Copyrightdirektivet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Copyrightdirektivet,[1] även upphovsrättsdirektivet,[2] fullständigt namn Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2016/0280(COD)), är ett förslag till europeiskt direktiv[3] med syfte att harmonisera vissa bestämmelser om upphovsrätt inom Europeiska unionen.[4] Förslaget syftar till att anpassa EU:s gemensamma bestämmelser kring upphovsrätt till utvecklingen av den digitala tekniken.

Förslaget till direktiv antogs av Europaparlamentets utskott i juni 2018, men avslogs den 5 juli samma år av parlamentet i plenum. Detta skedde mot bakgrund av omfattande kritik mot utformningen av olika delar av direktivet. Ett omarbetat lagförslag kommer att läggas fram för omröstning i parlamentet i september 2018. Förslaget måste godkännas av både Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för att träda i kraft.

Direktivets innehåll[redigera | redigera wikitext]

Direktivet innehåller förslag till hur licensiering kan underlättas när skyddat material används inom utbildning och forskning och av kulturarvsinstitutioner, och inkluderar åtgärder för att underlätta onlinelicensiering av publikationer för pressutgivare samt för att förbättra transparensen och åstadkomma bättre balanserade avtalsmässiga förhållanden mellan upphovsmän och utövande konstnärer och dem till vilka de överlåter sina rättigheter.[3]

Avdelning I[redigera | redigera wikitext]

Den inledande avdelningen innehåller övergripande material. Artikel 1 handlar om "Syfte och tillämpningsområde", medan artikel 2 handlar om "Definitioner".

Avdelning II[redigera | redigera wikitext]

I avdelning II finns artiklarna 3-6. För artikel 3, se nedan. Artikel 4 handlar om "användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet", artikel 5 om "bevarande av kulturarvet" och artikel 6 om "gemensamma bestämmelser".

Artikel 3[redigera | redigera wikitext]

Artikel 3 föreslår ett undantag i upphovsrättslagen för text och data mining (TDM), vilket skulle kunna skapa en ny standard i hela EU.[5]

Beroende på om det placerar fakta och information i public domain eller inte, kan artikel 3 öka eller minska begränsningar jämfört med situationen innan ändringen.[6]

Avdelning III[redigera | redigera wikitext]

I avdelning III återfinns artiklarna 7-10, med "åtgärder för att förbättra licensieringspraxis och säkerställa bredare tillgång till innehåll". Artikel 7 handlar om "kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk", artikel 8 handlar om "gränsöverskridande användning", artikel 9 handlar om "dialog mellan berörda parter", och artikel 10 om "förhandlingsmekanismer".

Avdelning IV[redigera | redigera wikitext]

Avdelning IV omfattar artiklarna 11-16, med "åtgärder för att uppnå en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt". För artikel 11, se nedan. Artikel 12 handlar om "krav på skälig ersättning". För artikel 13, se nedan. Artikel 14 handlar om "transparenskrav". För artikel 15, se nedan. Artikel 16 handlar om "tvistlösningsmekanismer".

Artikel 11[redigera | redigera wikitext]

Artikel 11 föreslår en expansion av näraliggande upphovsrätt för mediebolag,[förtydliga] något som tidigare existerat i Tyskland och Spanien,[7][8][9][10][11] dock utan större framgångar.[12]

Enligt EU:s studier motsätter sig journalister, publicister och forskare[13] denna artikel.

Ett utkast av skäl 38 föreslår att även rikta sig mot distribuering av akademiska verk, vilket skulle skada öppen tillgång[14] och "undergräver existerande open access-policies".

