland som "ett mycket varierat naturreservat med både kalktorräng, kalkkärr, barrblandskog och sumpskog".[11] På en sluttning ner mot Åsboån finns ett äldre odlingslandskap som utgör Pålsbo naturreservat. Området inkluderar högvuxna björkar på hagmark och ovanligt artrik ängsmark. Där växer exempelvis gullvivor, Jungfru Marie nycklar, smörbollar, darrgräs och karakteristiskt strutformade hasselbuskar.[12] De övriga reservaten var Göstrings urskog med vildmark, det gamla odlingsområdena Månhult naturreservat och Stortorp, Bjälnäs vis sjön Sommen, Ivranäs med kuperat landskap vilket samt reservatet Pukehål som även det ligger i ett kuperat område.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Boxholms kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Boxholms församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Befolkning 2015
1 Boxholm &&&&&&&&&&&03269.&&&&&03 269
2 Strålsnäs &&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2014 till 2018 hade Socialdemokraterna egen majoritet, en majoritet de förlorade efter valet 2018. Med 44 procent av mandaten fortsatte dock partiet att styra i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.[14]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022[15]
Ordförande S Annsofi Ramevik
Förste vice ordförande M Sören Norrby
Andre vice ordförande C Sune Blom

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Claes Sjökvist
Förste vice ordförande M Stefan Andersson
Andre vice ordförande S Helena Stålhandske

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Kultur- och turismnämnden S Mikael Palm M Sofia Carlsson C Josefin Claesson Hedå
Miljönämnden S Ellinor Karlsson S Monica Karlsson KD Jonni Harrius
Samhällsbyggnadsnämnden S Arne Karlsson M Stig Johansson C Börje Johansson
Social- och myndighetsnämnden M Sören Norrby S Annsofie Ramevik C Solveig Agnevik
Valnämnden S Per-Gunnar Sundgren M Åke Karlsson

Mandatfördelning i Boxholms kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032210213
3221023
4189,6
356
197332111213
3211123
4191,5
347
197622211213
2221123
4192,9
3110
19792231024
2231024
4192,2
2615
19822239115
22395
4192,5
2813
19852238314
223834
4191,3
2912
198822319213
223923
4188,3
2813
19912219135
221935
4187,3
2912
19943237134
323734
4188,6
2417
1998619664
619664
4181,90
2219
2002422753
422753
4181,73
2219
2006211634
21634
3582,15
2015
201019214126
192426
3585,26
2014
201419124216
192426
3586,67
1815
20181134515
13455
2986,77
1611
  • Vid valet 2018 blev två av Sverigedemokraternas mandat obesatta
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Boxholms bruk

Boxholms bruk, sedan 1872 Boxholms AB, har med en mer än 200-årig järnbrukstradition utgjort stommen i kommunens näringsliv. Bruket bildades 1754 efter att Gabriel A. Ribbing, ägare av Boxholms säteri, fick tillstånd att anlägga två stångjärnshammare vid Svartån. År 1866 infördes lancashireprocessen och 1915 martinprocessen, vilka var av stor betydelse. Varmvalsverk och masugn, anlades. Bruket använde träkol från bolagets egna skogar (och kom med tiden att bli södra Sveriges största skogsägare) och malm från egna gruvor, primärt från Kantorps gruva i Södermanland. Efter hand utvecklades bruket till ett medelstort svenskt järnbruk varifrån järnvägen ombesörjde transporterna. Tidigt kombinerades bruket med sågverksverksamhet och senare med exempelvisdörrtillverkning. Förr var kombinationen järn–skog–jord vanlig vid svenska järnbruk, och i Boxholms kommun bestod kombinationen fram till 1980-talet. AB Iggesunds Bruk övertog bruket 1965 men när stålkrisen uppstod omkring 15 år senare lades martinstålverket och gjuteriet ner. Åren 1983–84 avvecklades samtliga intressen i Boxholm. Detta genom att Skanska förvärvade skogen och det mycket moderna sågverket, privatpersoner köpte lantbruket och den övriga verksamheten delades upp på ett flertal nybildade företag. Exempel är Ovako Bar AB, Steeltec Boxholm AB och Boxholms Mejeri AB, Swisslog-Accalon AB och Rörvik Timber Boxholm AB. I början av 2020-talet sysselsätts sju procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom jord- och skogsbruket och tillverkningsindustrin sysselsatte 37 procent.[9]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Genom Boxholms kommun går riksväg 32. Den går från söder till norr och passerar centralorten. Europaväg 4 går till viss del över kommungränsen i norr. Järnvägenssträckan Katrineholm–Nässjö, Östra stambanan, genomkorsar kommunen.[9]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Boxholms kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
6 387
1975
  
5 899
1980
  
5 794
1985
  
5 629
1990
  
5 675
1995
  
5 642
2000
  
5 334
2005
  
5 242
2010
  
5 221
2015
  
5 328
2020
  
5 441
Källor:[16]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet fanns två museum i kommunen.[17] Boxholms bruksmuseum, inrymt i en kvarnbyggnad från 1777, gestaltar bygdens utveckling från 1700-talet och framåt.[18] I kommunen finns även Malexanders hembygdsmuseum.[17]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 819 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[19]

Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.

Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Vid Strålsnäs herrgård finns gravfält och en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder".

Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet. Andra medeltida kyrkor är exempelvis Rinna kyrka. Senare kyrkor är Blåviks kyrka som invigdes 1873 och är belägen vackert vid Sommens strand. Boxholms kyrka invigdes 1897 och Malexander kyrka invigdes även den i slutet av 1800-talet.

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.

Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

Efter ett samarbete mellan Östergötlands ornitologiska förening och kommunerna i Östergötland fick kommunen 2015 en kommunfågelMindre hackspett.[20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt/Lysinmgs härad (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Boxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/boxholm. Läst 7 juli 2022. 
  10. ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 9 juli 2022. 
  11. ^ ”Åsabackarna naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/asabackarna-naturreservat.html. Läst 9 juli 2022. 
  12. ^ ”Pålsbo naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/palsbo-naturreservat.html. Läst 9 juli 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Ahnoff, Petter (27 september 2018). ”Socialdemokraterna fortsätter styra i Boxholm”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7052667. Läst 8 juli 2022. 
  15. ^ Vetlanda Tromanpublik
  16. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  17. ^ [a b] ”Sevärdheter - Boxholm.se”. www.boxholm.se. https://www.boxholm.se/upplevagora/turism/sevardheter.4.5dd414ac13c8723e8841413.html. Läst 8 juli 2022. 
  18. ^ ”Boxholms Bruksmuseum”. www.krafttaget.com. http://www.krafttaget.com/bruksmuseum/. Läst 8 juli 2022. 
  19. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 8 juli 2022. 
  20. ^ ”Natur - Boxholm.se”. www.boxholm.se. https://www.boxholm.se/boendemiljo/miljo/natur.4.b5bc73614d9e98301f15bd5.html. Läst 8 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]