Eta Crucis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eta Crucis (η)
Crux IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSödra korset
Rektascension12t 06m 52,89900s[1]
Deklination-64° 36′ 49,4244″[1]
Skenbar magnitud ()+4,14[2]
Stjärntyp
SpektraltypF2 V[3]
B–V+0,35[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+9,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +33,88[1] mas/år
Dek.: -37,02[1] mas/år
Parallax ()50,62 ± 0,12[1]
Avstånd64,4 ± 0,2  (19,76 ± 0,05 pc)
Absolut magnitud ()2,67[5]
Detaljer
Radie1,3[6] R
Luminositet7[7] L
Temperatur6 964[5] K
Metallicitet-0,04[3] dex
Vinkelhastighet46,1 ± 2,3[5] km/s
Ålder2,53[8] miljarder år
Andra beteckningar
η Cru, CD-63° 2145, GJ 9388, HD 105211, HD 105211A, HD 105211B, HIP 59072, HR 4616, SAO 251742. [9]

Eta Crucis (η Crucis, förkortat Eta Cru, η Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[10] belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en skenbar magnitud på 4,14[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 50,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 64 ljusår (ca 20 parsek) från solen. Stjärnan hade dess kortaste distans till solen för omkring 1,6 miljoner år sedan då den uppnådde perihelion på ett avstånd av ca 26 ljusår.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Eta Crucis är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F2 V[3]. Den har en radie som är ca 30 procent[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 7[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 000[5] K. Observationer av stjärnan med Spitzerteleskopet visar ett statistiskt signifikant överskott av infraröd strålning med en våglängd på 70 μm. Detta tyder på närvaro av en omgivande stoftskiva med en temperatur under 70 K.[8]

Eta Crucis har två visuella följeslagare: Eta Crucis B av magnitud 11,80 med en vinkelseparation på 48,30 bågsekunder vid en positionsvinkel av 300° år 2010 och Eta Crucis C av magnitud 12,16 och ligger vid en vinkelseparation på 35,50 bågsekunder vid en positionsvinkel av 194° från år 2000.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986), Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished), SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b c] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c d] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: Are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459 , Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  6. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  8. ^ [a b] Beichman, C. A.; et al. (December 2006), "New Debris Disks around Nearby Main-Sequence Stars: Impact on the Direct Detection of Planets", The Astrophysical Journal, 652 (2): 1674–1693, arXiv:astro-ph/0611682 , Bibcode:2006ApJ...652.1674B, doi:10.1086/508449.
  9. ^ "eta Cru". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-10-06.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015), "Close encounters of the stellar kind", Astronomy & Astrophysics, 575: 13, arXiv:1412.3648 , Bibcode:2015A&A...575A..35B, doi:10.1051/0004-6361/201425221, A35.
  12. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]