Gimo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gimo
Tätort
Stenhusgatan i Gimo.jpg
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Östhammars kommun
Distrikt Skäfthammars distrikt,
Hökhuvuds distrikt
Koordinater 60°10′20″N 18°10′49″Ö / 60.17222°N 18.18028°Ö / 60.17222; 18.18028
Area 331 hektar (2015)[1]
Folkmängd 2 781 (2018)[1]
Befolkningstäthet 8,402 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0173
Tätortskod T0540[2]
GeoNames 2667328
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Gimo
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Gimo är den näst största[3] tätorten i Östhammars kommun. Den ligger i Roslagen cirka 20 kilometer väster om Upplandskusten och cirka 50 kilometer nordost om Uppsala. Här ligger Uppsala läns största privata arbetsplats[4], Sandvik Coromants fabrik, vilket också är en av världens största fabriker för hårdmetallskär[5][6].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet kommer från det gamla ordet Gimmu, som tros betyda gumma (d.v.s. gap eller öppning), med syftning på ett vattens utlopp i ett större vattendrag.[7]

Den äldsta byggnaden i Gimo, Skäfthammars kyrka som ligger intill länsväg 288, invigdes på 1400-talet.[8]

Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

Gimo har en lång industrihistoria som brukar räknas från 1615 då Kronan anlade en hytta här. Louis de Geer fick sedan han adlats, tillstånd att inköpa Gimo bruk som han arrenderade från början. Under de Geers ledning utvecklades anläggningen i Gimo till ett järnbruk med både masugn och hammare. Den de Geerska släkten kom att äga bruket till 1756, då det förvärvades av affärsmännen John Jennings och Robert Finlay.[9]

Järnbruket grundades av kronan och bedrevs 1615–1945, med familjen Reuterskiöld som ägare, ombildat till aktiebolag vid 1900-talets början och i konkurs runt 1920. Skogen hamnade då i Korsnäs AB:s ägo.[10]

Rockwool tillverkade mellan 1954 och 1991 stenull i en fabrik i Gimo.

På 1940-talet fick Wilhelm Haglund ansvar på Sandvikens Jernverks (motsvarande dagens Sandvik) att utveckla tillverkningen av hårdmetallverktyg. Under hans ledning sökte man efter en lämplig plats för en ny fabrik och valde Gimo. 1951 etablerade man sig här och har sedan dess utvecklat anläggningen till dagens världsledande industri.[11]

Näringsliv idag[redigera | redigera wikitext]

Idag domineras samhället av en hårdmetallindustri i form av Sandvik Coromant,[7] med ca 1 500 anställda (2017)[5]. Här tillverkas extremt hårda metallskär som exporteras över hela världen. Skären tillverkas av pulvermetall som pressas ihop under högt tryck. Verksamheten är uppdelad i två anläggningar[6], en som tillverkar själva skären och en som tillverkar hållarna som skären sitter i[5].

Därutöver finns ett antal företag både verkstadsföretag och serviceföretag, bland annat konferens- och hotellanläggningen Gimo herrgård. Gimo företagarförening arbetar för att samla och utveckla näringslivet på orten[12].

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gimo 1950–2015[13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 044
1960
  
1 248
1965
  
1 794
1970
  
2 905
1975
  
3 154
1980
  
3 420
1990
  
3 019 304
1995
  
2 844 306
2000
  
2 629 306
2005
  
2 702 308
2010
  
2 688 313
2015
  
2 698 331

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Gimo finns två dagis, förskola, särskola, resursskola och två gymnasieskolor [16][17][18]. Det finns tre grundskolor Vretaskolan (åk F–2)[19], Hammarskolan (åk 3–5)[20] och Vallonskolan (åk 6–9)[21]. Samhället har även bemannad öppen förskola med familjecentral. Det finns också tre pizzerior och två bensinstationer. De två gymnasieskolorna är Gimo Bruksgymnasium och Wilhelm Haglunds gymnasium. Wilhelm Haglunds är ett inudstritekniskt gymnasium som ägs till 91% av Sandvik Coromant[22].

Gimo herrgård, som byggdes under 1700-talet, används idag som hotell- och konferensanläggning och är en sevärdhet särskilt för besökare på orten.[23]

Sport och fritid[redigera | redigera wikitext]

Gimo har ett antal anläggningar för fritidsaktiviteter: badplats[24], simhall, ishall, idrottshall, ridklubb[25], kampsportsklubb, gym, en mindre friidrottsplats samt flera fotbollsplaner (varav en konstgräsplan invigd 2010 [26].

Här ligger också Gimo ski center för längdåkning vintertid. Anläggningen drivs av Gimo IF Skidklubb. Det finns skidspår med olika längder, varav 3,5 km med konstsnö och elljusspår.[27]

