Euroområdet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
  Euroområdet och övriga områden som har euron som valuta
  Medlemsstater inom Europeiska unionen med egna nationella valutor

Euroområdet, även känt som euroland, euroländerna eller eurozonen, utgörs av de 19 medlemsstater inom Europeiska unionen som har euron som valuta. Dessa medlemsstater har överfört sina befogenheter över den monetära politiken till europeisk nivå genom Eurosystemet. Cirka 340 miljoner människor bor i euroområdet, som är en av världens största ekonomier.

De medlemsstater som har euron som valuta är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Därutöver har de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten euron som valuta genom monetära avtal med unionen, medan Kosovo och Montenegro har euron som valuta utan några monetära avtal.

Inom Europeiska unionen finns det åtta medlemsstater som har egna nationella valutor och som därmed inte ingår i euroområdet. Dessa är Bulgarien, Danmark, Kroatien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern. Bortsett från Danmark har dessa medlemsstater förbundit sig att införa euron som valuta när de väl uppfyller de så kallade konvergenskriterierna.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

  Euroområdet
  Stater som har euron som valuta utan några monetära avtal
  Mikrostater som har euron som valuta genom monetära avtal
  Medlemsstater som kommer att införa euron när konvergenskriterierna uppfylls
  Medlemsstater som står permanent utanför eurosamarbetet

Det officiella euroområdet utgörs av de 19 medlemsstater inom Europeiska unionen som har euron som valuta. Dessa medlemsstater är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.[2] Euron utgör således officiellt betalningsmedel för cirka 340 miljoner människor och euroområdet är en av världens största ekonomier.[3][4][5][6]

Genom att införa euron som valuta och ansluta sig till euroområdet deltar dessa medlemsstater fullt ut i eurosamarbetet och övriga delar av Ekonomiska och monetära unionen. De har därmed överfört sina befogenheter över den monetära politiken till europeisk nivå genom Eurosystemet.[7]

Vid införandet av euron den 1 januari 1999 ingick Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike i valutasamarbetet.[8] Sedan dess har Grekland (2001),[9] Slovenien (2007),[10] Cypern och Malta (2008),[11][12] Slovakien (2009),[13] Estland (2011),[14] Lettland (2014)[15] och Litauen (2015)[16] anslutit sig vid början av respektive år.

Utomeuropeiska områden[redigera | redigera wikitext]

Utöver det europeiska territoriet av euroområdet har även unionens yttersta randområden euron som valuta. De portugisiska ögrupperna Azorerna och Madeira, den spanska ögruppen Kanarieöarna samt de franska utomeuropeiska departementen Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion, ingår därför i euroområdet. Däremot står alla utomeuropeiska länder och territorier utanför eurosamarbetet, med undantag för de franska territorierna Clippertonön, Franska sydterritorierna, Saint-Barthélemy och Saint-Pierre och Miquelon,[17] varav de två sistnämnda har euron som valuta genom monetära avtal med unionen.[18][19]

De brittiska militärbaserna Akrotiri och Dhekelia på Cypern har euron som valuta trots att de tillhör Storbritannien, medan Nordcypern (som inte erkänns som en självständig stat av mer än Turkiet) har turkisk lira som valuta.

Europeiska mikrostater[redigera | redigera wikitext]

De fyra europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten har euron som valuta genom monetära avtal med unionen.[20][21][22][23] De monetära avtalen innebär att mikrostaterna får prägla euromynt med egna motiv på den nationella sidan. Mängden euromynt som får präglas regleras också av avtalen. Innan införandet av euron hade dessa mikrostater fransk franc, italiensk lira eller spansk peseta som valuta.

Kosovo och Montenegro[redigera | redigera wikitext]

Kosovo och Montenegro, som tidigare hade tysk mark som valuta, har euron som valuta utan några monetära avtal med unionen.[17] Områdena ingick förr i Jugoslavien och har inte haft egna valutor sedan dess. De ingår inte officiellt i euroområdet och deras centralbanker står utanför Eurosystemet.

