Örgryte nya kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Örgryte nya kyrka
Kyrka
Örgryte Nya Kyrka, april 2017.jpg
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Örgryte församling
Koordinater 57°42′10.47″N 12°0′19.54″Ö / 57.7029083°N 12.0054278°Ö / 57.7029083; 12.0054278
Arkitekt Adrian C. Peterson
Stil Nygotik
Material Rött tegel
Invigd 1890
Bebyggelse-
registret
21300000002658
Örgryte nya kyrka interiör.jpg

Örgryte nya kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Örgryte församling i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen i Göteborgs kommun.

Kyrkobyggnaden i nygotisk stil ligger på Svalberget, som tillhör egendomen Bö i Örgryte församling i Göteborg. På grund av tomtens beskaffenhet är orienteringen nordost-sydväst. Det är en korskyrka med öppen takstol och välvt, femsidigt kor. Kyrktornet är närmare 60 meter högt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Örgryte församling hade med början på 1870-talet haft en mycket stor inflyttning och den gamla kyrkan med sina 400 platser ansågs då för liten. Församlingens nya kyrkoherde, Magnus Ekberg (1836-1900), tog 1885 initiativet till en insamling som tillsammans med ett lån på 50 000 kronor, gav de nödvändiga medlen. Bland de generösare bidragsgivarna fanns grosshandlare David Lundström på hemmanet Underås, James Dickson, David Carnegie och Oscar Ekman. Att kyrkan skulle vara stor och rymma minst 1 000 personer, och att den skulle byggas i tegel som de andra nybyggda helgedomarna, var man överens om redan från början. Men man hade dock svårt att bestämma sig för var kyrkan skulle ligga. Det fanns flera platser att välja mellan, varav två låg i närheten av den gamla kyrkan. Men de dåliga grundförhållandena, som tvingade till ett omfattande pålningsarbete, gjorde att man bestämde sig för fast och säker mark, vilket man fann uppe på Svaleberget.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Arkitekt var Adrian C. Peterson och byggmästare F O Peterson. Arbetet påbörjades under sommaren 1888, och kyrkan invigdes den 6 juli 1890 av biskop Edvard Herman Rodhe[1], och hade då kostat 226 000 kronor. I gåvor hade influtit något mer än 120 000 kronor, och den återstående summan anskaffades dels genom ett amorteringslån på 50 000 kronor dels genom medel ur kyrkokassan.

Kyrkan är byggd i rött Börringetegel ifrån Skåne och fick vänta på elektricitet till 1908.[2][3] Fasaderna har rik tegelornering, stenlister, smiden med mera.

En genomgripande restaurering skedde 1937 under A. Forsséns ledning, då bland annat predikstolen flyttades. År 1952 överflyttades fyra målade runda fönster från koret till läktarna, medan övriga målade korfönster från 1889, magasinerades. Under senare delen av 1900-talet gick kyrkans inredning i pastelliknande färgtoner, men efter den senaste större renoveringen i slutet av 1990-talet är kyrkan återställd till en mer ursprunglig, stramare färgskala och med framtaget trägolv (se interiör i denna artikel).

SVT:s Luciamorgon 2015 firades i kyrkan.[4]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altartavlan[redigera | redigera wikitext]

Koret med altare och altartavla.

År 1950 fick kyrkomålaren Thor Fagerkvist i uppdrag att måla en altartavla till kyrkan. Den skulle ersätta Carl Johan Dyfvermans korsfästelsegrupp från 1890. Det blev ett altarskåp bestående av fem oljemålningar på duk, varav tre vanligen syns med bilder knutna till jul, påsk och pingst, medan skåpet stängs under fastan och då visar de övriga två målningarna, fotatvagningen och Getsemane. Ramen ritades av arkitekten Axel Forssén.

Den gamla altaruppsatsen[redigera | redigera wikitext]

Den stora altaruppsatsen i skuret ekträ, placerades på altaret i kyrkan 1890 och var ett verk av Dyfverman. Motivet är den korsfäste Jesus med Maria, den andra Maria samt lärjungen Johannes nedanför korset. Skulpturen målades 1923, och 1969 restaurerades konstverket av konservator Torsten Öhlén. Korsfästelsegruppen flyttades 1951 till sin nuvarande plats i korsarmen.

Altaret[redigera | redigera wikitext]

På altaret stod sedan 1952 ett krucifix i elfenben och ebenholz av Göteborgsskulptören Henry Johansson, liksom altaruppsatsen en gåva av församlingsbor. Sedan altaret vändes mot församlingen har krucifixet flyttats till sakristian.

Dopfunten[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten är ritad av arkitekten Axel Forssén. Prosten Ekbergs efterträdare, kyrkoherde Magnus Nilman (1855-1927), skänkte den jämte dopfatet av koppar till den nya kyrkan 1927. Då återfördes samtidigt den rödbruna kalkstensfunten till den gamla kyrkan.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har två märkliga orglar:

Willisorgeln[redigera | redigera wikitext]

Willisorgeln byggdes ursprungligen för St. Stephen's Church i Hampstead, London av Henry Willis, som var den ledande orgelbyggaren i England från 1850-talet. Troligen var orgeln färdig 1871. När kyrkan i Hampstead stängdes 1971, monterades orgeln ner och såldes därefter till Holland. År 1992 fick Musikhögskolan i Göteborg kännedom om instrumentet, varefter det köptes in av Tostareds Kyrkorgelfabrik och 1998 av Örgryte församlings orgelstiftelse. Orgeln är den största brittisk-viktorianska orgeln i Sverige och den enda tre-manualiga Willisorgeln utanför England[5].