Upplandsleden går genom Gimo. Etapp 10 från Kolarmora slutar här och etapp 11 till Österbybruk tar vid.[28] En annan omtyckt vandringsled är Dammleden, som går runt Gimo damm.[29]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

tjugondag Knut, den 13 januari varje år är det Knutmasso. Det är en traditionsenlig maskeradkarneval som äger rum på Bruksgatan i Gimo. Festligheterna fortsätter senare på kvällen i ladan vid idrottsarenan med dansande maskerade människor. Bästa kostym vinner en symbolisk summa pengar som ofta är mindre än vad masken i sig har kostat att tillverka. Gimos museum, Knutmassomuseet, ligger på samma gata där karnevalen har ägt rum, där de visar upp gamla masker som burits under åren.[30]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Upplands Lokaltrafik har bussförbindelser till och från Gimo. På vardagar går det bussar till Uppsala och Östhammar varje timme i lågtrafik och varje halvtimme i högtrafik.[31] Det går även bussar till och från Tierplänsväg 292. Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik går genom orten och kör endast godstrafik.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 27 september 2013
  3. ^ ”Östhammars kommuns webb”. https://www.osthammar.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta-och-dokument/kommunen-i-siffror/. Läst 19 maj 2019. 
  4. ^ ”Regionfakta”. http://www.regionfakta.com/Uppsala-lan/Arbete/Storsta-arbetsgivare/. Läst 19 maj 2019. 
  5. ^ [a b] ”UNT: Industri med världen som marknad”. https://www.unt.se/nyheter/osthammar/industri-med-varlden-som-marknad-4558050.aspx. Läst 19 maj 2019. 
  6. ^ [a b] ”Webbplats för Sandvik Coromant i Gimo”. https://sandvik.coromant.com/gimo. Läst 26 juni 2019. 
  7. ^ [a b] ”Gimo ur Nationalencyklopedien”. Osthammar.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071030010406/http://www.osthammar.se/bostad/tatorter/gimo/index.asp. Läst 27 juni 2013. 
  8. ^ ”ÖSTHAMMAR SKÄFTHAMMAR 11:1”. Bebyggelseregistret. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000444535&page=historik&visaHistorik=true. Läst 18 januari 2015. 
  9. ^ ”Länsstyrelsen i Uppsala län. Gimo bruk”. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besok-och-upptack/kulturmiljoer/byggnadsminnen/gimo-bruk.html. Läst 19 maj 2019. 
  10. ^ Helena Andersson (januari 2006). ”Gimo bruksområde – inventering och riskklassning enligt MIFO fas 1”. Examensarbete. Sveriges Lantbruksuniversitet. sid. sid.3. http://ex-epsilon.slu.se/archive/00000903/01/Ex_arbete_Bostr%C3%B6m_slutl.pdf. Läst 30 augusti 2008. [död länk] ISSN 1102-1381
  11. ^ ”Vem var Wilhelm Haglund? – Webbplats för Wilhelm Haglunds gymnasium”. https://www.whgy.se/om-skolan/vem-var-wilhelm-haglund/. Läst 23 maj 2019. 
  12. ^ ”Gimo företagarförenings hemsida”. http://gimoforetagen.se. Läst 19 maj 2019. 
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 ISSN 1654-3823
  15. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  16. ^ "Gymnasieskolor i Östhammars kommun". Osthammar.se. 2 september 2015. Läst 14 november 2016.
  17. ^ "Bruksgymnasiet". Bruksgymnasiet.se. Läst 14 november 2016.
  18. ^ "Wilhelm Haglunds Gymnasium" Arkiverad 14 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Whgy.se. Läst 14 november 2016.
  19. ^ ”Presentation - Vretaskolan”. Östhammars kommun. 14 augusti 2014. http://www.osthammar.se/sv/Skolwebben/Vretaskolan/Huvudmeny/Om_skolan/Presentation/. Läst 14 augusti 2014. 
  20. ^ ”Presentation - Hammarskolan”. Östhammars kommun. 14 augusti 2014. http://www.osthammar.se/sv/Skolwebben/Hammarskolan/Huvudmeny/Om_skolan/Presentation/. Läst 14 augusti 2014. 
  21. ^ ”Presentation - Vallonskolan”. Östhammars kommun. 14 augusti 2014. http://www.osthammar.se/sv/Skolwebben/Hammarskolan/Huvudmeny/Om_skolan/Presentation/. Läst 14 augusti 2014. 
  22. ^ ”Wilhelm Haglunds Gymnasium, webbplats”. https://www.whgy.se/om-skolan/vaara-aegare/. Läst 23 maj 2019. 
  23. ^ ”Gimo Herrgård, Konferens”. Svetur.se. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307170046/http://www.svetur.se/sv/osthammar/products/120909/Gimo-Herrgard-Konferens/. Läst 2 augusti 2013. 
  24. ^ ”Visit Roslagen: Gimo badplats”. https://www.roslagen.se/157024/Gimo-friluftsbad/. Läst 19 maj 2019. 
  25. ^ ”Visit Roslagen: Gimo ridklubb”. https://www.roslagen.se/104783/Gimo-Ridklubb/. Läst 19 maj 2019. 
  26. ^ ”Gimos konstgräsplan invigd”. UNT.se. 13 november 2010. http://www.unt.se/osthammar/gimos-konstgrasplan-invigd-1119100.aspx. Läst 13 december 2011. 
  27. ^ ”Gino Ski centers hemsida”. http://gimosportanlaggning.se/skicenter. Läst 19 maj 2019. 
  28. ^ ”Upplandsleden, etapp 10 och 11”. http://www.upplandsstiftelsen.se/etapper/etapp-10-kolarmoragimo__5321. Läst 19 maj 2019. 
  29. ^ ”Upplandsstiftelsen, Dammleden”. http://www.upplandsstiftelsen.se/slingor/111-dammleden__207. Läst 19 maj 2019. 
  30. ^ ”Knutmassomuseet”. http://www.knutmasso.se/. Läst 11 mars 2008. 
  31. ^ ”Tidtabeller för våra bussar och tåg - UL” (på sv). www.ul.se. https://www.ul.se/reseinfo/tidtabeller/tidtabeller/. Läst 8 september 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]