Armenier i Sverige
 Armenien ·  Sverige
|
|
| Ara Abrahamian är en svensk brottare. |
| Antal sammanlagt |
|---|
| 3 543 (31 december 2017) varav 2 996 födda i Armenien och 547 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Armenien.[1] |
| Språk |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Till armenier i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Armenien. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 3 000 personer födda i Armenien.[1]
Armenier har en historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, adlats och utgjort delar av svensk politik, kultur och idrott. De första armenierna kom dock på medeltiden som enskilda personer. Det finns även flera svenska böcker från 1800-talet och framåt om armenier och det armeniska folkmordet. I Sverige finns det i dag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprungsort traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men den större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska diasporan. En av anledningarna till spridningen var det armeniska folkmordet. Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även funnits närvarande i Afrika.[2]
Armenier i Sverige på 1500-talet[redigera | redigera wikitext]
Redan 1568 kom en armenisk resenär och författare, Pirzade Ghapanetsi (Ghapanetsian), till Sverige vilket är det första omnämnandet i svensk litteratur.
I en källa från 1571 omnämns att armenier bosatta i Polen exporterade varor från Tabriz till Konstantinopel (Istanbul), Moldavien, Polen, Danmark och Sverige.
Den 27 september 1687 skrev armeniska handelshus i Narva under ett kontrakt med svenska kungahuset för att exportera varor från nya Julfa i Persien (Iran) till Sverige. Bland de armeniska handelsmän som skulle närvara i Sverige finns namn som: David Hovhannisian, Avetik Martirosian, Barsegh Makarian och Aghajan Avedikian.
Karl XII och de armeniska fordringsägarna[redigera | redigera wikitext]
Ett flertal armenier kom med Karl XII under 1700-talet, efter dennes vistelse i Osmanska riket. Dessa brukar benämnas "fordringsägarna" och bestod av armenier, greker och judar. Av de armenier som kom med Karl XII finns det fortfarande ättlingar i Sverige.[källa behövs]
Under resten av 1700-talet blir en armenier Sveriges minister i Konstantinopel och en annan blir svensk diplomat.[förtydliga] Under 1800-talet anlände Ohan Demirgian från Egypten och blev Karl XV:s hovstallmästare på Ulriksdals slott.
Invandring på 1950-talet[redigera | redigera wikitext]
Den moderna invandringen av armenier startade på 1950-talet. Under första hälften av 1900-talet bestod invandringen av armenier bara av enskilda individer och familjer. Under 1950-talet anlände ett par armeniska familjer från Istanbul till Stockholm. Dessa var yrkeskvalificerade människor som till exempel läkare och ingenjörer.[1]
Invandring på 1960- och 1970-talet[redigera | redigera wikitext]
En större invandring av armenier började i samband med inbördeskriget i Libanon och Iranska revolutionen.
Armenien blir självständigt 1991[redigera | redigera wikitext]
Efter att Armenien blev självständigt 1991 har även detta bidragit till en migration. Det har även förekommit armenier som sökt asyl i Sverige. Många har åberopat att de kommer från Azerbajdzjan och på grund av konflikten kring den armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach blivit förföljda för sitt armeniska påbrå.
Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]
Födda i Armenien[redigera | redigera wikitext]
| Personer i Sverige födda i Armenien 2000–2017[3][4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 2000 | 341 | |||
| 2001 | 415 | |||
| 2002 | 504 | |||
| 2003 | 586 | |||
| 2004 | 674 | |||
| 2005 | 796 | |||
| 2006 | 1 062 | |||
| 2007 | 1 209 | |||
| 2008 | 1 337 | |||
| 2009 | 1 508 | |||
| 2010 | 1 672 | |||
| 2011 | 1 882 | |||
| 2012 | 2 107 | |||
| 2013 | 2 294 | |||
| 2014 | 2 465 | |||
| 2015 | 2 674 | |||
| 2016 | 2 820 | |||
| 2017 | 2 996 | |||
| Anm.: Befolkning den 31 december respektive år. | ||||
Kända svenskar med armenisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
- Ignatius Mouradgea d'Ohsson (1740-1807), diplomat
- Ohan Demirgian (1837-1877), diplomat
- Norayr de Byzance (1845-1916), språkforskare
- Pierre der Hagopian (1927-2008), arkitekt och generalkonsul
- Suzanne Khardalian (född 1956), dokumentärfilmare och journalist
- Greg Dingizian (född 1960), affärsman och VD
- Murad Artin (född 1960), f.d. riksdagsledamot
- Esabelle Dingizian (född 1962), riksdagsledamot
- Ara Abrahamian (född 1975), brottare
Svensk litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Armenier: sex essäer om diaspora, Ulf Björklund (2011)
- Armeniskt flyktingliv, Alma Johansson (Kvinnliga Missions Arbetare, Stockholm, 1931)
- Armeniska flyktingar av idag, Natanael Beskow (1936)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 22 mars 2018.
- ^ Armenia - Sweden; Historical and Cultural Relations, Artsvi Bakhchinyan (Yerevan 2006), ISBN 99930-4-537-3.
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 22 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 22 mars 2018.
