Visa källa för Dalälven

{{Infobox vattendrag
|namn             = Dalälven
|typ              = [[Älv]]
|bild             = Älvmötet från ovan (4).JPG
|bildtext         = [[Älvmötet]] mellan [[Västerdalälven]] och [[Österdalälven]] i [[Djurås]], [[Gagnefs kommun]].
|längd            = 541
|starthöjd        = 
|flöde            = 379
|flöde_max        = 2450
|flöde_min        = 40
|tillflödesområde = 28954
|källa            = [[Fulan]] och [[Görälven]] (Västerdalälven) respektive [[Storån (Österdalälven)|Storån]], [[Rotälven]], [[Sörälven]], [[Grövlan (vattendrag)|Grövlan]] och [[Oreälven]] (Österdalälven) 
|mynning          = [[Skutskär]]
|världsdel        = 
|länder           = [[Sverige]] (källor även i [[Norge]])
|kartafri         = {{maplink|ram=ja|ren=ja|typ=linje|rambredd=250|ramhöjd=250|linjefärg=#0000ff|linjetjocklek=3}}
|kartafri_text = Dalälvens sträckning
}}
'''Dalälven''' är en [[älv]] i [[Mellansverige#Definitioner|Mellansverige]] som bildas av mötet mellan [[Västerdalälven]] och [[Österdalälven]] i [[Djurås]] i [[Dalarna]] och rinner ut i [[Bottenhavet]] vid [[Skutskär]]. Dalälven är Sveriges näst längsta älv (källa SMHI), har i sitt avrinningsområde 41 [[vattenkraftverk]] och var förr en viktig flottled. Sjön [[Hovran]], som bildats av en utvidgning av älven, är en viktig [[fågelsjö]] och i [[Avesta]] kan den gamla och torrlagda älvfåran [[Döda fallen]] beskådas. Älvens nedre del sammanfaller med den [[biologiska norrlandsgränsen]] och består till stor del av nationalparken [[Färnebofjärden]].

== Geografi ==
{{se även|Lista över bi- och källflöden till Dalälven}}
Dalälvens nordligaste källor ligger i trakten kring [[Stor-Våndsjön]] i Dalarnas nordvästligaste hörn, en sjö som delas mellan [[Sverige]] och [[Norge]]. Älven är 542&nbsp;km lång från dessa till havet och gör älven till Sveriges tredje längsta. [[Västerdalälven]] och [[Österdalälven]] förenas till Dalälven vid [[Älvmötet]] i [[Djurås]], [[Gagnefs kommun]]. Medelvattenföringen vid älvens mynning är i genomsnitt 379&nbsp;m³/s, med ett högsta värde på 2&nbsp;450&nbsp;m³/s och ett lägsta värde på 40&nbsp;m³/s.<ref>{{Webbref |url=http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dalälven |titel=Dalälven |hämtdatum=2016-12-26|efternamn=Forsman |förnamn=Arne |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk=Nationalencyklopedin}}</ref> [[Avrinningsområde]]t är 28&nbsp;954&nbsp;km².<ref>{{Webbref |url=http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf |titel=Län och huvudavrinningsområden i Sverige (SMHI) |hämtdatum=2008-05-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf |arkivdatum=2018-09-28 }}</ref>

Innan [[senaste istiden]] flöt Dalälven från nuvarande Avesta söderut till [[Mälaren]]. Strax söder om Avesta fylldes den gamla fåran igen med sten från inlandsisen så att älven istället sökte sig åt nordost till sin nuvarande mynning i [[Gävlebukten]]. Så skapades det älvlandskap som idag finns nedströms Avesta, med [[sel (lugnvatten)|selsjöar]], fjärdar, deltalandskap och forsar. Under den geologiskt sett korta tid som älven haft sitt nya lopp har ingen älvfåra hunnit bildas. Istället är det uppbyggande processer av [[floddelta|deltan]] som präglar älven. På så vis skiljer sig Dalälven från övriga stora älvar i Sverige där de eroderande krafterna dominerar.<ref>{{Webbref |url=https://www.nedredalalven.se/index.php/sv/biosphere/river-landscape/geology-of-the-area |titel=Nedre Dalälven Intresseförening, Områdets geologi |hämtdatum=2018-04-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180415191705/https://www.nedredalalven.se/index.php/sv/biosphere/river-landscape/geology-of-the-area |arkivdatum=2018-04-15 }}</ref>


