Basalt

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 09.24 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Basalt
"Basaltkuddar" på havsbotten.

Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung. I oomvandlat tillstånd är basalt en svart bergart men vittring leder till gulbruna, rödbruna eller grönaktiga färger. Basalter är finkorniga till mycket finkorniga, kornstorleken är oftast mindre än 0,5 mm. Basalt är basisk, vilket när det handlar om bergarter handlar om innehållet av SiO2 vilket för basalt är omkring 49 viktprocent.[1] Huvudkomponenterna i basalt är kalciumrik plagioklas, pyroxen (oftast augit)[2] och magnetit. Andra komponenter man kan hitta i basalt är olivin, zeoliter och amfibol.[1] Basalt kan ha gasbubblor som blivit "infrusna" i den svalnande lavan, detta ger en vesikulär textur. Om hålrummen innehåller andra mineral kallas de amygduler.[3]

Basalt är en av de bergarter som kan omvandlas till amfibolit.[1]

Etymologi

Namnet basalt kommer från latinska basạltes - en felstavad form av basanites som betyder "mycket hård sten". Detta ord kommer i sin tur kommer från grekiskans basanịtẽs lịthos som betyder "prövosten". Prövostenar var en sorts stenar man använde för att testa kvaliteten av guld- eller silverlegeringar. Man använde alla sorters mörka hårda stenar som prövostenar. Det gick till så att man gned metall och prövosten mot varandra och genom att se på streckfärgen så kunde man bestämma metallens kvalitet. Man tror att ordet innan detta kan ha sitt ursprung i ett afrikanskt ord, kanske det egyptiska bauhan som betyder skiffer[4][5] Namnet kan också komma från det egyptiska landskapet Bashan där basalt finns.[6]

Förekomst

Basalt är jordens vanligaste lavabergart. I den övre delen av oceanbottnarna är basalt den dominerande bergarten.[3] Även stora delar av ytan på alla solsystemets stenplaneter är av basalt.[källa behövs] Platåbasalter kallas de vidsträckta lavatäcken av basalt som finns på jordens kontinenter.[7] En av de största basaltflöderna på land är Deccantrapporna i Indien. Dessa täcker en yta på en halv miljon kvadratkilometer. Här finns lokalt stora hålrum med vackra kristalliserade mineral, framför allt zeoliter. Pelarförklyftning i basalt vid FingalsgrottanStaffa i Skottland[3] samt Giant's Causeway (iriskaClochán An Aifir)[8]Irland. I Sverige kan man hitta pelarförklyftning i Rallate i Skåne.[1][9]


Typer av basalt

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d] Liten Geologisk Encyklopedi sid:7,11,22 - utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. kan hittas på internetadressen: http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedOkt2011Rev2.pdf
  2. ^ https://www2.imperial.ac.uk/earthscienceandengineering/rocklibrary/viewglossrecord.php?gID=00000000007 från: Imperial College London med startsidan: http://www3.imperial.ac.uk Arkiverad 26 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. läst datum 20dec 2013
  3. ^ [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 61. ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  4. ^ Titel: Prismas främmande ord/sid:56/Förlag: Norstedts, 2001, / ISBN 91-7227-287-2
  5. ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=basalt - från Online etymology dictionary - med adressen: http://www.etymonline.com sökdatum: 27sep 2013
  6. ^ Nationalencyklopedin
  7. ^ http://www.ne.se/platåbasalt - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - sökdatum: 27sep 2013
  8. ^ http://www.ne.se/giants-causeway läst datum:21dec2013
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224112706/http://www.svalov.se/bo-bygg--miljo/natur-och-miljo/natur/geologi/7.-rallate.html. Läst 21 december 2013.  Publicerad: 2013-11-22 Sidansvarig: Mats Dahlberg /från svalövs kommuns webbsida med startsida: http://www.svalov.se

Externa länkar