Den nordtyska barockorgeln[redigera | redigera wikitext]

Den nordtyska barockorgeln har byggts som en del av ett omfattande forskningsprojekt inom Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Orgeln är byggd på Göteborgs universitets orgelforskningsverkstad av trion Mats Arvidsson, Henk van Eeken och Munetaka Yokota. På 4 manualer och pedal, har instrumentets 54 stämmor fördelats. Inom orgelprojektet har målsättningen varit att skapa en nordtysk barockorgel från 1600-talet i Arp Schnitgers (1648-1719) anda.[6][7] Orgelforskningsprojektet inleddes med ett antal studieresor till mindre instrument i norra Tyskland och nordöstra Nederländerna, främst byggda av Schnitger. Den enda bevarade av dennes största orglar, St Jacobi i Hamburg, kom att bli utgångspunkten för den nya orgeln. Under 1990-talets början genomgick den en rekonstruktion och restaurering i Jürgen Ahrends verkstad i Leer-Loga i Tyskland, ett arbete som noga följdes av gruppen från Sverige. Men Jacobi-orgelns fasad visade sig bli för stor för Örgryte nya kyrka, och istället valde man Schnitgers orgel i Lübeck Dom. Den byggdes under ledning av hans gesäll Hans Hantelmann 1696-1699 och har 45 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Orgelhuset restes därefter med början i februari 1997: de tolv bälgarna (vikt 175 kilo vardera), de nio luftlådorna, vällbrädorna och orgelhusets övriga delar. Den 20 mars var bitarna på plats.[8]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Kyrkklockorna[redigera | redigera wikitext]

I kyrkans torn finns det två klockor, båda har inskriptionen:

Under Oscar II regering då D:r E.H.
Rodhe var biskop i Göteborgs Stift och
prosten J.M. Ekberg kyrkoherde i Örgryte
blef denna klocka gjuten vid Eriksbergs
Mek. werkstad år 1899 på fabrikören
J.W. Lyckholms bekostnad.

Den större klockan har dessutom inskriptionen:

Kommen ty all ting äro nu redo. Luc. 14:17
Tacker Herren i hans portar
lofver honom i hans gård
kommer hit från alla orter
priser den om oss har vård
ty han är fast god och blid
håller tro i evig tid.

...och den mindre:

Det är en kostelig ting att tacka Herren
och lofsjunga ditt namn du allra högste
om morgonen förkunna din nåd
och om aftonen din sanning. Ps 92:2,3
Ära ske Fadern och hans son
den helge ande i samma thron
den heliga treenighet
ske pris och lof evighet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Byggnader”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=646358. Läst 5 januari 2015. 
  2. ^ Örgryte nya kyrka, Bengt Åberg, Örgryte församling, GDIF, Göteborg 1990
  3. ^ Örgryte i flydda dar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-115-2
  4. ^ ”Lucia”. Sveriges Television. 13 december 2015. Arkiverad från originalet den 14 december 2015. https://web.archive.org/web/20151214215921/http://www.svtplay.se/video/5292178/lucia/lucia-sasong-5-avsnitt-3. Läst 13 december 2015. 
  5. ^ ”Willis-orgeln”. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656295. Läst 1 februari 2019. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930210710/http://www.svenskakyrkan.se/orgryte/kyrkor/nya.htm. Läst 15 april 2013. 
  7. ^ http://www.goart.gu.se/gioa/w-12.htm#top Arkiverad 22 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Orgelmästarnas hemligheter spåras: visionen, vägen, målet: om tillkomsten av nordtyska barockorgeln i Örgryte nya kyrka, Hans Davidsson, Anders Carlsson, Su Dunthorne, Joel Speerstra, Göteborg Organ Art Center 2000 ISBN 91-973916-0-3, Serie: GOArt publications, 1404-8825; 1
  • Carlson, Gösta; Falklind Hans (1987). Sekelskiftets Göteborg i färg : vykort berättar om livet förr. Lerum: Haspen. sid. 112. Libris länk. ISBN 91-970916-1-8 
  • Åberg, Bengt (1990). Örgryte nya kyrka. Göteborg: Örgryte församling. Libris länk 
  • Örgryte nya kyrka 75 år. Göteborg. 1965. Libris länk 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cedmark, Jan (1998). Den unika Willisorgeln i Örgryte nya kyrka. Göteborg. Libris länk 
  • Davidsson, Hans; Tobin, Henrik (1999). Nordtyska orgelforskningsprojektet i Göteborg : en del av EU-projektet ORSEV : orgeln som symbol för Europatanken (the organ as a symbol of the European vision). Göteborg: Göteborg Organ Art Center. Libris länk 
  • Davidsson, Hans; Carlsson, Anders; Dunthorne, Su (2000). Orgelmästarnas hemligheter spåras : visionen, vägen, målet : om tillkomsten av nordtyska barockorgeln i Örgryte nya kyrka. GOArt publications, 1404-8825 ; 1. Göteborg: Göteborg Organ Art Center (GOArt), Univ. Libris länk. ISBN 91-973916-0-3 
  • Göteborg International Organ Academy (2000). Göteborg International Organ Academy 5-8 augusti 2000 : med invigning av nordtyska barockorgeln i Örgryte nya kyrka, Göteborg. Göteborg: Göteborg University, School of Music. Libris länk 
  • Peeters, Paul; Vogel, Harald (2002). Den nordtyska barockorgeln i Örgryte nya kyrka. Göteborg: Göteborg Organ Art Center (GOArt), Univ. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]