=== Västerdalälven ===
[[Fil:Hängbro Dala Floda 2010.jpg|miniatyr|vänster|[[Floda Kyrkälvbro]] över Västerdalälven]]
{{huvudartikel|Västerdalälven}}
Västerdalälven är bildad av [[Fulan]] och [[Görälven]]. Fulans avrinningsområde inkluderar många sjöar, såsom [[Övre Fulusjön|Övre]], [[Mellre Fulusjön|Mellre]] och [[Syndre Fulusjön]], [[Öresjön (Särna socken, Dalarna)|Öresjön]] och [[Öjsjön, Dalarna|Öjsjön]].<ref>{{Webbref |url=http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/22.%20Fulan%20uppstr%C3%B6ms%20Fulun%C3%A4s.pdf |titel=Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs |hämtdatum=2016-12-28 |år=2015 |utgivare=Länsstyrelsen Dalarna |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103004131/http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/22.%20Fulan%20uppstr%C3%B6ms%20Fulun%C3%A4s.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref> Görälvens källor börjar främst vid [[Äventjärnen]], [[Västra Lillingen|Västra]] och [[Östra Lillingen]] samt [[Tangsjöarna]] i [[Älvdalens kommun]],<ref>{{Webbref |url=http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/23.%20G%C3%B6r%C3%A4lvens%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf |titel=Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde |hämtdatum=2016-12-28 |år=2015 |utgivare=Länsstyrelsen Dalarna |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103003209/http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/23.%20G%C3%B6r%C3%A4lvens%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref> och rinner sedan genom [[Trysils kommun]] (där den kallas ''Ljøra''), för att sedan ansluta till Fulan vid [[Fulunäs]], där den börjar kallas Västerdalälven. Älven rinner sedan bland annat genom [[Sälen]], [[Transtrand]], [[Malungsfors]], [[Malung]] och [[Äppelbo]] tills den kommer till [[Vansbro]], där [[Vanån]] ansluter. Därefter går älven bland annat genom [[Järna, Vansbro kommun|Järna]], [[Nås]], [[Björbo]], [[Dala-Floda]] och [[Mockfjärd]] innan den mynnar ut i Älvmötet.

=== Österdalälven ===
[[Fil:Oxbergsbron 04.jpg|miniatyr|vänster|[[Oxbergsbron]] över Österdalälven]]
{{huvudartikel|Österdalälven}}
Österdalälven börjar där [[Storån (Österdalälven)|Storån]] och [[Sörälven]] flyter ihop vid [[Idre]]. Storån börjar vid [[Stor-Våndsjön]] på den svensk-norska gränsen och fylls främst på av [[Grövlan (vattendrag)|Grövlan]] som kommer från [[Grövelsjön (sjö)|Grövelsjön]] men också [[Hågåån]], [[Foskan]], [[Grundöjan]] och [[Buran (vattendrag)|Buran]] bidarar till Storån.<ref>{{Webbref |url=http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/1.%20Stor%C3%A5ns%20(Idre)%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf |titel=Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde |hämtdatum=2016-12-29 |år=2015 |utgivare=Länsstyrelsen Dalarna |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103002946/http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/1.%20Stor%C3%A5ns%20(Idre)%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref> Sörälven börjar vid [[Flötningssjön]] (vilken dock fylls på av ''Tallån'' och ''Tollån''), och fylls sedan på av bland annat [[Stora Härjån]], [[Borgan, Österdalälven|Borgan]], [[Skärvagan]], [[Guttan]] och vid [[Hösthån]] slutligen av [[Stor-Tranan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/2.%20S%C3%B6r%C3%A4lvens%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf|titel=Kunskapsunderlag för delområde 2. Sörälvens avrinningsområde|hämtdatum=2016-12-29|år=2015|utgivare=Länsstyrelsen Dalarna|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103003924/http://www.dalarnasvatten.se/SiteCollectionDocuments/63-omr%C3%A5den/2.%20S%C3%B6r%C3%A4lvens%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf|arkivdatum=2017-01-03}}</ref> Efter Idre passerar Österdalälven bland annat [[Särna]], den stora [[Trängseldammen]] och [[Brunnsberg]]. I [[Rot (tätort)|Rot]] ansluter [[Rotälven]] och älven fortsätter sedan genom [[Älvdalen]]. Strax innan [[Mora]] tätort ansluter [[Oreälven]], vilken börjar i [[Oretjärnen]] i [[Härjedalen]], innan älven mynnar ut i [[Siljan]]. Efter Siljans utlopp i [[Leksand]] fortsätter älven sedan genom fjärden [[Insjön, Dalarna|Insjön]], orten [[Insjön, Leksands kommun|Insjön]] och [[Gagnef]] innan den når Djurås.

Mellan [[Åsen|Åsens kraftverk]] och [[Västängsbron]] är Österdalälven [[naturreservat]],<ref>{{Webbref|url=http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturresvaten/alvdalen/osterdalalven/Pages/default.aspx|titel=Österdalälven|hämtdatum=2016-12-29|efternamn=Österdalälven|verk=www.lansstyrelsen.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103013451/http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturresvaten/alvdalen/osterdalalven/Pages/default.aspx|arkivdatum=2017-01-03}}</ref> kallat just ''[[Österdalälvens naturreservat]]''.

