Birgit Cullberg

Birgit Cullberg
Birgit Cullberg 1943. Foto: Karl W. Gullers.
Född	Birgit Ragnhild Cullberg 3 augusti 1908 Nikolai församling, Nyköping
Död	8 september 1999 (91 år) Stockholm
Begravd	Skogskyrkogården kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Royal Ballet, 1957
Sysselsättning	Koreograf, balettdansös, teaterchef, balettmästare, dansare, filmregissör
Arbetsgivare	Stockholms stadsteater Kungliga Operan
Make	Anders Ek (g. 1942–1949)
Barn	Niklas Ek (f. 1943) Mats Ek (f. 1945) Malin Ek (f. 1945)
Utmärkelser
Svenska Akademiens teaterpris (1976) Litteris et Artibus (1977) Professors namn (1979) Hedersledamot (1982) Kommendör av Arts et Lettres-orden
Webbplats	länk
Redigera Wikidata

Willy Gordons porträtt av Birgit Cullberg i Teaterparken i Nyköping.

Birgit Ragnhild Cullberg, född 3 augusti 1908 i Nyköping, död 8 september 1999 i Stockholm, var en svensk dansös och koreograf. Cullberg är en av Sveriges mest omtalade koreografer. Baletten Fröken Julie gav henne ett internationellt renommé, och verket har dansats av en rad stora balettkompanier. Hon startade Cullbergbaletten 1967 som kom att bli en av Sveriges största internationella framgångar.

Efter att hon dragit sig tillbaka 1985, tog sonen Mats Ek över dansgruppen. Till hennes minne har Konstnärsnämnden instiftat Cullbergstipendiet. År 1960 utsågs hon till regissör och koreograf vid Stockholms stadsteater och fick 1979 hederstiteln professors namn.

Biografi

Bakgrund

Cullberg var dotter till bankdirektör Carl Cullberg och Elna Westerström. Hon växte upp i ett välbärgat hem i Nyköping, där även den äldre systern Astrid (1901–1989) fanns i familjen. Konst, kultur och politik ingick i vardagen. Båda föräldrarna var engagerade i stadsfullmäktige där de representerade Högerpartiet. Fadern var också aktiv i Teaterbolaget och Nyköpings föreläsningsanstalt.

Modern hyste ett stort konstintresse men fick aldrig själv möjligheten att bli konstnär vilket hon hade goda förutsättningar för. Hon var starkt engagerad i olika sociala frågor och även i kvinnorörelsen och kampen för kvinnlig rösträtt. En av flera välkända förgrundsgestalter inom kvinnorörelsen som besökte hemmet i Nyköping var Ellen Key.

Intressen och studier

Birgit Cullberg klädde gärna ut sig som barn och tyckte om att regissera sina kamrater när de lekte tillsammans. Hon musicerade och tecknade, bland annat karikatyrer, och tog danslektioner på somrarna. Efter avslutad skolgång vid Nyköpings Elementarskola för flickor fortsatte hon under ett år att fokusera på teckning för att 1927 resa till Stockholm och studera på Konstskolan.

Modern Elna gick bort i cancer våren 1929. Birgit Cullberg återvände till Stockholm där hon tog studentexamen 1931 och därefter började studera litteraturhistoria vid Stockholms högskola. Parallellt med sina studier tog hon balettlektioner hos Vera Alexandrova som kommit till Sverige efter ryska revolutionen. Åren 1932–1935 studerade hon fridans hos Jeanna Falk. Hon studerade även för Lilian Karina, som hon senare skrev boken Balettskolan,(1960) tillsammans med.

Efter tre betyg i litteraturhistoria bestämde sig Cullberg för att resa till England. Där skulle hon ta en sommarkurs i dans på Dartington Hall i Devon som leddes av Kurt Jooss-Leeder och Sigurd Leeder. Det var framför allt Jooss-Leeder som skulle få stor betydelse för Cullbergs konstnärskap. Han hade några år tidigare vunnit pris för sitt verk Gröna bordet och kort därefter tvingats fly från Tyskland till England. Cullberg blev kvar längre än planerat och återvände till Sverige först våren 1939, alltså inte långt före andra världskrigets utbrott. Senare skulle Cullberg även studera vid Royal Ballet i London (1952–1957).

Tidig karriär

Tillbaka i Sverige försörjde sig Birgit Cullberg som dansare i olika revyer, som Taggenrevyn, Karl Gerhards revyer, på Liseberg i Göteborg och Paletten-kabarén i Oslo. Under åren 1940–1942 var hon balettmästare hos Karl Gerhard. Det var nu som hon väckte uppmärksamhet för sitt politiska engagemang, inte minst genom ”Kulturpropaganda” en satirisk balettscen i revyn Gullregn.

Hon försökte vidare att etablera en fristående dansteater, Cullbergbaletten, och lyckades samla en grupp dansare som uppträdde på Konserthuset i Stockholm. Cullbergbaletten omskrevs i överlag mycket positiva ordalag. År 1944 turnerade truppen i Riksteaterns regi. Senare startade hon tillsammans med Ivo Cramér Svenska Dansteatern.

Fröken Julie och fortsättning

Baletten på Stockholmsoperan var styvmoderligt behandlad under 1940-talet. Det blev en ändring på detta efter iscensättningen av Birgit Cullbergs genombrottsverk Fröken Julie (1950). Den var ett genomkomponerat psykologiskt dansdrama av helt annan typ än de dittills vanliga romantiska och tämligen ytliga baletterna. Fröken Julie skrevs för Elsa-Marianne von Rosen och Julius Mengarelli, och Cullberg dansade själv i en roll (som Kristin).

Baletten hade urpremiär i Riksteaterns regi i Västerås den 1 mars 1950. Operachefen Joel Berglund begav sig till Västerås för att se föreställningen. Det resulterade i att han engagerade balett, koreograf och ballerina och verket hade premiär på Stockholmsoperan på hösten samma år den 7 september 1950. Det var första gången Operan tog upp en svensk balett, som inte hade haft premiär på den egna scenen. Helt nytt var även att engagera en premiärdansös som inte hade utbildats på Operan.

Verkets stora framgångar fick Kungliga Teatern (nuvarande Kungliga Operan) att införliva Fröken Julie i sin repertoar. Birgit Cullberg bjöds in för att göra instuderingen och Elsa Marianne von Rosen att som gäst dansa titelrollen.

Fröken Julie har gått till danshistorien och räknas till ett av svensk baletts viktigaste verk. Baletten har satts upp på många av de stora scenerna och dansats av prestigefyllda kompanier i Europa och USA. År 1958 dansades verket på Metropolitan i New York för första gången. Rollerna som Julie och Jean har lockat och dansats av många internationella balettstjärnor. I Fröken Julie låter Birgit Cullberg den klassiska balettens teknik smälta samman med moderna dansuttryck, vilket öppnade upp för ett nytänkande som kommit att inspirera en rad namnkunniga koreografer.

Två år efter succén med Fröken Julie och en omfattande turné i Sverige skrev Birgit Cullberg boken Baletten och vi, 1952, i vilken hon utöver att introducera danskonst ur en mångfald perspektiv även analyserar Fröken Julie och diskuterar Strindbergs drama i relation till sitt eget verk.

Cullberg fortsatte koreografera operor: Oscarsbalen, Serenad, till ny musik av Dag Wirén, och Medea, som först sattes upp av Riksteatern och till sist på Operan spelåret 1953/54. Cullberg blev kvar på Operan till 1957, då hennes kontrakt inte förnyades och hon istället satsade på en internationell karriär.

Internationell karriär och TV

År 1956 lämnade Cullberg Kungliga Teatern och engagerades av Det Kongelige Teater i Köpenhamn. För dem skapade hon ett annat av sina stora verk, Månrenen (1957), med nyskriven musik av den danske tonsättaren Knud Aage Riisager.

Cullberg hade en stark samtidskänsla och var inte rädd för att pröva nya vägar. Så fångade televisionen som medium tidigt hennes intresse. År 1961 skapade hon direkt för TV Den elaka drottningen som vann Prix Italia. Det var första gången som Sveriges Television fick det prestigefyllda priset. Cullberg tog sig an detta nya medium och experimenterade för att skapa ett scenrum som utgick från bildens tvådimensionella format. Hon tänkte skärmen som en inramad tavla, tecknade varenda bild och bestämde var klippen skulle vara. Hon kom med andra ord till studion minutiöst förberedd.

Cullbergs arbete fångades upp internationellt och inspirerade bland annat BBC att satsa på originalverk för television. Hon engagerades av TV-bolag i USA och Norge, och 1969 knöts Cullbergbaletten till TV2 som en fast ensemble. TV-baletten Rött vin i gröna glas (1970) skapade hon med chromakeyteknik. Än en gång förlänades Sveriges Television Prix Italia genom Birgit Cullberg.