Utvidgning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konvergenskriterierna

Alla Europeiska unionens medlemsstater, utom Danmark, har förbundit sig att införa euron när de väl uppfyller de så kallade konvergenskriterierna. Särskilda bestämmelser ger Danmark möjlighet att införa euron endast på begäran av den egna regeringen. Storbritannien hade en liknande undantagsklausul fram till Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.[24] För övriga medlemsstater som inte har euron som valuta utvärderar Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken i var sin konvergensrapport fullgörandet av konvergenskriterierna minst en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat utanför euroområdet. Mot bakgrund av dessa konvergensrapporter beslutar Europeiska unionens råd med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet och efter överläggningar i Europeiska rådet, om en medlemsstat ska införa euron som valuta. Ett sådant beslut fattas på rekommendation av euroområdets medlemsstater. Rådet fastställer därefter med enhällighet bland euroområdets medlemsstater och den anslutande medlemsstaten oåterkalleligen växelkursen för den anslutande valutan. Detta beslut fattas på förslag av kommissionen och efter samråd med Europeiska centralbanken.[25]

Konvergenskriterierna innefattar krav om prisstabilitet, sunda statsfinanser och en låg långfristig räntenivå. Dessutom måste den nationella valutan uppvisa en stabil växelkurs gentemot euron genom att vara ansluten till Europeiska växelkursmekanismen (ERM) i minst två år utan större påfrestningar. Eftersom varje nationell regering själv bestämmer om deltagande i växelkursmekanismen kan en medlemsstat avsiktligt avstå från att uppfylla konvergenskriterierna och därigenom även avstå från att införa euron som valuta. Till exempel har Sverige på detta sätt kunnat hålla sig utanför eurosamarbetet. Nedanstående måldatum är högst osäkra och har historiskt flyttats fram gång på gång.

Medlemsstat Valuta Kod Inflation
(max. 1,8 %)
Budgetbalans
(min. −3,0 % av BNP)
Statsskuld
(max. 60,0 % av BNP eller minskande statsskuld)
Stabil växelkurs
(min. två års anslutning till ERM II)
Långa räntor
(max. 2,9 %)
Lagstiftning Måldatum
Bulgarien Bulgarien Bulgarisk lev BGN 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,6 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,1 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"20,4 % Nej, men ansluten till ERM II sedan den 10 juli 2020. 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,3 % Inte helt förenlig 2023-01-01
Danmark Danmark Dansk krona DKK utvärderas ej utvärderas ej utvärderas ej utvärderas ej utvärderas ej utvärderas ej
Kroatien Kroatien Kroatisk kuna HRK 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,9 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,4 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"73,2 % (minskande) Nej, men ansluten till ERM II sedan den 10 juli 2020. 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,9 % Förenlig 2025-01-01
Polen Polen Polsk złoty PLN 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,8 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"−0,7 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"46,0 % Nej 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,2 % Inte helt förenlig
Rumänien Rumänien Rumänsk leu RON 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"3,7 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"−4,3 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"35,2 % Nej, anslutning till ERM II väntas under 2024. 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"4,4 % Inte helt förenlig 2026-01-01
Sverige Sverige Svensk krona SEK 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"1,6 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,5 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"35,1 % Nej 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"−0,1 % Inte helt förenlig
Tjeckien Tjeckien Tjeckisk krona CZK 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,9 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"0,3 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"30,8 % Nej 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"1,5 % Inte helt förenlig
Ungern Ungern Ungersk forint HUF 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"3,7 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"−2,0 % 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"66,3 % (minskande) Nej 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "%"2,3 % Inte helt förenlig

Danmark[redigera | redigera wikitext]

  Medlemsstater vars valuta är ansluten till växelkursmekanismen
  Medlemsstater vars valuta var ansluten till ERM I innan införandet av euron
  Medlemsstater vars valuta var ansluten till ERM II innan införandet av euron
  Övriga medlemsstater inom Europeiska unionen