=== Nedströms Älvmötet ===
==== Djurås – Husby ====
[[Fil:Bullerforsen sammanfogad.JPG|miniatyr|[[Bullerforsens kraftverk|Bullerforsen]], en av de fyra [[Tunaforsarna]].]]
Efter Älvmötet i Djurås passerar älven bland annat [[Norr Amsberg]] innan den når [[Borlänge]] med de fyra [[Tunaforsarna]]. I [[Torsång]] fylls Dalälven på av [[Lillälven, Dalarna|Lillälven]], som via sjön [[Runn]] främst får sitt vatten från vattendrag norr om [[Falun]]. Efter [[Långhags kraftstation]] i [[Solvarbo]] ansluter [[Ljusterån]] med sitt system av [[silt]]raviner ([[Säterdalen]] och [[Solvarboravinen]]). Efter [[Skedvi kyrkby|Stora Skedvi]] kommer [[Skedvi kraftstation]] och innan älven nått [[Husby, Hedemora kommun|Husby]] har [[Uppboån]] och [[Amungen (Husby socken, Dalarna)|Amungen]] anslutit. 
<gallery>
Torsång från ovan (4).JPG|Dalälven vid Torsång, där Dalälven kommer uppifrån och fortsätter vänsterut i bild och [[Lillälven, Dalarna|Lillälven]] ansluter nerifrån. 
Skedvi kyrkby från ovan (1).JPG|[[Skedvi kyrkby]]
Uppboåns utlopp i Dalälven.jpg|[[Uppboån]]s utlopp i [[Uppbo]]
Husby kungsgård 2015a.jpg|[[Husby kungsgård]] sedd från [[Husby kyrka]]
</gallery>

==== Hovran – Avesta ====
[[Fil:Hovran från ovan (1).JPG|miniatyr|Hovran med [[Hällagölen]] närmast, samt öarna [[Stackharen]] och [[Brunnaön]] längre upp i bild.]]
Utanför [[Hedemora]] vidgar sig älven och formar sjön [[Hovran]]. Området kring sjön, ''Hovranområdet'', innefattar även [[Flinesjön]], [[Svinssjön|Svinesjön]], [[Trollbosjön]] och delar av [[Amungen (Husby socken, Dalarna)|Amungen]]. Området klassades som [[Ramsarkonventionen|Ramsarområde]] 1989 och utgör viktiga rast- och häckningsplatser för många fåglar.<ref>{{Webbref|url=http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/fagelskydd/Pages/hovran.aspx|titel=Hovran|hämtdatum=2016-12-30|efternamn=Hovran|verk=www.lansstyrelsen.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103015000/http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/fagelskydd/Pages/hovran.aspx|arkivdatum=2017-01-03}}</ref> I Hovranområdet, som även är [[Natura 2000]]-område, ligger naturreservaten [[Kloster (naturreservat)|Kloster]], [[Lilla Älvgången]], [[Stackharen]] och [[Stadssjön]], där de tre sistnämnda ligger i själva Hovran. När älven åter smalnar av vid [[Grådö]] och skär [[Badelundaåsen]] passerar älven resterna av de medeltida befästningarna [[Borgaholm]] och [[Grådö skans]], liksom naturreservatet [[Grådöåsen]].

I [[Avesta]] bildar älven de båda forsarna ''Storforsen'' och ''Lillforsen''.<ref name="Burman 44">Burman, sid. 44–45</ref> I Storforsen ligger de båda kraftverken [[Avestaforsens kraftverk]] (vilket har ersatt ''[[Månsbo]] kraftverk'') och [[Koppardalen#Avesta Storfors kraftverk|Avesta Storfors]], och i Lillforsen ligger [[Avesta Lillfors kraftverk|Avesta Lillfors]], vilket byggdes upp på samma ställe som en tidigare kraftstation med samma namn. I en av de äldre kraftverksbyggnaderna på [[Koppardalen|gamla järnbruket]] finns museet [[Avestas gamla kraftstation]]. 

Lillforsen bildades så sent som på 1500-talet, en av åtskilliga gånger älven har bytt lopp i Avesta. Den mest dramatiska är [[Döda fallen]], bildade för cirka 7&nbsp;000 år sedan, när älven bröt sig en ny sträckning och lämnade de torrlagda fallen, som idag är ett populärt turistmål.<ref>{{Webbref |url=http://www.avesta.se/Documents/boende_o_byggande/Samhallsplanering/Aktuella%20planer/Vindkraft/Landskapsanalys%20Samrad.pdf |titel=Landskapsanalys Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner |hämtdatum=2016-12-31 |efternamn=Seger |förnamn=Yvonne |efternamn2=Hermansson |förnamn2=Åsa |efternamn3=Broström |förnamn3=Susanna |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103093757/http://www.avesta.se/Documents/boende_o_byggande/Samhallsplanering/Aktuella%20planer/Vindkraft/Landskapsanalys%20Samrad.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref>
<gallery>
Grådö skans 2016-09-27.jpg|Dalälven vid [[Grådö skans]]
Avestaforsen.jpg|[[Avestaforsens kraftverk]] t.v. och [[Avesta Storfors kraftverk]] samt [[Koppardalen#Verket|Verket]] t.h.
Månsbo-1930-tal.jpg|Nu rivna [[Alby Nya Kloratfabrik]] med [[Månsbo]] kraftverk vid Storforsen i Avesta
Avesta Döda fallet, 2016d.jpg|[[Döda fallen]] med Dalälven i bakgrunden, Avesta
</gallery>

