Coca-Cola

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om drycken Coca-Cola. För företaget som tillverkar produkten, se The Coca-Cola Company.
Coca-Cola
DryckLäskedryck
SmakCola
VarianterCoca-Cola

Coca-Cola Light
Coca-Cola Zero
Coca-Cola Life
Coca-Cola Vanilla
Coca-Cola Cherry

Coca-Cola Cherry Zero
Övrig information
UrsprungUSA USA
År1886
TillverkareThe Coca-Cola Company
Webbplatswww.coca-cola.se
Olika Coca-cola-förpackningar.
Svensk Coca-Cola-flaska från 1950-talet.
Coca-Cola
Coca-Cola med isbitar.
Coca Colas logotyp på skylt i Atlasbergen i Marocko.
World of Coca-Cola-museum i Las Vegas.
Klassisk Coca Cola-skylt på Restaurang Strömmen, Stockholm.

Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i USA. Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.[1]

Historik

Coca-Cola tappningsfabriken. 8 januari 1941, Montréal, Kanada.

Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.[2] Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, opererade ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.

År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna. En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916. Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet. Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.

2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning känner till Coca-Cola-logotypen och -konturflaskan.[3]

Drycken lanserades i Tyskland 1929, och 1952 kom drycken till Sverige. Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget. Fram till 1953 var coladrycker förbjudna i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein. Den första coladrycken som började säljas i Sverige var dock Cuba Cola, vilken lanserades tre månader innan Coca-Cola kom till Sverige.

Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.

Coca-Cola i Sverige

Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod. 1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.

Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på. Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades. Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent, mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.[4] Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.[5]

Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro i Haninge kommun. Man tillverkar cirka 350 miljoner liter dryck varje år för den svenska marknaden. All dryck tillverkas i anläggningen i Jordbro.

Det hemliga receptet

Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest vaktade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till. Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta, USA. Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter. Det har genom åren ryktats om många ingredienser, bland annat att Coca Cola ska ha innehållit kokain. Detta stöds av Frederick Allen med flera historiska uppgifter i boken Secret Formula. Enligt boken togs den sista spårmängden kokain bort ur receptet år 1929. Från början skall kokainet ha ansetts ha en medicinsk funktion.[6]Coca Cola hävdar dock på sin officiella hemsida att drycken aldrig innehållit kokain.

På ett fotografi, i tidningen Atlanta Journal-Constitution, sägs Coca-Colas recept vara publicerat år 1979 och detta har florerat runt över internet i över 10 år. Fotografiet ska enligt Daily Mail (och thisamericanlife.org.) föreställa en lapp, skriven av en vän till uppfinnaren John Pemberton, som sedan förts vidare genom generationerna.[7]

Coca-Cola och hälsan

Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma, diabetes och karies. Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.[8] Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.[9] Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.

I kombination med annan så kallad skräpmat, blir effekterna på övervikt och hälsa än mer framträdande.[8] Även light-varianterna, som innehåller sötningsmedel istället för socker, kan orsaka fetma.[10]

Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.[11] Australiens konkurrens- och konsumentkommission (ACCC) gav år 2009 Coca-cola ett föreläggande att publicera annonser med rättelser av tidigare påståenden, med bland annat. följande motivering:

Coke's messages were totally unacceptable, creating an impression which is likely to mislead that Coca-Cola cannot contribute to weight gain, obesity and tooth decay. They also had the potential to mislead parents about the potential consequences of consuming Coca Cola. (Översättning: Cokes budskap var helt oacceptabla genom att de gav ett sannolikt vilseledande intryck att Coca-Cola inte kan bidra till viktökning, fetma och karies. De hade även potential att vilseleda föräldrar ifråga om eventuella konsekvenser av att konsumera Coca-Cola.)
– Australian Competition and Consumer Commission[12]

Coca-Cola-varianter

  • Coca-Cola
  • Coca-Cola Cherry (även kallad Cherry Coke) - med smak av körsbär. Detta var den första smaksatta Coca-Cola-varianten.
  • Coca-Cola Cherry Zero - sockerfri variant med smak av körsbär
  • Vanilla Coke - med smak av vanilj
  • Coca-Cola Vanilla Zero - sockerfri variant med smak av vanilj
  • Coca-Cola Life - med sötningsmedlet stevia och mindre socker
  • Coca-Cola Lemon - med smak av citron
  • Coca-Cola Lime - med smak av lime
  • Coca-Cola BlāK - med smak av kaffe
  • Coca-Cola Light Caffeine Free - koffeinfri
  • Coca-Cola Light - sockerfri variant
  • Coca-Cola Light Lemon - sockerfri variant med smak av citron
  • Coca-Cola Light Lime - sockerfri variant med smak av lime
  • Coca-Cola Light Plus - Med smak av vitaminer eller grönt te
  • Coca-Cola Zero - sockerfri variant (som togs fram för att konkurrera med Pepsi Max)
  • Coca-Cola Orange - Med smak av apelsin
  • Coca-Cola Light Plus vitamin C - med C‐vitaminer
  • Coca-Cola Light Green Tea - med smak av grönt te

Coca-Colas reklamfraser

"Drink Coca Cola, 5 cents". Reklam från sekelskiftet 1800-1900.