Artikel 13[redigera | redigera wikitext]

Artikel 13 rör användningen av upphovsrättsskyddat innehåll via leverantörer av internet-tjänster (exempelvis Google, YouTube eller Facebook) som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk som laddats upp av deras användare. Leverantörerna skall, enligt lagtexten, i samarbete med rättsinnehavare vidta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av avtal som ingåtts med rättsinnehavare för att använda deras verk. Åtgärderna kan t.ex. innebära användningen av effektiv innehållsigenkänningsteknik. Tjänsteleverantörerna skall informera rättsinnehavare om åtgärderna och hur de tillämpas. Artikeln innehåller också formuleringar om rapportering och införandet av mekanismer för klagomål och prövning, och om medlemsstaternas roll för att underlätta samarbetet mellan tjänsteleverantörer och rättsinnehavare.[3]

Artikel 15[redigera | redigera wikitext]

Artikel 15 syftar till att ge författarna ökad ersättning i vissa fall där den är oproportionerligt låg. De föreslagna artiklarna 14-16, som visserligen är svagare än de system som finns i många medlemsstater[källa behövs], skulle förbättra förhandlingsposition för upphovsmän och utövande konstnärer.

Sammanslutningar av författare har föreslagit en "mekanism för att återkalla rättigheter" som skulle göra det möjligt att avbryta avtal om överlåtelse av upphovsrätt som visat sig vara otillfredsställande.[15][16]

Avdelning V[redigera | redigera wikitext]

Avdelning V utgör slutbestämmelserna, artiklarna 17-24. Artikel 17 handlar om "ändringar av andra direktiv", artikel 18 om "tillämpningsperiod", artikel 19 om "övergångsbestämmelser", artikel 20 om "skydd av personuppgifter", artikel 21 om "införlivande", artikel 22 om "översyn", artikel 23 om "ikraftträdande" och artikel 24 om "adressater".

Argument för och emot direktivet[redigera | redigera wikitext]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Cory Doctorow, en av de internetexperter som yttrat sig mot förslaget.

Några av direktivets förslag, framför allt Artiklarna 11 och 13, har mött skarp kritik från aktivister men också från författare, förläggare[17][18] och nyhetsbyråer,[19] jurister[20][21][22] och internetexperter,[23][24][25] kulturinstitutioner,[26] användare och medborgarrättsorganisationer,[27][28] OHCHR,[29] lagstiftare[30], politiker[31] och EU-studier.[32]

Artikel 11 har beskrivits som en länkskatt som ska betalas till förlag, och Artikel 13 har tolkats som ett krav på filtrering av upphovsrättsskyddat material som användare laddar upp.[33][34]

Kritiker av Artikel 13 menar att förslaget skulle expandera det juridiska ansvaret för webbplatser och tvinga dem att installera automatiska uppladdningsfilter[35][36] för att upptäcka eventuella brott mot upphovsrätten, i likhet med Googles ContentID. Webbplatsers ansvar/fristad reglerades tidigare genom direktiv 2000/31/EG. Sådana automatiska filtersystem är dock långt ifrån säkra och orsakar problem.[36][34][37] Dessutom finns det stora risker för att systemet missbrukas, genom okynnesanmälningar. Cory Doctorow har tagit exemplet att någon skulle kunna ladda in hela Wikipedias innehåll och anmäla alla som citerar dess innehåll på Twitter, Facebook och Wordpress,[34] trots att Wikipedia ligger under en fri licens. Wikimedia Foundation har argumenterat för att webbplattformar inte ska ersätta mänsklig granskning med automatiska system.[38]

Artikel 13 föreslogs efter en studie gjord av EU-kommissionen som "inte visa[de] robusta statistiska bevis för att försäljningen av intrång i upphovsrätten på internet skulle förändras".[39] Automatiska system kan inte identifiera när material används enligt undantag i upphovsrättslagen eller efter att skyddstiden passerats, vilket sannolikt betyder att public domain skulle påverkas av artikel 13. Artikel 13 är den mest kontroversiella av alla artiklar bland aktivister och kritiker som hävdar att det skulle inskränka friheten på internet.[40][41] Bland annat menar kritiker att direktivet innebär slutet för många internetfenomen[42], att innovation minskar för mindre företag som inte har råd att utveckla storskaliga filtreringssystem för uppladdat material,[43] vilket i sin tur ökar risken för monopol för företag som Google,[36] och censur, bland annat av satir.[44]

Stöd för direktivet[redigera | redigera wikitext]