=== De stora fjärdarna ===
[[Fil:Sverigekarta-Norrland borders2.svg|miniatyr|stående|Dalälvens förhållande till olika Norrlandsgränser.
{{legend2|#dfe3e3|Norrlandslänen}}
{{legend-linje|#f83363 solid 3px|Gräns för norrländska mål}}
{{legend-linje|#0606d6 solid 1px|Dalälven}}
{{legend-linje|#e2e552 solid 7px|Biologiska norrlandsgränsen}}
{{legend-linje|#63a37f solid 3px|Skogslänens södra gräns}}
{{legend-linje|#b776aa solid 3px|Norrlandsterrängens gräns}}]]
I södra Dalarna börjar Dalälven delvis sammanfalla med den [[biologiska norrlandsgränsen]] och efter Avesta börjar ett fjärdlandskap ta form. Sjön [[Bäsingen]] utgör vattenmagasin för [[Näs kraftverk]], och tidigare [[Näs kraftverksmuseum|Näs gamla kraftstation]].

Dalälven har då på sin norra sida [[By socken, Dalarna|By socken]], [[Avesta kommun]], [[Dalarna]]s län. På den södra, motsatta sidan finns [[Möklinta socken]] i [[Sala kommun]], [[Västmanland]]s län. Efter [[Bysjön (Möklinta socken, Västmanland)|Bysjön]] och forsarna vid [[Tyttbo]] fortsätter Dalälven till [[Färnebofjärden]] inom [[Nora socken, Uppland|Nora socken]] i [[Heby kommun]], [[Uppsala län]] samt [[Österfärnebo socken]] med [[Gysinge]] i [[Sandvikens kommun]]. Nedströms Gysinge fortsätter Dalälven 25&nbsp;km inom [[Hedesundafjärdarna]] och [[Hedesunda socken]], [[Gävle kommun]]. De två sistnämnda kommunerna i [[Gävleborgs län]], [[Norrland]]. Slutligen rinner Dalälven genom [[Söderfors socken]] i [[Tierps kommun]] samt via [[Untrafjärden]] och [[Storfjärden (Älvkarleby socken, Uppland)|Marmafjärden]] nedför [[Älvkarlebyfallen]] och vidare till mynningen i [[Gävlebukten]] vid [[Skutskär]] i [[Älvkarleby kommun]]. De två sistnämnda kommunerna i [[Uppsala län]], [[Svealand]].

[[Färnebofjärden]] är Sveriges 26:e [[nationalpark]]. [[Hedesundafjärdarna]] delas i två större delar genom [[Hedesundaåsen]] och Hedesundas kulturplats [[Ön, Hedesunda|Ön]] i [[Hedesunda socken]], som numera har broförbindelse i båda ändarna. Därefter sträcker sig Hedesundafjärdarna vidare till forsarna vid [[Kågbo]] och [[Söderfors]]. 

<gallery>
Fil:Färnebofjärden old mill Gysinge.jpg|Rester av ett sågverk vid ''[[Gysinge]]forsarna''
Fil:Färnebofjärden wetland Mattön.jpg|Mattöns våtmarksområde i Färnebofjärden
Fil:Älvkarleby June 2013 (2).jpg|[[Älvkarleby kraftverk]]
</gallery>

==== Nedre Dalälvsområdet ====
Längs Färnebofjärdens nationalpark går det så kallade ''Nedre Dalälvsområdet''. Området berör utkanter av fyra landskap och fyra län där älven är den faktor som förenar området naturgeografiskt, kulturellt och historiskt. Området är en glesbygd med utspridda byar och små samhällen. Historiskt har många av orterna inne i området haft en stor betydelse även för omkringliggande större samhällen. Jord- och skogsbruk har även idag en stark ställning i området vilket leder till öppna landskap omgivna av löv- och barrskogar.

Mot bakgrund av områdets förutsättningar bildade år 1986 större mark/vattenägare, logianläggningar samt nio berörda kommuner, två regionala organ och två organisationer ''Nedre Dalälvens Intresseförening''.<ref>[http://www.nedredalalven.se Nedre Dalälvens Intresseförening]</ref> Syftet var att arbeta med områdets utveckling genom de positiva förutsättningar för bland annat turism, företagsetableringar och inflyttning som området erbjuder. Exempel på några av intresseföreningens större övergripande projekt är/var biologisk [[myggbekämpning]], förstudie av förutsättningar för att bli [[biosfärområde]], ett skogsprojekt, ett fiskenätverk och en fiskevårdsplan, ''Naturum Färnebofjärdens nationalpark'', ''Top 10 Fishing Sweden'' och ''Centrum för byggnadsvård''.

== Vattenkraft ==
I Dalälven med biflöden finns 41 aktiva kraftstationer och 13 större dammar, [[Siljan]] ej inräknad (2016).<ref>{{Webbref |url=http://www.vattenreglering.se/wp-content/uploads/2016/05/DVF_schematisk_bild.pdf |titel=Schematisk bild av Dalälven |hämtdatum=2016-12-30 |författare=Vattenregleringsföretagen |datum=2016-01-01 |format=pdf}}</ref> Älven började utforskas för kraftändamål i slutet av 1800-talet och 1922 reglerades Siljan.<ref>Zmijewski, N., Bottacin-Busolin, A. and Wörman, A. (2015). Incorporating Hydrologic Routing into Reservoir Operation Models: Implications for Hydropower Production Planning. Water Resources Management, 30(2), pp.623-640.</ref>

Den installerade effekten av vattenkraften i Dalälven är ca 1&nbsp;155 MW (2012).<ref>{{Webbref |url=https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/OV0904_2014A01_BR_09_A01BR1401.pdf |titel=7.14 Vattenkraft, utbyggd den 31 december |hämtdatum=5 augusti 2017 |år=2014 |verk=Statistisk årsbok 2014 – Energi/Energy |utgivare=SCB |sid=13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160910075141/http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/OV0904_2014A01_BR_09_A01BR1401.pdf |arkivdatum=10 september 2016 }}</ref> Totalt producerar kraftverken i Dalälven 5,6&nbsp;[[Wattimme|TWh]] per år (2014),<ref>{{Webbref|url=http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vattenkraft1/Vattenkraftsproduktion/|titel=Vattenkraftsproduktion|hämtdatum=2016-12-26|datum=2016-04-14|utgivare=Svensk Energi|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161216085329/http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vattenkraft1/Vattenkraftsproduktion/|arkivdatum=2016-12-16}}</ref> och den största kraftstationen är [[Trängslet]] med en effekt på 300&nbsp;MW.<ref>{{Webbref|url=http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vattenkraft1/De-storsta-vattenkraftstationerna/|titel=De största vattenkraftstationerna|hämtdatum=2016-12-26|datum=2016-04-14|utgivare=Svensk Energi|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161011182048/http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vattenkraft1/De-storsta-vattenkraftstationerna/|arkivdatum=2016-10-11}}</ref>
<gallery>
Trängslet dam reservoir.JPG|[[Trängslet]]dammen (Österdalälven)
Mockfjärds kraftstation 1910b.jpg|Bygget av [[Mockfjärd]]s kraftstation vid [[Lillstup]] (Västerdalälven) 1910
Kvarnsveden Pappersbruk Kraftstation Dalälv 2.JPG|[[Kvarnsvedens pappersbruk]] och [[Kvarnsvedens kraftstation|kraftstation]] i Borlänge
</gallery>

== Träindustri och flottning ==
[[Fil:Borganas1919.jpg|miniatyr|Flottlag i [[Hovran]], cirka 1920.]]
[[Fil:Emån storstupet.jpg|miniatyr|upright|Flottränna i [[Ämån]], ett biflöde till [[Oreälven]].]]
Dalälven var tidigare en viktig [[Flottning|flottled]] och flottning av timmer till sågverk och gruvor är belagt sedan 1600-talet på Dalälven, till stor del pådrivet av det kungliga förbudet från 1607 att avverka skog närmare än en mil från [[Falu koppargruva]].<ref name="Hellstrand 18">Hellstrand, sid 18–23</ref> Flottningens höjdpunkt nåddes 1952, då cirka 30 miljoner stockar flottades på Dalälven. Älven var då Sveriges flitigast nyttjade flottledssystem.<ref name="Burman 37">Burman, sid 37</ref> 23 september 1971 anses vara den officiella slutdatumet för flottning i Dalälvens nedre delar, då de sista stockarna passerade ''Färnäs skiljeställe''. Då det fanns timmerupplag kvar pågick dock flottning i nedre delar av älven som fortfarande fick användas som flottleder. I resten av älven upphörde flottningen 1970. 1973 avlystes de sista delarna av Dalälven,<ref name="Hellstrand 54">Hellstrand sid. 54</ref> och 1977 var flottledssystemet helt avvecklat.<ref name="Hellstrand 44">Hellstrand sid. 44</ref>

=== Dalarna ===
==== Den tidiga flottningen ====
1648 startades ''Wästerdals-Wede-Compagniet'', vilket fick privilegium av [[Drottning Kristina]] året därpå att ensamt få köpa ved i Västerdalarna.<ref name="Hellstrand 18" /> Företaget slogs 1661 ihop med ''Österdalskompaniet'', bildat 1659, för att bilda ''Vedkompaniet''.<ref>{{bokref|titel=Vedkompaniet – En studie i tidigmodern handel och organisation [Masteruppsats]|författare=Bäckman, Anders|format=pdf|utgivare=Uppsala universitet|år=2013|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:656984/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Flottningen var dock relativt småskalig och sparsam fram till mitten av 1800-talet och var främst inriktad på att förse koppargruvan i Falun och sågen i [[Domnarvet]] med virke.<ref name="Hellstrand 18" /> På grund av misskötsel i affärerna och stora skulder exproprierade staten bolaget och överlät privilegier och inventarier till [[Stora AB|Bergslaget]].<ref>{{Webbref|url=http://www.torsang.org/?page_id=345|titel=1978 – Torsång och dess roll i flottningen på Dalälven|hämtdatum=2017-01-01|efternamn=Hellstrand|förnamn=Gösta|datum=1979-09-03|verk=www.torsang.org|utgivare=Torsångs Hembygdsförening|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103004132/http://www.torsang.org/?page_id=345|arkivdatum=2017-01-03}}</ref>

==== Dalarnas storsågar ====
Sågverksrörelsen i Dalarna kom främst att domineras av tre bolag, kallade ''Trebolagen'': [[Korsnäs AB|Korsnäs Sågverks AB]], ''Kopparbergs och Hofors Sågverks Bolag'' ([[Kopparfors]] – vilket dock först 1937 blev officiellt namn) och [[Stora AB|Bergslagets]] sågverk i [[Domnarvsforsen]]. En rad uppgörelser om flottningen kom att ske bolagen emellan och 1876–1889 sköttes flottningen uppströms gemensamt i den så kallade ''Trebolagsuppgörelsen''.<ref name="Hellstrand 24">Hellstrand sid. 24–33</ref> Dessa bolag hade intresse av att kontrollera flottlederna, bland annat för att minska allmogens husbehovsflottning. De bildade tillsammans med [[Skutskärs bruk|Skutskärs Trävaruaktiebolag]] samt minoritetsägarna [[Särna AB]] och [[Garpenbergs bruk|Garpenberg–Avesta AB]] [[Dalelfvarnes Strömbyggnads AB|Dalelfvarnes-Torsångs Strömbyggnads AB]] 1878, vilket tog över efter det upplösta ''Ångbåtsbolaget på Siljan''. Året därpå sålde ''Dalelfvarnes-Torsångs Strömbyggnadsförening'', verksamt sedan 1860-talet, sina flottleder och tillgångar till bolaget. 1896 bytte strömbyggnadsbolaget namn till ''Dalelfvarnes Strömbyggnads AB'' och var verksamt till 1955.<ref name="Hellstrand 36">Hellstrand sid. 36–42</ref> 

[[Storskiftet|Skiftesreformerna]] i kombination med [[England]]s slopade tullar på trävaror 1849 möjliggjorde en storskalig träindustri. Ett antal intressenter ansökte 1851 om ett statligt lån för att uppföra en järnväg mellan Gävle och Siljansdalen med främsta syfte att transportera sågade trävaror. 1854 beslutade så riksdagen att  anlägga [[Gävle–Dala Järnväg]], som kunde invigas 1859. Drivande bakom järnvägen var affärsmannen [[Georg de Laval (1812–1868)|Georg de Laval]], som genom att köpa mark vid Runns norra strand kunde uppföra ett sågverk med tillgång till denna järnväg. Sågverksbolaget, ''Korsnäs Sågverks AB'', bildades av den grupp intressenter som stått bakom järnvägen och verket togs i drift 1858.<ref name="Hellstrand 24" /> Samma år kunde den första lasten med trävaror avsegla från Gävle hamn.<ref name="Infoblad">{{Webbref |url=http://pida.billerudkorsnas.com/Global/Skogsbruk/Skogs%C3%A4gare/Din%20skogliga%20partner/Info-blad%201.11%20tryckf%C3%A4rdig.pdf |titel=Korsnäs – Din skogliga partner |hämtdatum=2017-01-02 |efternamn=Wahlbom |förnamn=Hans |utgivare=Korsnäs Skog |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103094240/http://pida.billerudkorsnas.com/Global/Skogsbruk/Skogs%C3%A4gare/Din%20skogliga%20partner/Info-blad%201.11%20tryckf%C3%A4rdig.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref> Året därpå anlade bolaget en kanal i Torsång parallellt med [[Lillälven, Dalarna|Lillälven]], för att underlätta flottning från Dalälven till Runn.<ref name="Hellstrand 24" /> Omkring 1875 köpte bolaget betydande markområden och 1888 ersattes sågen med en ny, som kom att sysselsätta omkring 1&nbsp;000 personer.<ref name="Infoblad" />

I [[Hosjön, Falun|Hosjön]] anlade [[Carlfors Sågverksbolag]] och Kopparfors varsin såg, färdigställda 1859 respektive 1861. 1874 köptes dock Carlfors upp av Kopparfors. Till skillnad mot Korsnäs, som hämtade sitt timmer från skogarna uppströms Dalälven, skaffade sågverken vid Hosjön sitt timmer först från skogarna i [[Svärdsjö socken|Svärdsjö]] och [[Envikens socken|Envikens socknar]], efterhand allt mer från [[Gästrikland]] och sedermera även de från områden uppströms Dalälven.<ref name="Hellstrand 24" />

Uppströms Dalälven, i [[Domnarvet]] låg Bergslagets såg. Efter att fram till 1856 ha varit inriktad på att förse Falu koppargruva med virke kom efter en omorganisation sågverket att intressera sig för möjligheten till export via den planerade järnvägen från Runn. 1858 beslutades att sågen från 1700-talet skulle ersättas och 1863 stod den färdig.<ref name="Hellstrand 24" />

