Alija Izetbegović

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alija Izetbegović


Ämbetsperiod
3 mars 199214 mars 1996
Premiärminister Jure Pelivan
Mile Akmadžić
Haris Silajdžić
Hasan Muratović
Företrädare Obrad Piljak
Efterträdare Živko Radišić (medlem i Ordförandeskapet i BiH. Övriga medlemmar var Alija Izetbegović och Ante Jelavić (kroat). Alija ersattes sedan av Sulejman Tihić.)

Född 8 augusti 1925
Bosanski Šamac, dåvarande Kungariket Jugoslavien
Död 19 oktober 2003 (78 år)
Bosnien och Hercegovina Sarajevo
Politiskt parti Partiet för demokratisk aktion (SDA)
Maka Halida Repovac
Barn Bakir Izetbegović
Yrke Advokat

Alija Izetbegović, född 8 augusti 1925 i Bosanski Šamac i Bosnien-Hercegovina (dåvarande Jugoslavien), död 19 oktober 2003 i Sarajevo, var en bosniakisk politiker, jurist, filosof och det självständiga Bosnien och Hercegovinas första president, samt författare till flera böcker varav den mest uppskattade är Islam Between East and West.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han kom från en förnäm adelsfamilj som under 1800-talet varit en del av den Osmanska aristokratin i Belgrad varifrån de fördrivits efter att Serbien uppnått självständighet från Osmanska riket. Hans farfar hade varit borgmästare i Bosanski Šamac men efter att faderns affärer gått i konkurs flyttade familjen 1927 till Sarajevo där Alija studerade och blev jurist.

År 1983 dömdes Izetbegovic till 14 års fängelse av den kommunistiska regimen för "kontrarevolutionär verksamhet" eftersom hans böcker Islam Between East and West och The Islamic Declaration påstods vara fientliga mot det rådande systemet i Socialistiska Federativa Republiken Jugoslavien. Domen mot Izetbegovic fick mycket uppmärksamhet i media och efter påtryckningar från olika internationella människorättsorganisationer samt intellektuella kretsar i Jugoslavien förkortades domen två gånger.

1988 släpptes Izetbegovic fri och bildade ”Partiet för demokratisk aktion” (SDA) inför de första demokratiska valen som skulle komma att hållas 1990. Partiet fick en etnisk muslimsk (bosniakisk) karaktär i likhet med de partier som serberna och kroaterna bildade. SDA blev det största partiet och Izetbegovic blev den jugoslaviska delrepubliken Bosnien och Hercegovinas siste president och senare det självständiga Bosnien och Hercegovinas förste president 1992-2000. Izetbegović spelade en avgörande roll i samband med skapandet och försvaret av staten Bosnien och Hercegovina. Hans ståndpunkt vid upplösningen av Jugoslavien 1990-1992 var att delrepubliken Bosnien och Hercegovina skulle stanna kvar inom varje form av Jugoslavien så länge både Kroatien och Serbien ingick i denna statsbildning. Ett Jugoslavien utan någon av dessa två delrepubliker var oacceptabelt för honom eftersom det i praktiken antingen skulle vara ett Stor-Serbien eller Stor-Kroatien. Tillsammans med den makedoniske presidenten Kiro Gligorov vädjade Izetbegovic under splittringsprocessen 1991 till de övriga republikerna att inte söka självständighet, Izetbegovic vände sig även till EG och bad om att det inte skulle erkänna utbrytarrepublikerna Slovenien och Kroatien. Izetbegovic liksom Gligorov visste hur illa det kunde gå för deras republiker om krig bröt ut även hos dem.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]