Danmark erhöll särskilda bestämmelser om eurosamarbetet i samband med ratificeringen av fördraget om Europeiska unionen i början av 1990-talet. Genom ett särskilt protokoll fick den danska regeringen möjlighet att meddela Europeiska unionens råd om Danmark ville välja att stå utanför eurosamarbetet i samband med införandet av den gemensamma valutan. Den 3 november 1993 meddelade den danska regeringen att Danmark inte hade för avsikt att delta i eurosamarbetet. Således kan Danmarks fullgörande av konvergenskriterierna endast utvärderas på begäran av den danska regeringen.[26] I praktiken innebär det att Danmark inte är förpliktat att införa euron även om konvergenskriterierna uppfylls. Sedan den 13 mars 1979 är den danska kronan ansluten till växelkursmekanismen, vilket innebär att konvergenskriteriet om en stabil växelkurs är uppfyllt.

Av politiska skäl har Danmark fortsatt att stå utanför eurosamarbetet. I en folkomröstning den 28 september 2000 röstade 53,2 procent av de danska väljarna nej till valutan och av politiska skäl måste en ny folkomröstning hållas innan ett införande av euron blir aktuellt på nytt. Under 2008 och 2009 var opinionen klart för euron och en ny folkomröstning utlovades först av statsminister Anders Fogh Rasmussen och sedan av hans efterträdare Lars Løkke Rasmussen.[27] Av olika skäl, inte minst den försenade ratificeringsprocessen av Lissabonfördraget, ägde någon ny folkomröstning aldrig rum och i eurokrisens spår under 2010-talets början sjönk stödet för euron kraftigt. Enligt Eurobarometern var stödet för införande av euron i Danmark lågt i december 2019 (29 procent för, 62 procent emot).[28]

Bulgarien, Rumänien och Kroatien[redigera | redigera wikitext]

Bulgarien och Rumänien samt Kroatien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007 respektive den 1 juli 2013 och har därmed förbundit sig att införa euron som valuta när konvergenskriterierna väl uppfylls. Trots att de tre medlemsstaterna har som ambition att införa euron så snart som möjligt har ekonomiska problem försenat processen. Sedan den 10 juli 2020 har Bulgarien och Kroatien sina valutor anslutna till växelkursmekanismen, vilket innebär att ett införande av euron kan äga rum som tidigast den 1 januari 2023. Av ekonomiska skäl är det dock sannolikt att övergången kommer ske senare.[29]

Enligt Eurobarometern var stödet för införande av euron i Rumänien stort i december 2019 (56 procent för, 29 procent emot). Under samma period var stödet i Kroatien (50 procent för, 44 procent emot) och Bulgarien (39 procent för, 41 procent emot) betydligt lägre.[28]

I Bulgarien planerade regeringen under en längre tid att ansluta den nationella valutan till växelkursmekanismen. Ambitionen var att genomföra en anslutning så snart som möjligt,[30] men Europeiska centralbanken och euroområdet var skeptiska till detta då den bulgariska ekonomin inte ansågs ha konvergerat tillräckligt mycket med euroområdets ekonomi. I juli 2018 nådde Bulgarien en kompromiss med Europeiska centralbanken och euroområdet som innebar att en anslutning till växelkursmekanismen väntades ske i juli 2019, och att Bulgarien då även skulle ansluta sig till bankunionen. Denna plan försenades dock till 2020.[31][32] I februari 2020 antog det bulgariska parlamentet en lagändring som banade vägen för en anslutning till växelkursmekanismen.[33][34] I april 2020 såg det dock ut som att anslutningen skulle försenas ytterligare på grund av coronavirusutbrottet 2020 i Europa,[35] men senare under samma månad meddelade premiärminister Bojko Borisov att Bulgarien avsåg att ansöka om att få ansluta sin valuta till växelkursmekanismen innan slutet av månaden.[36][37][38] Den 30 april 2020 offentliggjordes att Bulgarien hade officiellt ansökt om att få delta i växelkursmekanismen.[39] Anslutningen genomfördes den 10 juli 2020.[40] Samtidigt anslöt sig Bulgarien till bankunionen.[41][42][43][44] Ett införande av euron väntas kunna ske tidigast den 1 januari 2023.[45][46][47][48]

I Kroatien har regeringen som ambition att införa euron så snart som möjligt. Regeringens mål är att införa euron senast 2025.[49] I juli 2019 nådde Kroatien en kompromiss med Europeiska centralbanken och euroområdet som innebar att en anslutning till växelkursmekanismen väntades ske i juli 2020, och att Kroatien då även skulle ansluta sig till bankunionen. Anslutningen genomfördes den 10 juli 2020.[50] Samtidigt anslöt sig Kroatien till bankunionen.[41][51][52] Ett införande av euron kan tidigast äga rum den 1 januari 2023.[53]

I Rumänien har regeringen som ambition att ansluta den nationella valutan till växelkursmekanismen och införa euron så snart som möjligt. Det tidigare ledande regeringspartiet hade som mål att euron skulle införas den 1 januari 2024.[54] En anslutning till växelkursmekanismen väntas dock inte kunna ske innan 2024, vilket innebär att ett införande av euron väntas kunna ske tidigast den 1 januari 2026.[55]

Polen, Tjeckien och Ungern[redigera | redigera wikitext]

Polen, Tjeckien och Ungern anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 och har därmed förbundit sig att införa euron som valuta när konvergenskriterierna väl uppfylls. Ingen av medlemsstaterna har anslutit sin valuta till växelkursmekanismen, vilket innebär att ett införande av euron kan äga rum tidigast om två år. Av politiska skäl kommer en övergång till den gemensamma valutan att ske senare.[29]

Den polska regeringen ledd av premiärminister Jarosław Kaczyński 2006–2007 var uttalat euroskeptisk och motsatte sig ett införande av euron, åtminstone så länge inte en separat folkomröstning hade hållits om eurofrågan. 2007 tillträdde en ny regering under Donald Tusk med ambitionen att införa euron så snart som möjligt. Den ursprungliga planen att införa euron 2011 eller 2012 fick dock senareläggas på grund av finanskrisen 2007–2008. 2013 meddelade Tusk att ett införande av euron inte var aktuellt under de kommande åren, främst på grund av den politiska situationen som innebar att oppositionspartierna kunde blockera den konstitutionsändring som behövdes för att byta valuta. I november 2015 tillträdde Beata Szydło, tillhörande samma parti som Kaczyński, som ny premiärminister och den nya regeringen intog en betydligt mer skeptisk hållning till att införa euron som valuta. Även den efterföljande regeringen under Mateusz Morawiecki har intagit en skeptisk hållning. Stödet för euron var enligt Eurobarometern i december 2019 lågt (33 procent för, 51 procent emot). Ett införande av euron är därför inte aktuellt under de kommande åren.[56]

I Tjeckien var regeringarna under Mirek Topolánek och Petr Nečas euroskeptiska, vilket förstärktes av president Václav Klaus starka motstånd till euron. 2013 tillträdde Miloš Zeman som ny president och 2014 tillträdde en ny regering under Bohuslav Sobotka som ställde sig betydligt mer positiv till euron. Den efterföljande regeringen under Andrej Babiš har dock intagit en mer skeptisk hållning till ett införande av euron. I likhet med Polen var stödet för euron enligt Eurobarometern i december 2019 mycket lågt (27 procent för, 68 procent emot) och ett införande av euron är därför inte aktuellt under de kommande åren.[29]

Till skillnad från Polen och Tjeckien visade Eurobarometern i december 2019 på ett betydligt större stöd för euron i Ungern (60 procent för, 30 procent emot). Den ungerska regeringen under Viktor Orbán har dock ställt sig skeptisk till en övergång till den gemensamma valutan, åtminstone till dess att den nationella ekonomin är i gott skick.[57] Ett införande av euron är därför inte aktuellt förrän tidigast under andra halvan av 2020-talet.[58]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 1995 och har därmed förbundit sig att införa euron som valuta när konvergenskriterierna väl uppfylls. Eftersom den svenska kronan inte var ansluten till växelkursmekanismen i samband med införandet av euron den 1 januari 1999 kvarstod Sverige utanför eurosamarbetet i väntan på att uppfylla alla konvergenskriterier. Det var i första hand av politiska skäl som Sverige misslyckades att uppfylla konvergenskriterierna. De politiska partierna, framför allt Socialdemokraterna och Centerpartiet, var splittrade i frågan om den gemensamma valutan. Den 14 september 2003 hölls en folkomröstning om att införa euron den 1 januari 2006. Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna förespråkade ett ja, medan Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förespråkade ett nej. I folkomröstningen röstade 55,9 procent[59] av väljarna nej och frågan om att införa euron som valuta blev därmed politiskt död under lång tid framöver.

Under 2008 och 2009 ökade stödet för euron i Sverige och antalet förespråkare var under en kort period fler än antalet motståndare. Efter finanskrisen 2007–2008 och den efterföljande eurokrisen sjönk dock stödet kraftigt och nådde nya bottennivåer. Enligt Statistiska centralbyråns opinionssiffror var stödet för euron 20,3 procent i maj 2020,[60] medan stödet enligt Eurobarometern var 27 procent i december 2019.[28] Genom att inte ansluta den svenska kronan till växelkursmekanismen kan den svenska regeringen undvika att uppfylla konvergenskriterierna och därmed hålla Sverige utanför eurosamarbetet obegränsat lång tid. Till skillnad från Danmark utvärderas dock Sveriges fullgörande av konvergenskriterierna minst en gång vartannat år i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Utträde[redigera | redigera wikitext]