Direktivet välkomnas bland annat av organisationer som företräder upphovsrättsinnehavare som till exempel konstnärer, fotografer och musiker. Organisationerna anser att det finns ett stort ”värde-gap” mellan storleken på de intäkter som användningen av skyddat material genererar till leverantörer av innehållsdrivna tjänster på internet och intäkterna till upphovsrättsinnehavarna och att det saknas adekvata mekanismer för att säkerställa att rättigheterna efterföljs. De ser direktivet som ett sätt att råda bot på denna obalans och ge förutsättningar för en mer rättvis och hållbar marknad för kulturskapare och andra aktörer i den digitala miljön.[45][46]

Argumentet får stöd av den statliga utredningen Konstnärspolitiska utredningen som överlämnade sitt betänkande ”Konstnär – oavsett villkor?” (SOU 2018:23)[47] till Kulturdepartementet den 28 mars 2018.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Julia Reda, som skrev den rapport som startade processen.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Förslaget framtogs ursprungligen den 14 september 2016[48] av Europeiska kommissionen, som tar alla lagstiftande initiativ i EU. Detta skedde när Europaparlamentet bad om ett sådant förslag med en rapport på eget initiativ (den så kallade Reda-rapporten).[49]

Behandling 2018[redigera | redigera wikitext]

Ständiga representanternas kommitté (Coreper) inom Europeiska unionens råd godkände den 25 maj 2018 en text som togs till trepartsmötesförhandlingarna med Europaparlamentet[50] för att nå en slutlig version, efter det att Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor och parlamentet godkänt sina egna texter.

Den 20 juni 2018 röstade utskottet för rättsliga frågor för att anta direktivet. Efter att mer än tio procent av ledamöterna motsatt sig förslaget skickades det dock till omröstning i plenum,[51][52] där det med knapp marginal (318 röster mot och 278 för[53]) avslogs den 5 juli i sin dåvarande utformning. Omröstningen i parlamentet föregicks av stor uppmärksamhet, bland annat efter att fyra språkversioner av uppslagsverket Wikipedia släckte ner åtkomsten under 36 timmar som en protest mot det lagförslag som enligt dem hotade deras verksamhet.[54]

