Allanit
Allanit | |
Kategori | Silikatmineral |
---|---|
Kemisk formel | (Ce,Ca,Y,La)2(Al,Fe+3)3(SiO4)3(OH) |
Förekomstsätt | Tavel- till nålformiga kristaller, granulat, massivt |
Kristallstruktur | Monokliniskt |
Tvillingbildning | Polysyntetisk, vanlig på {100} |
Spaltning | Inperfekt till dålig |
Brott | Mussligt till ojämnt |
Hållbarhet | Sprött |
Hårdhet (Mohs) | 5,5 – 6 |
Glans | Glasglans, hartsartad till halvmetallisk |
Dubbelbrytning | δ=0,018 – 0,031 |
Dispersion | r > v, stark |
Pleokroism | X = blekt olivgrön, rödbrun Y = mörkbrun, brun gul Z = mörkt rödbrun, grön, brun |
Transparens | Translucent till opak |
Streckfärg | Grå |
Specifik vikt | 3,5 – 4,2 |
Radioaktivitet | Kan vara radioaktiv |
Allanit, tidigare ortit, är ett epidotmineral där aluminium och järn till större delen ersatts av de sällsynta jordartsmetallerna cerium, lantan, yttrium och erbium. Emellertid kan en stor mängd andra grundämnen såsom torium, uran, zirkonium, fosfor, barium och krom också förekomma.
Mineralet upptäcktes år 1810 och är uppkallat efter den skotske mineralogen Thomas Allan.
Egenskaper
Mineralet bildar svarta, bruna eller gula kristaller som kan ha tavel- eller nålform.
Det Internationella Mineralologiska Sällskapet särskiljer tre varianter som domineras av respektive jordartsmetall nämligen allanit-(Ce), allanit-(La) och allanit-(Y).
Förekomsten av radioaktiva element i mineralet har i vissa fall påverkat dess struktur. Det är också pyrognomiskt, vilket innebär att det blir glödande vid en relativt låg temperatur av ca 95 C.
Förekomst
Allanit förekommer främst i amorfa lerrika sediment och i magmatiska bergarter.
Mineralet förekommer också i små mängder i granit-pegmatitgångar och har hittats vid Bartnäs i Västmanland och Finnbo vid Falun där man funnit kristaller av över 0,3 m längd, samt Ytterby i Stockholms skärgård.
Kända förekomster finns på Island och Grönland och vid Arendal i Norge har man funnit massiva stycken.
Användning
Innehållet av sällsynta jordartsmetaller i allanit är upp till 20 % varför allanit är en värdefull källa för utvinning av dessa.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.