Införandet av euron som valuta är rättsligt sett ett oåterkalleligt beslut och formellt finns det inget förfarande för att lämna euroområdet, utan att lämna Europeiska unionen helt och hållet. Det franska territoriet Saint-Barthélemy är det enda territoriet med euron som valuta som någonsin har lämnat unionen,[61] men euron behölls genom ett monetärt avtal med unionen.[19] Ingen stat eller annat område med euron som valuta har således hittills valt att övergå till en annan valuta. Under eurokrisen fanns det dock diskussioner om att Grekland skulle behöva lämna eurosamarbetet genom en så kallad grexit, något som dock aldrig blev av.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 109. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”What is the euro area?” (på engelska). Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/euro-area/what-euro-area_en. Läst 13 juli 2019. 
  3. ^ ”CIA - The World Factbook -- Rank Order - GDP (purchasing power parity)” (på engelska). Central Intelligence Agency. 27 juli 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2001rank.html. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ ”Weak dollar costs U.S. economy its No. 1 spot” (på engelska). Reuters. 14 mars 2008. https://www.reuters.com/article/us-economy-world-biggest-idUSL1491971920080314. Läst 13 juli 2019. 
  5. ^ ”World's Largest Economy” (på engelska). The Balance. 5 juli 2019. https://www.thebalance.com/world-s-largest-economy-3306044. Läst 13 juli 2019. 
  6. ^ ”Basic figures on the EU” (på engelska). Eurostat. 27 juli 2015. https://ec.europa.eu/eurostat/documents/4031688/6641765/KS-GL-15-001-EN-N.pdf/d4e11e76-3845-494b-a21d-4aac2756c334. Läst 13 juli 2019. 
  7. ^ ”Artikel 3.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 51. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Rådets beslut av den 3 maj 1998 i enlighet med artikel 109j.4 i fördraget (98/317/EG)”. EGT L 139, 11.5.1998, s. 30–35. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31998D0317. 
  9. ^ ”Rådets beslut av den 19 juni 2000 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om införande av den gemensamma valutan i Grekland den 1 januari 2001 (2000/427/EG)”. EGT L 139, 7.7.2000, s. 19–21. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32000D0427. 
  10. ^ ”Rådets beslut av den 11 juli 2006 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Sloveniens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2007 (2006/495/EG)”. EUT L 195, 15.7.2006, s. 25–27. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006D0495. 
  11. ^ ”Rådets beslut av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Cyperns införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (2007/503/EG)”. EUT L 186, 18.7.2007, s. 29–31. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32007D0503. 
  12. ^ ”Rådets beslut av den 10 juli 2007 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Maltas införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2008 (2007/504/EG)”. EUT L 186, 18.7.2007, s. 32–34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32007D0504. 
  13. ^ ”Rådets beslut av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (2008/608/EG)”. EUT L 195, 24.7.2008, s. 24–27. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008D0608. 
  14. ^ ”Rådets beslut av den 13 juli 2010 i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Estlands införande av euron den 1 januari 2011 (2010/416/EU)”. EUT L 196, 28.7.2010, s. 24–26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0416. 
  15. ^ ”Rådets beslut av den 9 juli 2013 om Lettlands införande av euron den 1 januari 2014 (2013/387/EU)”. EUT L 195, 18.7.2013, s. 24–26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0387. 
  16. ^ ”Rådets beslut av den 23 juli 2014 om Litauens införande av euron den 1 januari 2015 (2014/509/EU)”. EUT L 228, 31.7.2014, s. 29–32. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014D0509. 
  17. ^ [a b] ”The euro outside the euro area” (på engelska). Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/euro-area/euro/use-euro/euro-outside-euro-area_en. Läst 13 juli 2019. 
  18. ^ ”Rådets beslut av den 31 december 1998 om monetära bestämmelser i de franska utomeuropeiska förvaltningsområdena Saint Pierre och Miquelon samt Mayotte (1999/95/EG)”. EGT L 30, 4.2.1999, s. 29–30. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31999D0095. 