En stor del av Coca-Colas framgångar beror på marknadsföringen. Under åren har man haft en mängd olika kampanjteman:

  • 2016 - "Taste the Feeling"
  • 2015 - "Choose happiness"
  • 2010 - "Open happiness"
  • 2008 - "Unity on the Coke Side of Life"
  • 2007 - "Live on the Coke Side of Life"
  • 2006 - "The Coke Side of Life"
  • 2003 - "Make It Real"
  • 2002 - "All the world Loves a Coke"
  • 2001 - "Life Tastes Good"
  • 2000 - "Enjoy"
  • 1993 - "Always Coca-Cola"
  • 1989 - "You can't beat the feeling"
  • 1982 - "Coca-Cola is it!"
  • 1980 C,mon Baby let´s Go!!
  • 1979 - "Have a Coke and a smile"
  • 1976 - "Coca-Cola adds life"
  • 1970 - "It's the real thing"
  • 1963 - "Things go better with Coke"
  • 1959 - "Be really refreshed"
  • 1956 - "Coca-Cola makes good things taste better"
  • 1948 - "Where there is Coke there is hospitality"
  • 1938 - "The best friend thirst ever had"
  • 1932 - "Ice cold sunshine"
  • 1929 - "The pause that refreshes"
  • 1927 - "Around the corner from everywhere" och "Pure as sunlight"
  • 1926 - "It had to be good to get where it is"
  • 1925 - "Six Million a Day"
  • 1924 - "Refresh Yourself"
  • 1923 - "Enjoy thirst"
  • 1922 - "Thirst knows no season"
  • 1917 - "Three Million a Day"
  • 1907 - "Good To The Last Drop"
  • 1906 - "The Great National Temperance Beverage"
  • 1905 - "Coca-Cola revives and sustains"
  • 1904 - "Delicious and refreshing"
  • 1886 - "Drink Coca-Cola"

Se även

Referenser

  1. ^ Coca-cola på NE.se
  2. ^ ”Coca-Cola - Heritage, The Chronicle of Coca-Cola”. thecoca-colacompany.com. Arkiverad från originalet den 10 april 2008. https://web.archive.org/web/20080410061416/http://www.thecoca-colacompany.com/heritage/chronicle_the_candler_era.html. Läst 23 februari 2008. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811033319/http://www.coca-cola.se/contentstore/se_SV/pages/products/cocacola.html. Läst 27 augusti 2009. 
  4. ^ http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9912/20/colamust.html
  5. ^ Coca-Cola ger upp mustkriget. "Dagens Media", den 18 december 2008. Läst 12 november 2010.
  6. ^ Barbara Mikkelson (13 mars 2007). ”Cocaine in Coca-Cola”. snopes.com. http://www.snopes.com/cokelore/cocaine.asp. Läst 24 februari 2008. 
  7. ^ fri-kopenskap[död länk], Coca-cola-receptet.
  8. ^ [a b] ”Coca-Cola, Cornflakes, Muffins och McDonalds; Fetma från USA via lunch, frukost, fika och snabbmat; Chalmers”. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/122204.pdf. Läst 5 december 2017. 
  9. ^ ”Koffein”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/koffein. Läst 5 december 2017. 
  10. ^ Azad, Meghan B.; Abou-Setta, Ahmed M.; Chauhan, Bhupendrasinh F.; Rabbani, Rasheda; Lys, Justin; Copstein, Leslie (2017-07-17). ”Nonnutritive sweeteners and cardiometabolic health: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies” (på engelska). Canadian Medical Association Journal 189 (28): sid. E929–E939. doi:10.1503/cmaj.161390. ISSN 0820-3946. PMID 28716847. http://www.cmaj.ca/content/189/28/E929. Läst 5 december 2017. 
  11. ^ O’Connor, Anahad. ”Coca-Cola Funds Scientists Who Shift Blame for Obesity Away From Bad Diets” (på engelska). The New York Times. https://well.blogs.nytimes.com/2015/08/09/coca-cola-funds-scientists-who-shift-blame-for-obesity-away-from-bad-diets/. Läst 5 december 2017. 
  12. ^ Commission, Australian Competition and Consumer (23 februari 2013). ”ACCC acts on Coca-Cola myth-busting” (på engelska). Australian Competition and Consumer Commission. https://www.accc.gov.au/media-release/accc-acts-on-coca-cola-myth-busting. Läst 5 december 2017. 

Externa länkar