Direkt tillämplighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med direkt effekt.

Direkt tillämplighet innebär inom den europeiska unionsrätten att en rättsregel får omedelbar och enhetlig rättslig effekt i alla medlemsstater när den träder i kraft.[1] Detta är en unik egenskap som kännetecknar unionens förordningar. I motsats till direktiv behöver medlemsstaterna inte vidta några nationella genomförandeåtgärder för att en förordning ska få rättslig effekt. Medlemsstaterna är dock förpliktade att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att undanröja eventuella nationella lagar eller andra författningar som inte är förenliga med förordningens bestämmelser. Om en nationell bestämmelse skulle vara oförenlig med en förordning, har förordningen företräde i enlighet med företrädesprincipen.

Det följer av förordningarnas direkta tillämplighet att de även har direkt effekt, det vill säga de kan åberopas inför en nationell domstol likt en nationell lag. Detta är en viktig skillnad gentemot direktiv, som i regel inte kan åberopas inför en nationell domstol, utan får sin rättsliga effekt genom de genomförandeåtgärder som införlivar direktivet i den nationella lagstiftningen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”. EU-upplysningen. 2014-04-07. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/. Läst 2015-08-11. 
Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.