=== Nedre Dalälven ===
==== Älvkarleby- och Skutskärsverken ====
{{huvudartikel|Skutskärs bruk}}
Vid [[Älvkarlebyfallen]] anlades en kronosåg på 1500-talet med syfte att förse ett skeppsvarv på ön [[Rotskär]] med virke. Efter att varvet lades ner under tidigt 1600-tal fick sågen förfalla. Bröderna Jonas och Magnus Larsson köpte Kvarnströmmen 1854 och bildade tillsammans med två andra andelsägare [[Quarnfors Sågverksbolag]]. Bolagets syfte var att anlägga en såg i strömmen (ungefär där [[Untraverket]] idag ligger). Detta fick de inte tillstånd till, däremot fick de ersättning för de anläggningar de redan börjat uppföra samt rättigheter att flotta från [[Söderfors]] till [[Brusboforsen]]. 1855 fick Magnus Larsson dock arrendera ''Kungsgården'' i Älvkarleby, till vilket Kronosågen hörde.<ref name="Hellstrand 35">Hellstrand, sid. 33–35</ref> Bolaget köpte upp stora timmerposter, gjorde i ordning flera närbelägna flottleder och undersökte möjligheten att flotta timmer ända från Dalarna. Bolaget såldes 1860 till [[Tottie och Arfwedsson]], som ansökte hos [[landshövdingen i Dalarnas län|landshövdingen i Dalarna]] om att en flottled skulle öppnas från Runn till länsgränsen. Virkesmängden ökade och sågen byggdes ut. 1868 köpte [[Astrup och Sörensen]] upp företaget, och beslutade att bygga ett sågverk i Skutskär, på den plats där sågverksbolaget ägde en lastageplats.<ref name="Rydberg (1984) 189">Jansson, Sören, i Rydberg (1984), sid- 189–190</ref>

Inte långt från älvens mynning, i nuvarande ''Östra viken'' anlade så Astrup och Sörensen 1869 ett sågverk,<ref name="Inventering av Förorenade områden">{{Webbref|url=http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2005/Rapport-Skutsk%C3%A4rs-industriomr%C3%A5de-050708.pdf|titel=Inventering av Förorenade områden|hämtdatum=2016-12-27|utgivare=Länsstyrelsen i Uppsala län|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140801100026/http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2005/Rapport-Skutsk%C3%A4rs-industriomr%C3%A5de-050708.pdf|arkivdatum=2014-08-01}}</ref> vilket invigdes året därpå.<ref name="Rydberg (1984) 189" /> För att kunna flotta stockar till det nya sågverket byggdes en flottränna från [[Älvkarleö]], för att undvika fallen i Älvkarleby.<ref name="Burman 12">Burman, sid 12–14</ref> De lokala fiskarna hade redan märkt av att fisket påverkades av avfallet från Kronosågen och satte därför stopp för flottning genom Älvkarleby.<ref name=Ulfhielm>{{Webbref |url=http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/revideringsinventering-av-forn-och-kulturlamningar-2012.pdf |titel=Revideringsinventering av forn- och kulturlämningar inom Tierps och Älvkarlebys kommuner, Uppsala län, 2012 |hämtdatum=2017-01-01 |författare= |efternamn=Ulfhielm |förnamn=Anna |efternamn2=Franzén |förnamn2=Britt-Marie |år=2012 |månad=December |format=pdf |utgivare=, Länsstyrelsen i Uppsala län |sid=12–13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170103013454/http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/revideringsinventering-av-forn-och-kulturlamningar-2012.pdf |arkivdatum=2017-01-03 }}</ref> Denna ränna, ''Bergslagsrännan'', kom även att kallas ''Kanalen'' och invigdes samma dag som [[Suezkanalen]], 16 november 1869.<ref>{{Webbref|url=http://kanaler.arnholm.nu/skutskars.shtml|titel=Kanalen|hämtdatum=2017-01-01|efternamn=Arnholm|förnamn=Bosse|datum=2012-11-19|verk=kanaler.arnholm.nu}}</ref> Sågen i Älvkarleby avvecklades och bolaget bytte namn till ''Skutskärs Trävaruaktiebolag''.<ref name="Hellstrand 36" /> [[Stora AB|Stora Kopparbergs Bergslags AB]] köpte sågen 1885 och utökade de elva [[Ramsåg|ramarna]] till 24, vilket under en period gjorde sågverket till världens största. Sågen var även en stor arbetsgivare. 1890 fanns 400 fast anställda och 1&nbsp;100 säsongsarbetare vid sågen.<ref name="Burman 12" /> År 1887 ansökte Bergslaget om en reglering av den gemensamma flottningen nedom Torsång, och 1890 konstituerades ''Nedre Dalefvens Flottningsförening'' för att sköta flottleden från Torsång till gränsen mot Västmanland, något som året därpå utsträcktes till Ängsön i Färnebofjärden. Efter Ängsön var det istället ''Nedersta Dalefvens Flottningsförening'' som skötte flottningen. Beslut om sammanslagning av de båda bolagen togs 1920, och 1922 fastslogs ett reglemente för flottningen på sträckan. Det nya reglementet kom även att inkludera biflottlederna, som tidigare inte varit reglerade.<ref name="Hellstrand 36" />

