Österbybruk

Version från den 18 maj 2017 kl. 13.05 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: uppdatering till data för 2015, replaced: Tätorter/Befolkning → Tätorter2015/Befolkning (3), Tätorter/Areal → Tätorter2015/Areal med AWB)
Österbybruk
Tätort
Vallonsmedjan
Vallonsmedjan
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Östhammars kommun
Koordinater 60°12′N 17°54′Ö / 60.200°N 17.900°Ö / 60.200; 17.900
Area 277 hektar
Folkmängd 2 331 (2015)[1]
Befolkningstäthet 8,42 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Österbybruk
Postnummer 748 3X
Riktnummer 0295
Tätortskod 0684
Geonames 2685903
Österbybruks läge i Uppsala län
Österbybruks läge i Uppsala län
Österbybruks läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Österbybruk
Utsikt över hytta och hammare i Österby på 1790-talet. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin.
Österby Gjuteri
Corps-de-logitÖsterbybruks herrgård
Österbybruks kyrka och västra herrgårdsutbyggnaden

Österbybruk (Österby bruk) är en tätort i Östhammars kommun, Uppsala län. Österbybruk hade 2 272 invånare i slutet av år 2010. Österbybruk är ett av vallonbruken och är känt för sin bevarade vallonsmedja, världens enda helt bevarade, och de båda brännstålugnarna i unikt välbevarat skick. Större tillfartsvägar är länsvägarna 290 samt 292.

Historia

Under 1400-talet tillhörde Österby gård Örbyhus, som i sin tur innehades av Vasa-ätten. Gustav Vasa anlade med hjälp av främst tyska experter ett järnbruk specialiserat på krigsmateriel. På 1600-talet kom Österby tillsammans med Lövsta och Gimo i Louis De Geers ägo. Ostindiska Kompaniets ägare Claes Grill förvärvade bruket 1758.[2] 1802 överlät Anna Johanna Grill halva bruket till Per Adolf Tamm, eftersom hon tyckte hans motstånd mot Gustaf IV Adolfs skattehöjningar och i och med det avsägande av adelskapet var hedervärt.[3] 1821 stod Per Adolf Tamm som ensam ägare av Österbybruk och ägdes inom släkten fram till 1916.[2][3] År 1983 lades verksamheten ned, men lever ändå vidare genom Österby Gjuteri AB som fortsatt använder stämpeln med de båda ringarna som kännetecknat kvalitetsjärn ifrån Österby sedan mer än 250 år. År 2012 återinvigdes Dannemora gruvor.

Tidigare gick den smalspåriga Dannemora-Hargs Järnväg genom Österbybruk. Persontrafiken vid Österbybruks järnvägsstation upphörde omkring 1960. Banan breddades till normalspår på 1970-talet och används i dag för godstrafik till och från hamnen i Hargshamn. För godsbanan finns 2011 planer på upprustning och förstärkning som en följd av den öppnade Dannemora gruva.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Österbybruk 1900–2010[4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
878
1960
  
1 908
1965
  
2 198
1970
  
2 593
1975
  
2 425
1980
  
2 644
1990
  
2 386 240
1995
  
2 330 244
2000
  
2 210 244
2005
  
2 230 245
2010
  
2 272 251

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Samhället

Skola, förskola, affärer (antik, barnkläder, blommor, bygg- och inredning, fiske, garner, ica, järn och bygg, kläder, konsthantverk, konsum, loppis, rättvisemärkt, second hand, zoo), apotek, två banker, postombud, spelombud, Systembolagsombud, friskvård, yoga, massörer, fotvård, tandläkare, tatuerare, vårdcentral, hembageri, pizzerior, grillkiosk, restaurang och hotell GammelTammen, Asien restaurang, simhall, tennisplan, bibliotek, begravningsbyrå, bilverkstäder, bilhandel, däckverkstad, frisörer, galleri, glasblåsare, mekaniska verkstäder, boknings- och guideverksamhet, bad med campingplats, stenbutik, bensinstation, vävstuga, utegym, elljusspår, plogad skridskobana, Folkets hus och Folkets Park finns på orten.

Evenemang

Varje år i juni hålls en nyckelharpsstämma med spelmanstävlingar i nyckelharpa i parken till Österbybruks herrgård. Nyckelharpstämman och Gillestämman, till minne av brukets kända spelman Hasse Gille, är numera sammanslagna till en stämma. Andra helgen i augusti hålls den årliga Eldfesten. Nästan varje helg från maj till september hålls auktioner i herrgårdsparken.

Sevärdheter

Sevärdheter är herrgårdsområdet med park, damm och smedsbodstaden, vallonsmedjan, utställningar i Ånghammaren.Hembygdsgård.

Se även

Noter

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ [a b] ”Historia — Wärdshuset Gammel Tammen”. gammeltammen.se. http://gammeltammen.se/historia/. Läst 15 oktober 2016. 
  3. ^ [a b] Tham, Per-Vollrath (2004). Gods och gårdar inom ätterna Tham och Tamm - En översiktlig sammanställning av släktens gårdar under fem sekler. Släktföreningen Tham och Tamm. ISBN 91-974753-1-9 
  4. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 ISSN 1654-3823

Externa länkar