Bengt V. Wall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bengt V. Wall
FöddBengt Verner Wall
23 januari 1916
Överluleå församling, Boden, Sverige Sverige
Död13 februari 1998 (82 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
DebutverkDe profundis (1947)
MakaKristina Nilson
SläktingarJohn Hjalmar Wall (far)
Hulda Maria Rönnbäck (mor)

Bengt Verner Wall född 23 januari 1916 i Överluleå församling i Boden, död 13 februari 1998 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk läroverksadjunkt, författare, dramatiker och översättare, målare och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wall var son till statstjänstemannen John Hjalmar Wall och Hulda Maria Rönnbäck och växte upp i Boden. Han studerade från mitten av 1930-talet engelska, historia och nordiska språk vid Uppsala universitet. Wall blev fil. kand. 1940 och fil. mag. 1944 och bedrev därefter licentiatstudier i historia och nordiska språk 1944–1947. Under krigsåren började han undervisa vid försvarets stamskolor och var på femtiotalet lärare vid Katarina realskola i Stockholm, till mitten av 1960-talet då han blev författare på heltid. Han debuterade som författare 1947 med boken De profundis[1] och har därefter givit ut en rad romaner, skådespel, diktsamlingar och biografier över konstnärer i tidningsartiklar och böcker, bland annat skrev han en subjektiv bok om Gunnar Löberg[2] 1952.

Hans författarskap sysslar ofta med etiska och mänskliga konflikter; han flätar gärna samman erotiska och moraliska problem och berättandet drivs av ett krav på personlig ärlighet och individuell konsekvens som är ganska avvikande i den mera avspända, nostalgiska eller samhällsorienterade svenska efterkrigsprosan. Vissa av hans böcker utvecklar mörka framtidsvisioner som kretsar kring överbefolkning, krig, hjärntvätt och despoti [Rapport från Zenotien; Handbok för en ny elit).

Med Musikens makt (1980) inledde Wall en svit romaner som pendlar mellan självbiografi och fritt gestaltade berättelser, ibland med dröminslag. Serien följer hans uppväxt och studier fram till tiden för debuten 1947 och diskuterar samtidigt (särskilt i de två sista delarna, Ascartes, 1985 och Den förlorade freden, 1987) erfarenheterna av nazismen, andra världskriget och svenskt medlöperi och motstånd.

Han konstnärliga intresse ledde till att han själv provade på att teckna och måla. För att få en bättre inblick i tekniker och motivframställning studerade han målning för Sixten Lundbohm och Lambert Werner. Separat ställde han bland annat ut på Nutida konst[3] i Uppsala och han medverkade i ett flertal grupp- och samlingsutställningar. Tillsammans med Lambert Werner ställde han ut i Boden och Kiruna 1956. Hans konst består av stilleben och landskapsskildringar. Wall är representerad vid Bodens kommun.

1939 gifte han sig med Kristina Nilson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • De profundis 1947
  • Vännen Patrik eller den sällsamma resan 1948
  • Det inåtvända leendet 1949
  • Hinna-Pinna och hans vänner 1950
  • Ur djupen 1950
  • Nakna 1952
  • Gunnar Löberg 1952
  • Ensam och kvinna 1953
  • Trädgårdsmästarn och döden 1956
  • Döden har egen nyckel 1958
  • Dikter 1949-1958 1959
  • Mirakelmannen 1959
  • Desertören 1963
  • Dramatik 1965
  • Röster från vår tid 1968
  • Döden visar vägen 1969
  • Rapport från Zenotien 1971
  • Den heliga Birgittas död och mottagande i himmelen 1973
  • I skuggan av den värld som var 1973
  • Världen är ingen lekplats för barn 1973
  • Erik den helige 1976
  • Hotad mänsklighet 1978
  • Stark såsom döden 1978
  • Gyllene jord 1978
  • Handbok för en ny elit 1978
  • Musikens makt eller några kapitel från en förlorad ungdom 1980
  • Musikens makt - och arvets 1981
  • Av insikt besinning 1981
  • Den trolösa i Assisi 1981
  • Sommaren med Maria 1982
  • Sixten Lundbohm 1982
  • Noveller vid gränsen 1983
  • En av oss 1983
  • Den svarta svanen 1983
  • Illusionernas hus 1984
  • Här börjar ditt liv 1984
  • Ascartes 1985
  • Den förlorade freden 1987
  • Emanuel Swedenborg 1988
  • De skyddssökande 1988
  • Natten är lika rik som dagen 1989
  • Röda villan 1991
  • Farsen om mänsklighetens framtid 1992
  • Silentium eller fågelsång och organisk kemi 1993
  • Män och kvinnor 1993
  • 70-årsdagen 1993
  • Midsommar 1909 1994
  • Tre noveller 1995
  • Antecknat i skymningen 1996
  • Vår hotade värld 1996

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris
  2. ^ Libris
  3. ^ Libris

Källor[redigera | redigera wikitext]