Direktivet kommer följaktligen behöva omarbetas, för att i en ny version tas upp till omröstning i Europaparlamentet i september.[55]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stims syn på några av de mest omdiskuterade delarna i Copyrightdirektivet” (på sv). Stim. https://www.stim.se/sv/stims-syn-pa-nagra-av-de-mest-omdiskuterade-delarna-i-copyrightdirektivet. Läst 12 september 2018. 
  2. ^ Upphovsrättsdirektivet | IDG:s ordlista” (på sv-SE). IT-ord. https://it-ord.idg.se/ord/upphovsrattsdirektivet/. Läst 12 september 2018. 
  3. ^ [a b c] ”Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, 2016/0280(COD), https://eur-lex.europa.eu”. eur-lex.europa.eu. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52016PC0593. Läst 5 juli 2018. 
  4. ^ Illegal memes? Weak Safe Harbor? Unpacking the proposed EU copyright overhaul” (på en-us). Ars Technica. https://arstechnica.com/tech-policy/2018/06/illegal-memes-weak-safe-harbor-unpacking-the-proposed-eu-copyright-overhaul/. Läst 20 juni 2018. 
  5. ^ . https://libereurope.eu/blog/2017/09/25/copyright-reform-help-us-ensure-an-effective-tdm-exception/. 
  6. ^ . http://eare.eu/24-organisations-urge-rapporteur-voss-reach-ambitious-deal-tdm/. 
  7. ^ . http://copyrightblog.kluweriplaw.com/2018/03/13/copyright-reform-new-right-press-publishers-not/. 
  8. ^ Rosati, Eleonora. ”Coreper agrees common position on text of draft DSM Directive”. http://ipkitten.blogspot.com/2018/05/coreper-agrees-common-position-on-text.html. Läst 9 juni 2018. 
  9. ^ ”Synopsis report on the ancillary copyright”. http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?action=display&doc_id=17049. 
  10. ^ ”Leading European copyright scholars fundamentally criticise the ancillary copyright”. http://ancillarycopyright.eu/news/2017-02-23/leading-european-copyright-scholars-fundamentally-criticise-ancillary-copyright. Läst 5 juni 2018. 
  11. ^ ”Digital Rights Groups Demand Deletion of Unlawful Filtering Mandate From Proposed EU Copyright Law”. https://www.eff.org/deeplinks/2017/10/digital-rights-groups-demand-deletion-unlawful-filtering-mandate-proposed-eu. Läst 5 juni 2018. 
  12. ^ Ja till förslag på kritiserad upphovsrättslag” (på sv-SE). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-06-20/ja-till-forslag-pa-kritiserad-upphovsrattslag?utm_content=bufferf06c2&utm_medium=sydsvenskan&utm_source=tw&utm_campaign=bfr. Läst 20 juni 2018. 
  13. ^ European Commission contractor (2017). ”Online News Aggregation and Neighbouring Rights for News Publishers”. https://www.asktheeu.org/en/request/4776/response/15356/attach/6/Doc1.pdf. 
  14. ^ ”International coalition joins together to halt potentially harmful copyright reform”. https://sparceurope.org/copyrightreform/. 
  15. ^ ”Music creators call for EU-wide rights reversion mechanism”. https://basca.org.uk/2017/10/19/music-creators-call-eu-wide-rights-reversion-mechanism/. Läst 5 juni 2018. 
  16. ^ ”Our Views on the European Commission’s Draft Legislation to Modernise the European Copyright Framework and Proposed Amendments”. 1 augusti 2017. http://www.societyofauthors.org/SOA/MediaLibrary/SOAWebsite/Submissions/20170811-ALCS-and-SoA-Briefing-note-on-DSM-directive-and-Juri-amendments.pdf. 
  17. ^ ”Our Op-ed as published in EurActiv: Small publishers: Take ‘neighbouring right’ out of EU copyright reform”. http://mediapublishers.eu/2017/12/27/small-publishers-take-neighbouring-right-out-of-eu-copyright-reform/. Läst 14 juni 2018. 
  18. ^ ”The Link Tax: An Editor’s story – Copybuzz” (på en-US). http://copybuzz.com/copyright/link-tax-editors-story/. Läst 9 juni 2018. 
  19. ^ ”Letter by 9 news agencies”. https://images.derstandard.at/2017/12/14/brief.pdf. 
  20. ^ . https://www.create.ac.uk/policy-responses/eu-copyright-reform/. 
  21. ^ ”Open letter by 40 scholars to the European Commission”. 30 oktober 2016. https://peepbeep.files.wordpress.com/2016/10/30-september-2016-openlettercommission-w-s1.pdf. 
  22. ^ ”Letter by 169 academics”. https://www.ivir.nl/academics-against-press-publishers-right/. 
