Anders Larsatjärnen
Kvikkjokk, Kamajåkkå älvdelta, Anders Larsatjärnen och Miertekjaure från fjället Sjnjierák. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Norrbottens län |
Kommun | Jokkmokks kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jokkmokks socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°56′29″N 17°41′59″Ö / 66.94139°N 17.69961°Ö |
SWEREF 99 TM | 7427404, 617963 |
Mått | |
Areal | 0,0928 km² [1] |
Höjd | 301 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 1,23 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
VattendragsID (VDRID) | 742827-158396 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE742832-158293) |
Övrigt | |
SjöID | 742832-158293 |
ID vattenförekomst | SE742832-158293 |
Vattenytans ID (VYID) | 742845-158284 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Pärlälvens fjällurskog (SE0820156)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 742867-158309 |
Namn | Utloppet av Anders Larsatjärn |
Areal | 0,62 km² |
Vattenytor | 0,155 km² |
Sjöprocent | 25 % |
Ackumulerad areal uppströms | 0,62 km² |
Biflödesordning | 3 |
VattendragsID (VDRID) | 742827-158396 |
Avstånd till havet | 298 km |
Medelhöjd | 301 m ö.h. |
Område nedströms | 742797-158318 |
Källor | [4][5][6] |
Anders Larsatjärnen är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0928 kvadratkilometer och ligger 301 meter över havet. Anders Larsatjärnen ligger i Pärlälvens fjällurskog Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Anders Larsatjärnen ingår i det delavrinningsområde (742867-158309) som SMHI kallar för Utloppet av Anders Larsatjärn. Medelhöjden är 301 meter över havet och ytan är 0,62 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 298 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av sankmarker (69 procent). Avrinningsområdet har 0,16 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 24,9 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Anders Larsatjärnen (Anders Larsatjärn) på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |