Armenier i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Armenier i Sverige
Armenien Sverige
Armenier
Sverige
Antal sammanlagt
12.000
Språk

Armeniska
Svenska

Religion

Främst kristendom

Armenier har en rik historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, adlats och utgjort viktiga delar av svensk politik, kultur och idrott. De första armenierna kom dock på medeltiden som enskilda personer. Det finns även flera svenska böcker från 1800-talet och framåt om armenier och det armeniska folkmordet. I Sverige finns det i dag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprungsort traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men den större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska diasporan. En av anledningarna till spridningen var det armeniska folkmordet. Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även funnits närvarande i Afrika.[1]

Armenier i Sverige på 1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Redan 1568 kom en armenisk resenär och författare, Pirzade Ghapanetsi (Ghapanetsian), till Sverige vilket är det första omnämnandet i svensk litteratur.

I en källa från 1571 omnämns att armenier bosatta i Polen exporterade varor från Tabriz till Konstantinopel (Istanbul), Moldavien, Polen, Danmark och Sverige.

Den 27 september 1687 skrev armeniska handelshus i Narva under ett kontrakt med svenska kungahuset för att exportera varor från nya Julfa i Persien (Iran) till Sverige. Bland de armeniska handelsmän som skulle närvara i Sverige finns namn som: David Hovhannisian, Avetik Martirosian, Barsegh Makarian och Aghajan Avedikian.

Karl XII och armeniska fordringsägarna[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal armenier kom med Karl XII under 1700-talet, efter hans vistelse i Osmanska riket. Dessa brukar benämnas "fordringsägarna" och bestod av armenier, greker och judar. Av de armenier som kom med Karl XII finns det fortfarande ättlingar i Sverige.[källa behövs]

Under resten av 1700-talet blir en armenier Sveriges minister i Konstantinopel och en annan blir svensk diplomat.[förtydliga] Under 1800-talet anlände Ohan Demirgian från Egypten och blev Karl XV:s hovstallmästare på Ulriksdals slott.

Invandring på 1950-talet[redigera | redigera wikitext]

Den moderna invandringen av armenier startade på 1950-talet. Under första hälften av 1900-talet bestod invandringen av armenier bara av enskilda individer och familjer. Under 1950-talet anlände ett par armeniska familjer från Istanbul till Stockholm. Dessa var yrkeskvalificerade människor som till exempel läkare och ingenjörer.[1]

Invandring på 1960- och 1970-talet[redigera | redigera wikitext]

En större invandring av armenier började i samband med inbördeskriget i Libanon och Iranska revolutionen.

Armenien blir självständigt 1991[redigera | redigera wikitext]

Efter att Armenien blev självständigt 1991 har även detta bidragit till en migration. Det har även förekommit armenier som sökt asyl i Sverige. Många har åberopat att de kommer från Azerbajdzjan och på grund av konflikten kring armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach blivit förföljda för sitt armeniska påbrå.

Från 1990-talet har två svenskar med armeniskt påbrå varit ledamöter i Sveriges riksdag. Dessa är Murad Artin (v) och Esabelle Dingizian (mp).

Geografisk spridning[redigera | redigera wikitext]

Större delen av armenierna i Sverige är koncentrerade till Stockholm, Uppsala och Västerås.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Klubbar och organisationer[redigera | redigera wikitext]

  • Ararat Armeniska Idrottsklubb
  • Armeniska Akademikerföreningen i Sverige
  • Armeniska Apostoliska Kyrkan i Sverige
  • Armeniska KFI
  • Armeniska Riksförbundet i Sverige
  • Sveriges Armeniska Ungdomsförbund
  • Armenier.se
  • Min vän Armenien
  • Armeniska Allmänna Idrottsföreningen, Homenetmen

Svensk litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Armenier: sex essäer om diaspora, Ulf Björklund (2011)
  • Armeniskt flyktingliv, Alma Johansson (Kvinnliga Missions Arbetare, Stockholm, 1931)
  • Armeniska flyktingar av idag, Natanael Beskow (1936)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Armenia - Sweden; Historical and Cultural Relations, Artsvi Bakhchinyan (Yerevan 2006), ISBN 99930-4-537-3.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]