  23. ^ Malcolm, Danny O'Brien and Jeremy (12 juni 2018). ”70+ Internet Luminaries Ring the Alarm on EU Copyright Filtering Proposal” (på en). Electronic Frontier Foundation. https://www.eff.org/deeplinks/2018/06/internet-luminaries-ring-alarm-eu-copyright-filtering-proposal. Läst 20 juni 2018. 
  24. ^ Artikel 11 och 13 – är ni slutet på vår internetsaga? – Bredband2” (på sv-SE). Bredband2. https://www.bredband2.com/blogg/artikel-11-och-13-ar-ni-slutet-pa-var-internetsaga/?utm_source=facebook&utm_campaign=copyright_direktiv. Läst 20 juni 2018. 
  25. ^ ”Klartecken för Artikel 13 - ett steg närmare domedagen”. www.bahnhof.se. https://www.bahnhof.se/press/press-releases/2018/06/20/klartecken-for-artikel-13-ett-steg-narmare-domedagen. Läst 20 juni 2018. 
  26. ^ ”Copyright Reform: Open Letter from European Research Centres”. 22 februari 2017. http://www.create.ac.uk/wp-content/uploads/2017/02/OpenLetter_EU_Copyright_Reform_22_02_2017.pdf. 
  27. ^ ”Letter by 145 civil society organisations”. http://leistungsschutzrecht.info/sites/default/files/assets/dokumente/aktuelles/openletter-axelvoss-deletearticle11-english.pdf. 
  28. ^ Platform, European Liberties. ”Article 13 Open letter – Monitoring and Filtering of Internet Content is Unacceptable”. https://www.liberties.eu/en/news/delete-article-thirteen-open-letter/13194. Läst 14 juni 2018.  (An open letter by Liberties, EDRi, 57 human rights and digital rights organisations).
  29. ^ David Kaye, Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression (13 juni 2018). ”European Union draft directive on copyright in the digital single market”. https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Opinion/Legislation/OL-OTH-41-2018.pdf. 
  30. ^ ”More than a hundred MEPs oppose new publishers right – DAI” (på en-US). https://www.digitalagendaintergroup.eu/more-than-a-hundred-meps-oppose-new-publishers-right/. Läst 9 juni 2018. 
  31. ^ Rankin, Jennifer (20 juni 2018). ”EU votes for copyright law that would make internet a 'tool for control'” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/technology/2018/jun/20/eu-votes-for-copyright-law-that-would-make-internet-a-tool-for-control. Läst 20 juni 2018. 
  32. ^ ”Strengthening the Position of Press Publishers and Authors and Performers in the Copyright Directive - Think Tank” (på en). http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=IPOL_STU(2017)596810. Läst 9 juni 2018. 
  33. ^ Stalla-Bourdillon, Sophie; Rosati, Eleonora; Turk, Karmen; Angelopoulos, Christina; Kuczerawy, Aleksandra; Peguera, Miquel; Husovec, Martin (2016-11-24) (på en). A Brief Exegesis of the Proposed Copyright Directive. Rochester, NY. https://papers.ssrn.com/abstract=2875296. 
  34. ^ [a b c] Doctorow, Cory (7 juni 2018). ”The EU's Copyright Proposal is Extremely Bad News for Everyone, Even (Especially!) Wikipedia” (på en). Electronic Frontier Foundation. https://www.eff.org/deeplinks/2018/06/eus-copyright-proposal-extremely-bad-news-everyone-even-especially-wikipedia. Läst 20 juni 2018. 
  35. ^ Angelopoulos, Christina (January 2017). ”On Online Platforms and the Commission's New Proposal for a Directive on Copyright in the Digital Single Market”. Centre for Intellectual Property and Information Law (CIPIL) University of Cambridge. https://juliareda.eu/wp-content/uploads/2017/03/angelopoulos_platforms_copyright_study.pdf. 
  36. ^ [a b c] ”EU är på god väg att döda det fria internet”” (på sv). Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/kronikor/eu-ar-pa-god-vag-att-doda-det-fria-internet-6920604. Läst 20 juni 2018. 
  37. ^ Politicians, about to vote in favor of mandatory upload filtering in Europe, get channel deleted by YouTube's upload filtering | Private Internet Access Blog” (på en-US). Private Internet Access Blog. 17 juni 2018. https://www.privateinternetaccess.com/blog/2018/06/politicians-about-to-vote-in-favor-of-mandatory-upload-filtering-in-europe-get-channel-deleted-by-youtubes-upload-filtering/. Läst 20 juni 2018. 
  38. ^ ”Don’t force platforms to replace communities with algorithms – Wikimedia Blog” (på en). blog.wikimedia.org. https://blog.wikimedia.org/2018/06/14/dont-force-platforms-to-replace-communities-with-algorithms/. Läst 20 juni 2018. 
