Armenier i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Armenier i Sverige
Armenien Armenien · Sverige Sverige
Ara Abrahamian in Jan 2014
Ara Abrahamian är en svensk brottare.
Antal sammanlagt
3 321 (31 december 2016)
varav 2 820 födda i Armenien och 501 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Armenien.[1]
Språk

svenska · armeniska

Religion

kristendom

Till armenier i Sverige räknas personer som bor i Sverige och som har sitt ursprung i Armenien. Enligt statistiska centralbyrån fanns det 2016 sammanlagt cirka 2 800 personer födda i Armenien i Sverige.[1]

Armenier har en historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, adlats och utgjort delar av svensk politik, kultur och idrott. De första armenier kom dock på medeltiden som enskilda personer. Det finns även flera svenska böcker från 1800-talet och framåt om armenier och det armeniska folkmordet. I Sverige finns det i dag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprungsort traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men den större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska diasporan. En av anledningarna till spridningen var det armeniska folkmordet. Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även funnits närvarande i Afrika.[2]

Armenier i Sverige på 1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Redan 1568 kom en armenisk resenär och författare, Pirzade Ghapanetsi (Ghapanetsian), till Sverige vilket är det första omnämnandet i svensk litteratur.

I en källa från 1571 omnämns att armenier bosatta i Polen exporterade varor från Tabriz till Konstantinopel (Istanbul), Moldavien, Polen, Danmark och Sverige.

Den 27 september 1687 skrev armeniska handelshus i Narva under ett kontrakt med svenska kungahuset för att exportera varor från nya Julfa i Persien (Iran) till Sverige. Bland de armeniska handelsmän som skulle närvara i Sverige finns namn som: David Hovhannisian, Avetik Martirosian, Barsegh Makarian och Aghajan Avedikian.

Karl XII och armeniska fordringsägarna[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal armenier kom med Karl XII under 1700-talet, efter hans vistelse i Osmanska riket. Dessa brukar benämnas "fordringsägarna" och bestod av armenier, greker och judar. Av de armenier som kom med Karl XII finns det fortfarande ättlingar i Sverige.[källa behövs]

Under resten av 1700-talet blir en armenier Sveriges minister i Konstantinopel och en annan blir svensk diplomat.[förtydliga] Under 1800-talet anlände Ohan Demirgian från Egypten och blev Karl XV:s hovstallmästare på Ulriksdals slott.

Invandring på 1950-talet[redigera | redigera wikitext]

Den moderna invandringen av armenier startade på 1950-talet. Under första hälften av 1900-talet bestod invandringen av armenier bara av enskilda individer och familjer. Under 1950-talet anlände ett par armeniska familjer från Istanbul till Stockholm. Dessa var yrkeskvalificerade människor som till exempel läkare och ingenjörer.[1]

Invandring på 1960- och 1970-talet[redigera | redigera wikitext]

En större invandring av armenier började i samband med inbördeskriget i Libanon och Iranska revolutionen.

Armenien blir självständigt 1991[redigera | redigera wikitext]

Efter att Armenien blev självständigt 1991 har även detta bidragit till en migration. Det har även förekommit armenier som sökt asyl i Sverige. Många har åberopat att de kommer från Azerbajdzjan och på grund av konflikten kring armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach blivit förföljda för sitt armeniska påbrå.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Armenien[redigera | redigera wikitext]

Personer i Sverige födda i Armenien 2000–2016[3]
År Folkmängd
2000
  
341
2001
  
415
2002
  
504
2003
  
586
2004
  
674
2005
  
796
2006
  
1 062
2007
  
1 209
2008
  
1 337
2009
  
1 508
2010
  
1 672
2011
  
1 882
2012
  
2 107
2013
  
2 294
2014
  
2 465
2015
  
2 674
2016
  
2 820
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år.

Kända svenskar med armenisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Svensk litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Armenier: sex essäer om diaspora, Ulf Björklund (2011)
  • Armeniskt flyktingliv, Alma Johansson (Kvinnliga Missions Arbetare, Stockholm, 1931)
  • Armeniska flyktingar av idag, Natanael Beskow (1936)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkningsstatistik”. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. Läst 20 mars 2017. 
  2. ^ Armenia - Sweden; Historical and Cultural Relations, Artsvi Bakhchinyan (Yerevan 2006), ISBN 99930-4-537-3.
  3. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2016-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtrikesFoddaR. Läst 20 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]