Antoine Becquerel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Antoine César Becquerel
Antoine Becquerel 2.jpg
Född7 mars 1788[1][2][3]
Châtillon-Coligny, Frankrike
Död18 januari 1878[4][5][6] (89 år)
Paris
MedborgarskapFrankrike[7]
Utbildad vidÉcole polytechnique Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, politiker, ingenjör, universitetslärare, kemist
Befattning
President, Franska vetenskapsakademin (1838–1838)
Ledamot av departementsstyrelse i Frankrike (1847–1870)
ArbetsgivareMuséum national d'histoire naturelle
École polytechnique
BarnEdmond Becquerel (f. 1820)[8]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1837)[9]
Utländsk ledamot av Royal Society (1837)[10]
Kommendör av Hederslegionen
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[11]
Namnteckning
Antoine César Becqerel signature.JPG
Redigera Wikidata

Antoine César Becquerel, född 7 mars 1788 i Châtillon-Coligny, död 18 januari 1878 i Paris, var en fransk fysiker.

Becquerel blev 1808 officer i ingenjörkåren och deltog som sådan i spanska kriget 1810–1812. Kort därefter anställdes han som undervisningsinspektör vid École polytechnique, men användes dock fortfarande i militära uppdrag och deltog i 1814 års fälttåg. Sedan 1815 ägnade han sig uteslutande åt fysiska undersökningar och lärarverksamhet. År 1837 blev han lärare vid Muséum d'histoire naturelle. Becquerel blev ledamot av Franska vetenskapsakademien 1829 och Fellow of the Royal Society 1837. Han tilldelades Copleymedaljen sistnämnda år. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

I sitt främsta verk "Traité expérimental de l'électricité et du magnétisme, et de leurs phénoménes naturels" (1834–1840) framställde han kritiskt och systematiskt såväl de av andra dittills-gjorda rönen på elektricitetens och magnetismens fält som de av honom själv gjorda upptäckterna. Dessutom författade Becquerel (stundom med sin son Edmond som medarbetare) åtskilliga andra fysiska verk. Bland hans vetenskapliga forskningar bör särskilt nämnas undersökningarna om de elektriska egenskaperna hos turmalinen, om metallernas ledningsförmåga, om värmets verkningar hos dåliga värmeledare och om frambringandet av elektricitet genom kontakt mellan olika stycken hos samma metall.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//161/76, omnämnd som: Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: becquerelan, omnämnd som: Antoine Becquerel.[källa från Wikidata]
  3. ^ Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 1370, omnämnd som: Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w65z26dn, omnämnd som: Antoine César Becquerel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: becquerel-antoine-cesar, omnämnd som: Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID: 00085950030866, omnämnd som: Antoine-César Becquerel.[källa från Wikidata]
  7. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 448557, läs online, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Adolf Rabinovitj, Беккерель, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 5, 1927.[källa från Wikidata]
  9. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 29, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.toureiffel.paris.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]