Barmhärtighet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om barmhärtighet.

Barmhärtighet är enligt bibeln och människors fullhet; det mest gudomliga hos Gud, men också det mest storslagna hos människorna (Psaltaren 103). Det är den renaste återspeglingen av Gud i en människas liv. Jesus åskådliggör denna kristna plikt i liknelsen om den barmhärtige samariern (Lukasevangeliet 10:25–37).

grekiska, Nya Testamentets grundspråk, är ordet för barmhärtighet eleos. Eleos är den vanliga översättningen i den grekiska versionen av Nya Testamentet för det hebreiska ordet hesed, som ofta översätts helt enkelt med ”kärlek”. Hesed, barmhärtighet eller kärlek, ingår i förbundets vokabulär. Från Guds sida står det för en orubblig kärlek, en som kan hålla en relation levande i evighet, oavsett vad som händer: ”Om än bergen rubbas och höjderna vacklar, skall min trohet mot dig inte rubbas” (Jesaja 54:10). Men eftersom Guds förbund med sitt folk från början är en historia med brutna löften och nya begynnelser (Andra Mosebok 32–34), är det tydligt att en sådan villkorslös kärlek inbegriper förlåtelse; den måste med nödvändighet vara barmhärtig.

Barmhärtighet eller medlidande är en kärlek som känns, en mors djupa kärlek till sitt lilla barn (Jesaja 49:15), en fars ömhet för sin avkomma (Psaltaren 103:13), en innerlig kärlek mellan bröder och systrar (Första Mosebok 43:30), eller hur konung David, såsom Gud är barmhärtig, bevisar barmhärtighet mot Jonatans son Mefiboset (Andra Samuelsboken 9:1–13). Kärlek till nästan är ett av de viktigaste kraven i Bergspredikan (Matteusevangeliet 5–7). Även för bland andra judar, muslimer och buddhister är barmhärtigheten en väsentlig dygd.

Under medeltiden talade man om sju barmhärtighetsverk, baserade på Jesu förkunnelse; att mätta de hungrande, ge dryck åt de törstande, klä de nakna, ge härbärge åt husvilla, besöka de sjuka, besöka de fångna samt begrava de döda.

Se även[redigera | redigera wikitext]