Akut njursvikt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akut njursvikt
Klassifikation och externa resurser
Prov från en patologisk njure som visar markerad blekhet av njurbarken, vilken kontrasteras av de mörkare områdena av levande vävnad. Patienten avled av akut njursvikt.
ICD-10 N17
ICD-9 584
DiseasesDB 11263
MedlinePlus 000501
eMedicine med/1595 
MeSH engelsk

Akut njursvikt eller Akut njurinsufficiens är en njursjukdom som kännetecknas av snabbt försämrad njurfunktion. Detta kan bero på flera saker till exempel försämrad cirkulation, exponering för njurtoxiska ämnen eller avflödeshinder i urinvägarna. Njursvikt kan upptäckas vid provtagning genom förhöjda kreatinin eller urea i blodet eller minskad urinproduktion, oliguri. Akut njursvikt kan leda till metabol acidos, förhöjd halt kalium i blodet och störningar i kroppens vätskebalans; vilket kan påverka andra organsystem i kroppen. Behandlingsalternativ inkluderar avlastning via dialys och behandling av bakomliggande orsaker till svikten.

Symtom och tecken[redigera | redigera wikitext]

Symtomen vid akut njursvikt beror på störningar av njurarnas normala funktion. Ackumuleringen av urea och andra kväverika ämnen, som normalt utsöndras via njurarna, kan leda till en mängd olika symtom trötthet/fatigue, aptitlöshet, huvudvärk, illamående och kräkningar. Förhöjda halter kalium i blodet kan leda till livshotande arytmier. Vätskebalansrubbningar kan i vissa fall leda till ett förhöjt blodtryck.

Flanksmärtor uppkommer i vissa fall då svullnad av njuren leder till en sträckning av den fibrösa kapsel som omger njuren. Dehydrering är en viktig, och kliniskt upptäckbar, orsak till akut njursvikt. Om njuren tappar förmåga att utsöndra tillräckligt med vätska kan det leda till både perifera ödem och lungödem.

Till en början vid akut njursvikt har man ingen eller liten urinproduktionen. Vid återhämtningen från det akuta skeendet ökar urinvolymerna kraftigt och kan överstiga 6 liter per dag.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Akut njurinsufficiens kan med fördel delas upp i tre kategorier: prerenal, renal och postrenal. Akut njurinsufficiens är ofta reversibel om den blir snabbt och rätt behandlad till skillnad från kronisk njurinsufficiens som inte är reversibel och därmed inte kan bli bättre.

Prerenal[redigera | redigera wikitext]

Prerenala orsaker till akut njursvikt är sådana som hindrar ett adekvat blodflöde till njuren. En försämrad cirkulation leder också till minskat filtrationstryck. Detta inkluderar systemiska orsaker som låg blodvolym (på grund av blödning eller vätskebrist), lågt blodtryck och hjärtsvikt; men även tillstånd som försämrar blodflödet lokalt. Till den sistnämnda gruppen återfinns njurartärstenos, en förträngning av blodkärlet till njuren, och njurvenstrombos, orsakad av en blodpropp i venerna som leder blodet bort från njuren.

Ischemin i njuren leder slutligen till försämrad funktion med sänkt GFR.

Renal[redigera | redigera wikitext]

Orsakas av akut tubulär nekros/toxisk/septisk njursvikt , glomerulära (5%) eller interstitiella (10%) skador.

Postrenal[redigera | redigera wikitext]

Postrenal njursvikt beror på hinder i urinvägarna som kan orsakas av stenar, benign prostathyperplasi, tumörer eller inflammation. Detta är en vanlig anledning till akut njursvikt hos äldre män, och beror då ofta på prostataförstoring. Ultraljud och urinmängdsmätning med ultraljudsteknik kan användas för att utesluta postrenala orsaker. Även datortomografisk undersökning kan användas för att påvisa hydronefros eller vidgning av uretärerna.