  19. ^ [a b] ”Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om bibehållande av euron på Saint-Barthélemy efter förändringen av öns ställning i förhållande till Europeiska unionen”. EUT L 189, 20.7.2011, s. 3–4. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:c540285a-1077-43b3-ab54-2f7bfeb096a6.0020.02/DOC_2&format=PDF. 
  20. ^ ”Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Andorra (2011/C 369/01)”. EUT C 369, 17.12.2011, s. 1–13. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22011A1217(01). 
  21. ^ ”Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Monaco (2012/C 310/01)”. EUT C 310, 13.10.2012, s. 1–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22012A1013(01). 
  22. ^ ”Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken San Marino (2012/C 121/02)”. EUT C 121, 26.4.2012, s. 5–17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22012A0426(01). 
  23. ^ ”Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Vatikanstaten (2010/C 28/05)”. EUT C 28, 4.2.2010, s. 13–18. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22010A0204(01). 
  24. ^ ”Protokoll 15 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 284–286. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  25. ^ ”Artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 108–110. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  26. ^ ”Protokoll 16 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 287. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  27. ^ ”Løkke: Vi skal stemme om euroen”. Politiken. 13 maj 2009. https://politiken.dk/indland/politik/art4801162/L%C3%B8kke-Vi-skal-stemme-om-euroen. Läst 30 juli 2014. 
  28. ^ [a b c] ”Eurobarometer 91”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/Survey/index#p=1&instruments=STANDARD. Läst 30 december 2019. 
  29. ^ [a b c] ”Clock ticks on Lithuania 2015 euro move as others eye security” (på engelska). EUbusiness. 27 juli 2013. https://www.eubusiness.com/news-eu/lithuania-poland.x76. Läst 13 juli 2019. 
  30. ^ ”Juncker's euro-push could risk unity, warns eastern flank” (på engelska). EUobserver. 10 oktober 2017. https://euobserver.com/economic/139369. Läst 13 juli 2019. 
  31. ^ ”It is Possible For Bulgaria to Join the "Waiting Room" For the Euro Area by June 2020” (på engelska). Novinite. 11 oktober 2019. https://www.novinite.com/articles/200857/It+is+Possible+For+Bulgaria+to+Join+the+%22Waiting+Room%22+For+the+Euro+Area+by+June+2020. Läst 17 oktober 2019. 
  32. ^ ”Bulgaria delays entry into euro ‘waiting room’ until July” (på engelska). EurActiv.com. 21 februari 2020. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/bulgaria-delays-entry-into-euro-waiting-room-until-july/. Läst 28 februari 2020. 
  33. ^ ”Bulgaria eyes joining euro” (på engelska). EUobserver. 7 februari 2020. https://euobserver.com/tickers/147392. Läst 8 februari 2020. 
  34. ^ ”Bulgaria changes legislation to join euro ‘waiting room’” (på engelska). EurActiv.com. 6 februari 2020. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/bulgaria-changes-legislation-to-join-euro-waiting-room/. Läst 8 februari 2020. 
  35. ^ ”SOFIA – Bulgaria still wants the euro” (på engelska). EurActiv.com. 31 mars 2020. https://www.euractiv.com/section/all/short_news/sofia-bulgaria-still-wants-the-euro/. Läst 3 april 2020. 
  36. ^ ”Bulgaria to apply to join euro zone's 'waiting room' by end April” (på engelska). Reuters. 10 april 2020. https://www.reuters.com/article/us-bulgaria-eurozone/bulgaria-to-apply-to-join-euro-zones-waiting-room-by-end-april-idUSKCN21S15V. Läst 10 april 2020. 
  37. ^ ”PM Borissov: Bulgaria will Apply for the ERM 2 by the End of April” (på engelska). Novinite. 10 april 2020. https://www.novinite.com/articles/204082/PM+Borissov%3A+Bulgaria+will+Apply+for+the+ERM+2+by+the+End+of+April. Läst 10 april 2020. 
  38. ^ ”COVID-19 convinces Bulgaria to join the euro” (på engelska). EurActiv.com. 16 april 2020. https://www.euractiv.com/section/politics/news/covid-19-convinces-bulgaria-to-join-the-euro/. Läst 16 april 2020. 
  39. ^ ”Bulgaria has Officially Applied for the Eurozone” (på engelska). Novinite. 30 april 2020. https://www.novinite.com/articles/204324/Bulgaria+has+Officially+Applied+for+the+Eurozone. Läst 30 april 2020. 
  40. ^ ”Communique on Bulgaria” (på engelska). Europeiska centralbanken. 10 juli 2020. https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2020/html/ecb.pr200710~4aa5e3565a.en.html. Läst 10 juli 2020. 
  41. ^ [a b] ”Commission welcomes Bulgaria and Croatia's entry into the Exchange Rate Mechanism II” (på engelska). Europeiska kommissionen. 10 juli 2020. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1321. Läst 14 juli 2020. 
