Bananfluga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bananfluga
Status i världen: Livskraftig (lc)
Status i Sverige: Livskraftig[1]
Drosophila melanogaster - side (aka).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeInsekt
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningTvåvingar
Diptera
UnderordningFlugor
Brachycera
FamiljDaggflugor
Drosophilidae
UnderfamiljDrosophilinae
SläkteBananflugor
Drosophila
ArtBananfluga
D. melanogaster
Vetenskapligt namn
§ Drosophila melanogaster
AuktorMeigen, 1830[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en art i släktet bananflugor (Drosophila)[3][4] som tillhör familjen daggflugor (Drosophilidae).[2] Den är vanligtvis 2 till 2,5 millimeter lång och har fått sitt namn av att den ofta påträffas vid frukt. Dess livslängd är ungefär 30 dagar vid en temperatur av 29 °C. Ibland används ordet "fruktflugor", vilket är en felöversättning av det engelska ordet "fruit flies" (bananflugor). "Fruktflugor" är olämpligt eftersom det även kan beteckna borrflugor (Tephritidae). Helt felaktigt är att kalla dem "blomflugor", vilket är namnet på medlemmar i familjen Syrphidae.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hos naturtypen av den vuxna bananflugan är ögonen tegelröda och kroppen i huvudsak gul-brun, med tvärgående svarta ringar runt buken. Flugorna uppvisar könsdimorfism. Honorna är cirka 2,5 millimeter långa, medan hanarna är något mindre och baksidan av deras kroppar mörkare. Hanarna har dessutom en distinkt svart fläck på bakkroppen, som dock är mindre märkbar hos specimen som nyligen kläckts ur puppan. Vidare har hanarna en rad med borstliknande filament på första benparets tarser.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bananflugan har en global utbredning i urbana miljöer. Till Sverige är arten passivt inkommen efter år 1800.[4]

Bananflugan som modellorganism[redigera | redigera wikitext]

Bananflugan är en av de vetenskapligt mest studerade djurarter som existerar och det är mycket vanligt att den används som modellorganism inom ett stort antal olika forskningsfält inom biologin.[5]

Anledningarna till att bananflugan används som modellorganism är flera:

  • Det är en organism som är mycket enkel att föda och sköta, även i stora antal.
  • Bananflugan får ett stort antal avkommor per individ och har en kort generationstid på cirka 20 dagar. Från enstaka individer kan man snabbt öka en population till önskad storlek.
  • Bananflugan delar ett stort antal gener med människan, detta innebär att kunskap om dessa geners funktion hos bananflugan är av stor betydelse även för förståelse av människans genetik och för medicinsk forskning.
  • Experiment som av etiska eller praktiska skäl inte vore möjliga på människor eller andra djur är i de flesta fall möjliga att göra med bananflugor.
  • Historiskt är bananflugan en mycket använd modellorganism. Stor kunskap och förståelse finns om alla delar av bananflugans biologi. Detta betyder att ett stort antal metoder och databaser finns tillgängliga, redo att användas för ny forskning som använder bananflugan.

Traditionellt användes bananflugan främst som modellorganism inom genetiken, där den användes redan under början av 1900-talet. År 2000 hade i stort sett hela genomet, inklusive alla fyra kromosompar, sekvenserats[6], vilket är mycket tidigt för denna typ av storskaliga sekvensering. Idag används bananflugan som modellorganism i ett stort antal fält, för studier av exempelvis immunförsvar[7], mänskliga sjukdomar[8][9], hjärnsjukdomar[10][11], multicellulära organismer[12] och patogenicitet[13].

Genetik[redigera | redigera wikitext]

Bananflugan har fyra kromosompar. En av de gener som först identifierades i Drosophila är hedgehog (engelska för igelkott). Proteinet hedgehog finns hos däggdjur och är viktig för organutvecklingen, som hjärnans utveckling eller framväxten av ben och armar. När genen muteras hos bananflugan så att den blir icke funktionell får flugembryot taggar, vilket gav den dess namn.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Precis som övriga tvåvingar genomgår bananflugan en så kallad fullständig metamorfos under sin levnadscykel, och utvecklas alltså först från ägg till en larv. Denna förpuppas efter en tid, och det är inte förrän i puppan som flugan utvecklas till fullbildad imago.

Bananflugan och människan[redigera | redigera wikitext]

Det faktum att bananflugan förökar sig snabbt och är billig att odla har gjort att den ofta används som levandefoder till ytlevande akvariefiskar och mindre groddjur i fångenskap, exempelvis pilgiftsgrodor, samt till köttätande växter. I sådana sammanhang används ofta så kallade "vinglösa bananflugor" – i själva verket vanligtvis mutationer med förkrympta vingar eller missformade vingfästen.[14] Dessa flugor kan inte flyga utan tar sig endast fram genom att gå, vilket gör handhavandet av dem enklare då de används som foder.

Arten blev tekniskt sett det första djuret i rymden. Amerikanerna sköt upp bananflugor i V2-raketer år 1946, och flugorna användes redan då i vetenskapliga studier.[15]

Som skadedjur[redigera | redigera wikitext]

Bananflugan förökar sig snabbt, och eftersom den trivs i rumstemperatur och klarar sig bra på matrester och dylikt som föda ses den ofta som ett skadedjur. Den som önskar bli av med dem i bostaden eller liknande kan med fördel blanda till ett glas med en del vatten, några droppar diskmedel, en del vinäger och två delar honung. Flugorna dras till blandningen och drunknar i den. Det enklaste sättet att bekämpa dem är dock att se till att de inte kan föröka sig, genom att inte ha gammal frukt eller dylikt tillgängligt.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Drosophila melanogaster är grekiska för "mörkbukad dagg-älskare" (δρόσος = 'dagg', φίλος = 'intim vän', 'älskare', μέλας = 'mörkfärgad', γαστήρ = 'mage').

