Mimosa (stjärna)
| Mimosa (β) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Södra korset |
| Rektascension | 12t 47m 43,26877s[1] |
| Deklination | -59° 41′ 19,5792″[1] |
| Skenbar magnitud () | +1,25[2] (1,23 + 1,31)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B0.5 III[4] / B2 V[5] |
| U–B | -0,98[2] |
| B–V | -0,23[2] |
| Variabeltyp | Beta Cephei-variabel (BCEP)[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +15,16[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -42,97[1] mas/år Dek.: -16,18[1] mas/år |
| Parallax () | 11,71 ± 0,98[1] |
| Avstånd | 280 ± 20 lå (85 ± 7 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,41[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 16[4] M☉ |
| Radie | 8,4 ± 0,6[4] R☉ |
| Luminositet | 34 000[4] L☉ |
| Temperatur | 27 000 ± 1 000[4] K |
| Metallicitet | -0,08[8] |
| Vinkelhastighet | 35[4] km/s |
| Ålder | 8 till 11[4] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| Mimosa,[9] Becrux,[10] β Crucis, HR 4853, CPD-59° 4451, HD 111123, FK5 481, SAO 240259, HIP 62434 | |
Mimosa eller Beta Crucis (β Crucis, förkortat Beta Cru, β Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den östra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 1,25[2], är synlig för blotta ögat och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 280 ljusår (ca 85 parsek) från solen.
Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]
Beta Crucis har det traditionella namnet Mimosa och det historiska namnet Becrux. Mimosa, som härrör från det latinska ordet för "aktör", kan komma från blomman med samma namn.[11] Becrux är en modern sammandragning av Bayer-beteckningen.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Mimosa för Beta Crucis i juli 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[13]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan Beta Crucis A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B0.5 III[4]. Den har massa som är ca 16[4] gånger större än solens massa, en radie som är ca 8,4[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 34 000[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 27 000[4] K. Stjärnan är en känd Beta Cephei-variabel, men med sin nuvarande temperatur ligger den på den heta kanten av det instabilitetsband där sådana stjärnor finns.
År 1957 upptäckte den tyske astronomen Wulff-Dieter Heintz att Beta Crucis är ett spektroskopisk dubbelstjärna med komponenter som är för nära varandra för att kunna upplösa med ett teleskop.[14] Paret kretsar kring varandra med en omloppsperiod på fem år med en uppskattad separation som varierar från 5,4 till 12,0 Astronomiska enheter.[5]
Följeslagaren Beta Crucis B kan vara en stjärna i huvudserien med spektralklass B2.[5] År 2007 observerades en tredje följeslagare, som kan vara en stjärna med liten massa i ett förstadium till huvudserien. Röntgenstrålning från denna upptäcktes med hjälp av Chandra X-ray Observatory. Två andra stjärnor med en vinkelseparation på 44 respektive 370 bågsekunder, är sannolikt optiska följeslagare som inte är fysiskt förknippade med Beta Crucis.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Cohen, David H.; et al. (June 2008), "Chandra spectroscopy of the hot star βCrucis and the discovery of a pre-main-sequence companion", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 386 (4): 1855–1871, arXiv:0802.4084 , Bibcode:2008MNRAS.386.1855C, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13176.x
- ^ [a b c] Aerts, C.; et al. (January 1998), "Evidence for binarity and multiperiodicity in the beta Cephei star beta Crucis", Astronomy and Astrophysics, 329: 137–146, Bibcode:1998A&A...329..137A
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick. Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and their Applications. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ https://www.universeguide.com/star/mimosa, hämtad 2018-09-09.
- ^ Kilian, J. (February 1994), "Chemical abundances in early B-type stars. 5: Metal abundances and LTE/NLTE comparison", Astronomy and Astrophysics, 282 (3): 867–873, Bibcode:1994A&A...282..867K
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ [a b c] Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). The Bright star catalogue. New Haven. Bibcode:1991bsc..book.....H.
- ^ "MIMOSA (Beta Crucis)", Stars, university of Illinois, archived from the original on 2005-12-22, hämtad 2011-12-30
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Heintz, W. D. (October 1957), "The radial velocity variation of beta Crucis", The Observatory, 77: 200, Bibcode:1957Obs....77..200H
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