  42. ^ ”Ministers welcome Bulgaria's next steps to join eurozone” (på engelska). EUobserver. 13 juli 2018. https://euobserver.com/tickers/142367. Läst 13 juli 2019. 
  43. ^ ”Bulgaria edges closer to joining euro” (på engelska). EurActiv.com. 13 juli 2018. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/bulgaria-edges-closer-to-joining-euro/. Läst 13 juli 2019. 
  44. ^ ”Statement on Bulgaria's path towards ERM II participation” (på engelska). Europeiska unionens råd. 12 juli 2018. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2018/07/12/statement-on-bulgaria-s-path-towards-erm-ii-participation/. Läst 13 juli 2019. 
  45. ^ ”Bulgaria could adopt euro in January 2023” (på engelska). Emerging Europe. 22 augusti 2019. https://emerging-europe.com/news/bulgaria-could-adopt-euro-in-january-2023/. Läst 30 december 2019. 
  46. ^ ”Bulgaria on path to adopt euro in 2023: IMF's Georgieva” (på engelska). Reuters. 26 januari 2020. https://www.reuters.com/article/us-bulgaria-eurozone-imf/bulgaria-on-path-to-adopt-euro-in-2023-imfs-georgieva-idUSKBN1ZP0F5. Läst 8 februari 2020. 
  47. ^ ”Kristalina Georgieva: Bulgaria's Entry into the Eurozone, Planned for 2023, is "Entirely Foreseeable"” (på engelska). Novinite. 28 januari 2020. https://www.novinite.com/articles/202888/Kristalina+Georgieva%3A+Bulgaria%27s+Entry+into+the+Eurozone%2C+Planned+for+2023%2C+is+%22Entirely+Foreseeable%22. Läst 8 februari 2020. 
  48. ^ ”Stable Economy is a Must If Bulgaria Wants to Join the Eurozone” (på engelska). Novinite. 13 juli 2020. https://www.novinite.com/articles/205268/Stable+Economy+is+a+Must+If+Bulgaria+Wants+to+Join+the+Eurozone. Läst 14 juli 2020. 
  49. ^ ”Croatia Working Hard on Introduction of Euro, Says EU Official” (på engelska). Total Croatia News. 8 januari 2019. https://www.total-croatia-news.com/business/33439-introduction-of-euro. Läst 17 januari 2019. 
  50. ^ ”Communique on Croatia” (på engelska). Europeiska centralbanken. 10 juli 2020. https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2020/html/ecb.pr200710_1~88c0f764e7.en.html. Läst 10 juli 2020. 
  51. ^ ”Croatia launches bid to join euro waiting room” (på engelska). Europeiska unionens råd. 5 juli 2019. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/croatia-launches-bid-to-join-euro-waiting-room/. Läst 13 juli 2019. 
  52. ^ ”Statement on Croatia's path towards ERM II participation” (på engelska). Europeiska unionens råd. 8 juli 2019. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/07/08/statement-on-croatia-s-path-towards-erm-ii-participation/. Läst 13 juli 2019. 
  53. ^ ”Numerous Challenges Lie Ahead on Croatian Path to Eurozone Entry” (på engelska). Total Croatia News. 14 juli 2020. https://www.total-croatia-news.com/politics/44994-eurozone. Läst 14 juli 2020. 
  54. ^ ”Romania's ruling party congress votes to join euro in 2024” (på engelska). Reuters. 10 mars 2018. https://www.reuters.com/article/us-romania-politics/romanias-ruling-party-congress-votes-to-join-euro-in-2024-idUSKCN1GM0NW. Läst 17 januari 2019. 
  55. ^ ”Report hints to Romania’s euro adoption rather after 2024 official target” (på engelska). Romania Insider. 4 februari 2019. https://www.romania-insider.com/report-romania-euro-adoption-after-2024. Läst 8 februari 2020. 
  56. ^ ”Poland will not be able to adopt the euro for years - PM Tusk” (på engelska). Reuters. 6 juli 2013. https://uk.reuters.com/article/uk-poland-euro-idUKBRE96503N20130706. Läst 13 juli 2019. 
  57. ^ ”Hungary to hold off on Eurozone accession” (på engelska). Obserwator Finansowy. 9 oktober 2017. https://www.obserwatorfinansowy.pl/in-english/financial-markets/hungary-to-hold-off-on-eurozone-accession/. Läst 19 april 2020. 
  58. ^ ”When will the Euro be introduced in Hungary?” (på engelska). Daily News Hungary. 26 januari 2020. https://dailynewshungary.com/when-will-euro-be-introduced-in-hungary/. Läst 28 mars 2020. 
  59. ^ ”Folkomröstning 14 september 2003 om införande av euron”. Valmyndigheten. 18 september 2003. https://data.val.se/val/emu2003/resultat/slutresultat/index.html. Läst 13 juli 2019. 
  60. ^ ”EMU/eurosympatier 1997-2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/tabell-och-diagram/eu--emu-sympatier/emu-eurosympatier/. Läst 11 juni 2020. 
  61. ^ ”Europeiska rådets beslut av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen (2010/718/EU)”. EUT L 325, 9.12.2010, s. 4–5. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0718. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.