Cullbergbaletten och senare år

År 1967 etablerades Cullbergbaletten och blev en del av Riksteatern. De turnerade nationellt och var eftertraktade internationellt. Konstruktionen av kompaniet kom att bli förebild för en rad nya danskompanier i Europa. Till Cullbergbaletten bjöds unga koreografer att pröva sina vingar, och påfallande många har haft lysande karriärer därefter. Birgit Cullberg gav även sin son Mats Ek möjlighet att koreografera. Han debuterade 1976 som koreograf med verket Kalfaktorn. Samma år bjöds Birgit Cullberg till Kungliga Teatern för ett samarbete mellan Cullbergbaletten och Operabalettens dansare i verket Rapport till musik av Allan Pettersson. Året efter dansade hon rollen som Moder Afrika i Mats Eks Soweto.

År 1985 lämnade Cullberg Cullbergbaletten. Hon fortsatte dock även efter det att skapa baletter.

Birgit Cullberg dog i Stockholm 1999. Hon vilar i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.

Privatliv

Birgit Cullberg var gift med Anders Ek 1942–1949. Hon blev mor till Niklas Ek (född 1943), Mats Ek och Malin Ek (födda 1945). Äktenskapet varade inte i så många år, och hon levde sedan som ensamstående, yrkesarbetande mamma. Kamratskapet med barnens far varade emellertid.

Konstnärlig stil och renommér

Birgit Cullbergs koreografiska gärning är omfattande. Hennes dramatiska dansteater bars upp av ett starkt patos och skildrade ofta orättvisor och förtryck. Mänskliga relationer var ett annat återkommande tema där kärlek och erotik fick ta plats. I hennes baletter fanns också gott om utrymme för humor och lekfullhet. Uttrycken spände över det bombastiska, naiva och burdusa till det finstilt känsliga. Hon lämnade också plats åt sina egna personliga erfarenheter.

Cullbergs balett Fröken Julie ingår i Sveriges kulturkanon, som lanserades 2025.

Produktioner

Scen

Koreografi i urval

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater
1942	Revytidningen Nya Taggen, revy	Staffan Tjerneld	Per-Axel Branner	Nya Teatern
1949	Yerma	Federico García Lorca Översättning Hjalmar Gullberg och Karin Alin	Per-Axel Branner	Nya Teatern
1950	Oscarsbalen Baserad på Gustaf Frödings "Balen"	Dag Wirén		Kungliga Operan.
1953	Drottningens juvelsmycke	Carl Jonas Love Almqvist	Bengt Lagerkvist	Teatern i Gamla stan
1957	Månrenen	Knud Age Riisager		Köpenhamn Kungliga Operan

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1961	Othello	William Shakespeare	Stockholms stadsteater

Film

• 1942 – General von Döbeln
• 1950 – Ung och kär
• 1953 – Vägen till Klockrike

Television

• 1960 – Den elaka drottningen. Musik: Dag Wirén. Uppförd på Sveriges Television.

Bibliografi

• Cullberg, Birgit (1965). Baletten och vi. Tema ([Ny utg.]). Lund: Gleerup. Libris 870417 
• Cullberg, Birgit; Vásárhelyi, Lilian Karina; Riwkin-Brick, Anna (1960). Balettskolan. Västerås: ICA-förlaget. Libris 913270 

Priser och utmärkelser

• 1963 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"
• Prix Italia (1961, dansfilmen Rött vin i grönt glas tillsammans med Måns Reuterswärd); 1971)
• Carina Ari-medaljen (1961)
• Litteris et Artibus (1974)
• Svenska Akademiens teaterpris (1976)
• Professors namn (1979)
• Natur & Kulturs kulturpris (1982)
• Hedersledamot, Södermanlands-Nerikes studentnation, Uppsala universitet (1982)
• Illis quorum, 12:e storleken (1983)
• Commandeur de la Croix de l'Ordre des Arts et Lettres, Frankrike (1986)
• Hedersprofessor, Stockholms universitet
• Cavaliere Ufficiale, Italien

Vidare läsning

• Löfgren, Lars (1972). Revolt: TV-Balett av Birgit Cullberg. Stockholm. Libris 1178811 
• Näslund, Erik (1978). Birgit Cullberg. Stockholm: Norstedt. Libris 7152810. ISBN 91-1-783292-6 
• Näslund, Erik (1995). Birgit Cullbergs Fröken Julie: en svensk balettklassiker = "Miss Julie" : a Swedish ballet classic. Theatron, 0348-2448. Stockholm: Stift. för utgivning av teatervetenskapliga studier. Libris 7757985. ISBN 91-86434-15-2 
• Speglingar: Birgit Cullberg 75 år. Stockholm: Operan. 1983. Libris 417856 

Externa länkar

• Birgit Cullberg på Internet Movie Database (engelska)
• Biografi med uppsättningar (Cullbergbalettens webbplats)