==== Korsnäsverken ====
{{huvudartikel|Korsnäs AB#Gävle}}
[[Fil:KorsnäsRAÄ3.jpg|miniatyr|Korsnäsverken, troligen tidigt 1980-tal]]
Korsnäs hade 1890 anlagt ett hyvleri [[Bomhus]] i [[Gävle]] och 1899 flyttade de sin verksamhet med maskiner, byggnader och anställda från Falun,<ref>{{Tidningsref|författare=Gefle Dagblad|rubrik=Korsnäs AB|url=http://www.gd.se/gastrikland/gavle/korsnas-ab|tidning=|datum=2008-06-02|hämtdatum=2017-01-02}}</ref> en flytt som kallades ''Sveriges största flyttlass''.<ref name="Gästriklands Göta kanal">{{Tidningsref|författare=Arbetarbladet|rubrik=Gästriklands Göta kanal|url=http://www.arbetarbladet.se/allmant/gastriklands-gota-kanal|tidning=|datum=2008-11-09|hämtdatum=2017-01-02}}</ref> Sågerket byggdes ut till 30 ramar, vilket gjorde det till ett av världens största sågverk. Beslutet togs två år tidigare – samma år som en [[timmerränna]] från Dalälven till området kunde invigas. Rännan genomgick sin sista större upprustning 1950,<ref name="Gästriklands Göta kanal" /> och användes sista gången 1971.<ref name=Ulfhielm />

== I kulturen ==
*[[Karl-Erik Forsslund]] gjorde i början av 1900-talet en nedteckning av bygderna kring Dalälven i bokserien ''[[Med Dalälven från källorna till havet (bokserie)|Med Dalälven från källorna till havet]]'', som sedan blev [[Med Dalälven från källorna till havet (film)|filmatiserad]]. 
*[[Selma Lagerlöf]] berättar i [[Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige]] en saga om hur Fuluån/Västerdalälven tävlar med Storån/Österdalälven att bli mäktigast och komma först till havet, men blir sams och förenas.<ref>{{bokref
|efternamn=Lagerlöf
|förnamn=Selma
|titel=Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Bd 2 [Elektronisk resurs]
|url=http://litteraturbanken.se/forfattare/LagerlofS/titlar/NilsHolgersson2/info
|år=1907
|utgivare=Bonnier
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=18151126
}}</ref>
*''Avestaforsens brus'' är ett av [[Carl Jularbo]]s mest berömda musikstycken.
*1897 gjordes filmen [[Avestaforsen]] av [[Alexandre Promio]].

== Se även ==
* [[Västerdalälven]]
* [[Österdalälven]]
* [[Norrlandsgränsen]]
* [[Bramsöfjärden]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>
=== Källor ===
*{{bokref
|efternamn=Burman
|förnamn=Eva
|medförfattare=Eriksson Henry
|titel=Dalälven: från havet till källorna
|år=1987
|utgivare=Rabén & Sjögren
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-29-58214-8
|libris=7236091
}}
*{{bokref
|efternamn=Hellstrand
|förnamn=Gösta
|medförfattare=Rydberg, Sven
|titel=Flottningen i Dalälven: utveckling, teknik, organisation
|år=1980
|utgivare=Dalarnas mus.
|utgivningsort=Falun
|språk=svenska
|libris=228138
}}
*{{bokref
|efternamn=Rydberg
|förnamn=Sven
|medförfattare=Malmberg Hans
|titel=Dalälven - industrifloden
|år=1957
|utgivare=Nordisk rotogravyr
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=41823
}}
*{{bokref
|redaktör=Rydberg Sven
|titel=Strömkarlarna: en etnologisk skildring av flottare i Dalälvsområdet
|serie=Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter, 0418-3002 ; 28
|år=1984
|utgivare=Dalarnas mus.
|utgivningsort=Falun
|språk=swe
|isbn=91-85378-68-2
|libris=7748581
}}

== Externa länkar ==
*{{commonscat}}
*[http://www.nedredalalven.se Nedre Dalälvens Intresseförening]
*[http://dalalven.com Dalälven.com, om Nedre Dalälven]

{{coord|60|08|40|N|16|15|48|E|display=title|region:SE_type:waterbody}}

{{Sveriges vattendrag}}
{{Rekommenderad}}
[[Kategori:Vattendrag i Gävle kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Sandvikens kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Gagnefs kommun]]
[[Kategori:Vattendrag i Dalarna]]
[[Kategori:Vattendrag i Västmanland]]
[[Kategori:Vattendrag i Gästrikland]]
[[Kategori:Vattendrag i Uppland]]
[[Kategori:Dalälvens avrinningsområde| ]]
[[Kategori:Ramsarområden i Sverige]]