Odlingskulturer av bananfluga
Hane (höger) och hona av D. melanogaster

Äggen är cirka 0,5 millimeter

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artdatabanken, SLU. ”http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/240458”. artfakta.artdatabanken.se. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/240458. Läst 8 november 2018. 
  2. ^ [a b] ITIS – Standard Report Page: Drosophila melanogaster
  3. ^ Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-). ”bananflugor”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X 
  4. ^ [a b] ”Taxonomisk information”. dyntaxa.se. https://dyntaxa.se/Taxon/Info/240458. Läst 8 november 2018. 
  5. ^ ”bananflugor - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bananflugor. Läst 7 november 2018. 
  6. ^ Adams, Mark D.; Celniker, Susan E.; Holt, Robert A.; Evans, Cheryl A.; Gocayne, Jeannine D.; Amanatides, Peter G. (2000-03-24). ”The Genome Sequence of Drosophila melanogaster” (på en). Science 287 (5461): sid. 2185–2195. doi:10.1126/science.287.5461.2185. ISSN 0036-8075. PMID 10731132. http://science.sciencemag.org/content/287/5461/2185. Läst 7 november 2018. 
  7. ^ Lemaitre, Bruno; Hoffmann, Jules (2007-04). ”The Host Defense of Drosophila melanogaster” (på en). Annual Review of Immunology 25 (1): sid. 697–743. doi:10.1146/annurev.immunol.25.022106.141615. ISSN 0732-0582. https://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev.immunol.25.022106.141615. Läst 7 november 2018. 
  8. ^ Reiter, Lawrence T.; Potocki, Lorraine; Chien, Sam; Gribskov, Michael; Bier, Ethan (2001-06-01). ”A Systematic Analysis of Human Disease-Associated Gene Sequences In Drosophila melanogaster” (på en). Genome Research 11 (6): sid. 1114–1125. doi:10.1101/gr.169101. ISSN 1088-9051. PMID 11381037. http://genome.cshlp.org/content/11/6/1114. Läst 7 november 2018. 
  9. ^ Pandey, Udai Bhan; Nichols, Charles D. (2011-06-01). ”Human Disease Models in Drosophila melanogaster and the Role of the Fly in Therapeutic Drug Discovery” (på en). Pharmacological Reviews 63 (2): sid. 411–436. doi:10.1124/pr.110.003293. ISSN 0031-6997. PMID 21415126. PMC: PMC3082451. http://pharmrev.aspetjournals.org/content/63/2/411. Läst 14 november 2018. 
  10. ^ Jeibmann, Astrid; Paulus, Werner; Jeibmann, Astrid; Paulus, Werner (2009-02-02). ”Drosophila melanogaster as a Model Organism of Brain Diseases” (på en). International Journal of Molecular Sciences 10 (2): sid. 407–440. doi:10.3390/ijms10020407. https://www.mdpi.com/1422-0067/10/2/407. Läst 7 november 2018. 
  11. ^ Prüßing, Katja; Voigt, Aaron; Schulz, Jörg B (2013). ”Drosophila melanogaster as a model organism for Alzheimer’s disease” (på En). Molecular Neurodegeneration 8 (1): sid. 35. doi:10.1186/1750-1326-8-35. ISSN 1750-1326. https://molecularneurodegeneration.biomedcentral.com/articles/10.1186/1750-1326-8-35. Läst 7 november 2018. 
  12. ^ Beckingham, Kathleen M.; Armstrong, J. Douglas; Texada, Michael J.; Munjaal, Ravi; Baker, Dean A. (2007-05-15). ”DROSOPHILA MELANOGASTER - THE MODEL ORGANISM OF CHOICE FOR THE COMPLEX BIOLOGY OF MULTI-CELLULAR ORGANISMS” (på en). Gravitational and Space Research 18 (2). ISSN 2332-7774. http://gravitationalandspacebiology.org/index.php/journal/article/view/343. Läst 7 november 2018. 
  13. ^ Cox, Christopher R.; Gilmore, Michael S. (2007-04-01). ”Native Microbial Colonization of Drosophila melanogaster and Its Use as a Model of Enterococcus faecalis Pathogenesis” (på en). Infection and Immunity 75 (4): sid. 1565–1576. doi:10.1128/IAI.01496-06. ISSN 0019-9567. PMID 17220307. https://iai.asm.org/content/75/4/1565. Läst 7 november 2018. 
  14. ^ S. Tweedie, M. Ashburner, K. Falls, P. Leyland, P. McQuilton, S. Marygold, G. Millburn, D. Osumi-Sutherland, A. Schroeder, R. Seal, H. Zhang (19 november 2010). ”FlyBase Gene Report: Dmel\wg” (på engelska). FlyBase: enhancing Drosophila Gene Ontology annotations. The FlyBase Consortium. doi:10.1093/nar/gkn788. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121015021457/http://flybase.org/reports/FBgn0004009.html. Läst 18 januari 2011. 
  15. ^ Johansson, Roland (6 december 2006). ”Från bananflugor till Fuglesang” (på Svenska). Hd.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409103953/http://hd.se/mer/2006/12/06/fraan-bananflugor-till-fuglesang/. Läst 18 mars 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]