Barum
| Barum | |
| småort | |
 Färjeläget i Barum
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Kristianstads kommun |
| Distrikt | Kiaby distrikt |
| Koordinater | 56°7′1″N 14°21′57″Ö / 56.11694°N 14.36583°Ö |
| Area | 42 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 84 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Fjälkinge |
| Postnummer | 290 34 |
| Riktnummer | 044 |
| Småortskod | S2817[2] |
| Beb.områdeskod | 1290SB138 (1990–)[3] |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Barum är en småort vid Ivösjön i Kiaby distrikt i Kristianstads kommun i Skåne län. Från Barum går en linfärja över sjön till Ivö.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Ortens äldsta historiska belägg är från 1211: Barhem (DD IR 5:3).
Vid Oppmannasjöns strand, cirka 2,5 kilometer söder om den gamla byn, hittades 1939 Barumskvinnan, även kallad Bäckaskogskvinnan, som brukar kallas Skånes äldsta kvinna. Hon hittades i en grop i sittande ställning.
Barum låg i Kiaby församling som var unik genom att socknen hade fyra kyrkobyggnader Kiaby kyrka, Bäckaskogs kloster samt kapellen i Barum och Kjuge,[4] Vid kapellet i Barum fanns en trefaldighetskälla.[5]
Ortens näringsliv har dominerats av jordbruk och inom detta område har två grödor tidigare varit av stor vikt. Först tobaksodlingen som började i Sverige under 1600-talet och under 1800-talet var en viktig näring i området runt Kristianstad.[6] Barum har fortfarande två tobakslador från tobaksodlingen bevarade. Lite senare ifrån början av 1900-talet började fruktodlingen som passade bra på de lite magrare markerna vid Ivösjön som ibland var kuperade.[7]
I Svenska orter: atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I beskrivs Barum:
Barum, By och lägenheter i Kristianstad län, Kiaby kommun; 6 jordbruksfastigheter, 12 andra fastigheter. Taxeringsvärde för jordbruksfastigheter 93 700 kr., därav 90 400 jordbruksvärde och 3 300 skogsvärde, för andra fastigheter 24 800 kr.[8]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Barum 1990–2015[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 54 | 22# | ||
| 1995 | 55 | 22# | ||
| 2000 | 53 | 22# | ||
| 2005 | 62 | 24# | ||
| 2010 | 54 | 24# | ||
| 2015 | 68 | 39# | ||
Anm.:
# Som småort. | ||||
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bertil Helgesson (2015). ”Enslingen i Biskopskällaren – några bidrag till Ivös historia”. Ale nr 1 2015. De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2015-1_MAX.pdf. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Prästrelationerna 1624”. Ortnsamnsarkivet. https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2lx001/117201d1/p1/0000022a.pdf. Läst 15 november 2024.
- ^ Mattias Burman, Ann-Christine Ernstedt och Åsa Jakobsson (2006). [https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440271a305/1527763635167/KMPR%20Tobakslador%202006.pdf ”Tobaksdoft, minnen och mångfald – Tobakslador i Skåne 2006”]. Länsstyrelsen i Skåne län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440271a305/1527763635167/KMPR%20Tobakslador%202006.pdf. Läst 15 november 2023.
- ^ Cissela Olsson (24 april 2017). [https://regionmuseet.se/wp-content/uploads/2020/12/R2017_033.pdf ”Den skånska fruktodlingens kulturarv Landskap, mångfald och tradition Projektrapport, 2017”]. Regionmuseum i Kristianstad. https://regionmuseet.se/wp-content/uploads/2020/12/R2017_033.pdf. Läst 15 november 2023.
- ^ Karl D. P. Rosén. ”63 (Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svorter/sydbesk/0085.html. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Småorter 1990” (PDF). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 21 juni 2011.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 28 maj 2021.