  39. ^ Martin van der Ende; Joost Poort; Robert Haffner; Patrick de Bas; Anastasia Yagafarova; Sophie Rohlfs; Harry van Til (Ecorys) (1 maj 2015). ”Estimating displacement rates of copyrighted content in the EU : final report.”. EUROPEAN COMMISSION Directorate-General for Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs Unit 0.1 — Chief Economist Team. doi:10.2780/26736. https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/59ea4ec1-a19b-11e7-b92d-01aa75ed71a1. Läst 22 september 2017. 
  40. ^ "Applåderna var ett slags farväl till internet som vi känner det"” (på sv). Breakit. https://www.breakit.se/artikel/14046/emanuel-karlsten-appladerna-var-ett-slags-farval-till-internet-som-vi-kanner-det. Läst 20 juni 2018. 
  41. ^ Inlägg på sociala sajter kan stoppas genom ny EU-lag - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 19 juni 2018. https://www.dn.se/ekonomi/inlagg-pa-sociala-sajter-kan-stoppas-genom-ny-eu-lag/. Läst 20 juni 2018. 
  42. ^ Orphanides, K.G. ”The EU's bizarre war on memes is totally unwinnable”. http://www.wired.co.uk/article/eu-meme-war-article-13-regulation. Läst 20 juni 2018. 
  43. ^ ”In two days, an EU committee will vote to crown Google and Facebook permanent lords of internet censorship / Boing Boing” (på en-US). boingboing.net. https://boingboing.net/2018/06/18/asymmetric-information-war.html. Läst 20 juni 2018. 
  44. ^ Copyright law could put end to net memes” (på en-GB). BBC News. 8 juni 2018. https://www.bbc.com/news/technology-44412025. Läst 20 juni 2018. 
  45. ^ KLYS uttalande om DSM-direktivet” (på sv-SE). Klys. 26 juni 2018. http://www.klys.se/klys-uttalande-om-dsm-direktivet/. Läst 6 juli 2018. 
  46. ^ ”NEWS | CEPIC, Article 13: the overdue facelift for copyright law online” (på en-US). cepic.org. http://cepic.org/news/article-13-the-overdue-facelift-for-copyright-law-online. Läst 6 juli 2018. 
  47. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 mars 2018). ”Konstnär – oavsett villkor?” (på sv-se). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201823/. Läst 6 juli 2018. 
  48. ^ Malcolm, Jeremy (12 oktober 2016). ”Upload Filtering Mandate Would Shred European Copyright Safe Harbor” (på en). https://www.eff.org/deeplinks/2016/10/upload-filtering-mandate-would-shred-european-copyright-safe-harbor. 
  49. ^ ”European Parliament resolution of 9 July 2015 on the implementation of Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (2014/2256(INI))”. 9 juli 2015. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&reference=P8-TA-2015-0273&language=EN&ring=A8-2015-0209. 
  50. ^ ”Proposal for a directive on copyright in the Digital Single Market”. 25 maj 2018. http://www.consilium.europa.eu/media/35373/st09134-en18.pdf. 
  51. ^ Staff (20 juni 2018). ”'Disastrous' copyright bill vote approved”. BBC News. BBC. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180620124114/https://www.bbc.co.uk/news/technology-44546620. Läst 20 juni 2018. 
  52. ^ Rankin, Jennifer (20 juni 2018). ”EU votes for copyright law that would make internet a 'tool for control'”. The Guardian. Guardian Media Group. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180620124848/https://www.theguardian.com/technology/2018/jun/20/eu-votes-for-copyright-law-that-would-make-internet-a-tool-for-control. Läst 20 juni 2018. 
  53. ^ El Parlament Europeu tomba la polèmica proposta de reforma de la llei del 'copyright'” (på katalanska). El Punt Avui. 5 juli 2018. http://www.elpuntavui.cat/politica/article/17-politica/1426645-el-parlament-europeu-tomba-la-polemica-proposta-de-reforma-de-la-llei-del-copyright.html. Läst 5 juli 2018. 
  54. ^ TT (4 juli 2018). ”Wikipediaprotest mot omstritt EU-direktiv”. SvD.se. https://www.svd.se/wikipediaprotest-mot-omstritt-eu-direktiv. Läst 5 juli 2018. 
  55. ^ Nyheter, SVT (5 juli 2018). ”EU: Nej till omstritt internetförslag”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/eu-nej-till-omstritt-internetforslag. Läst 5 juli 2018. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]