Lagstiftning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller upphävs.

Lagstiftning i mer vidsträckt bemärkelse är normgivning, som avser alla slags rättesnören som utgör föreskrifter i en grundlags mening, och även andra än lagar. Lagstiftningen utgör det centrala inslaget i normgivningen för ett samhälle.

Lagstiftningsprocessen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Lagstiftningsprocessen
1 Initiativ till lagändring, t ex vallöfte, mediedebatt. Pfeil rechts.svg 2 Regeringen beslutar om direktiv till en utredning. Pfeil rechts.svg 3 Utredningens förslag går på remiss.
4 Förslaget förbereds i departementet. Pfeil links.svg
7 Propositionen och eventuella motioner behandlas i riksdagens utskott. Pfeil rechts.svg 5 Lagrådet granskar förslaget.
Pfeil links.svg 6 Regeringen lämnar propositionen till riksdagen. Pfeil links.svg
8 Riksdagen fattar beslut. 10 Lagen kungörs i Svensk författnings-samling.
Pfeil rechts.svg 9 Regeringen utfärdar lagen. Pfeil rechts.svg

Den svenska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Införandet av nya lagar kan innebära färre steg vid mindre lagändringar, men för mer omfattande lagändringar följs nästan alltid samma ordning. I och med Sveriges inträde i EU finns idag två sätt varpå nya lagar kan introduceras i Sverige. Nedan beskrivs den svenska lagstiftningsprocessen i de fall då EU inte är inblandat.

Utredning tillsätts[redigera | redigera wikitext]

Det första steget är att regeringen — eller i mer sällsynta fall, riksdagen — tar initiativ till att tillsätta en statlig utredning. Utredningen lägger fram ett förslag till förändring i form av en rapport som går igenom frågan grundligt. Rapporten publiceras i den serie utredningar som kallas Statens offentliga utredningar (SOU). Regeringen kan också välja att utreda en fråga internt inom regeringskansliet. Sådana utredningar publiceras i Departementsserien (Ds).

Vid utredningens slut skickas utredningens förslag på remiss till ett antal remissinstanser, organisationer och i vissa fall enskilda experter som anses ha väsentliga saker att säga att om förslaget. Remissinstanserna återkommer, om de vill, till departementet med sina synpunker. När remissvaren har kommit in till ansvarigt departement sammanställs de av departementets tjänstemän. Sammanställningar av svaren på vissa större utredningar kan publiceras som en rapport i Departementsserien.

Proposition[redigera | redigera wikitext]

Därefter skriver departementet ett utkast till en proposition. Denna innehåller såväl lagförslag som en bakgrundsbedömning av frågan — ett förarbete. Texten skickas också på så kallad delning till andra berörda departement inom Regeringskansliet så att de kan lämna synpunkter.

Utkastet till lagtext, lagrådsremissen, skickas vanligtvis till Lagrådet för yttrande. Lagrådet har till uppgift att se över ifall propositionen strider mot grundlagen. Lagrådet lämnar sina synpunkter på lagrådsremissen i form av ett yttrande som publiceras på Lagrådets webbplats. Lagrådet har emellertid ingen vetorätt. Regeringen kan alltså lägga fram förslaget inför riksdagen även om det strider mot Lagrådets rekommendation. Denna procedur har kritiserats som svag i jämförelse med lagprövningen i många andra demokratiska länder.

Efter lagrådets granskning tas en slutlig version av propositionstexten fram av det ansvariga departementet.

Riksdagen behandlar förslaget[redigera | redigera wikitext]

När regeringen beslutat om en proposition skickas den till riksdagen. Det riksdagsutskott inom riksdagen som ansvarar för propositionens område behandlar propositionen och skriver ett utskottsbetänkande. Det är en skrivelse till övriga riksdagen med förslag till riksdagsbeslut, det vill säga om och hur det skall stiftas nya lagar. Riksdagsledamöterna kan även komma med motförslag eller förslag på ändringar i form av egna motioner som svar på propositionen.

Lagstiftning kan också komma till som en följd av att en eller flera riksdagsledamöter lagt en motion spontant, utan samband med en regeringsproposition. Betydligt fler motioner än propositioner läggs fram som förslag till riksdagen. I princip alla motioner som läggs fram avslås emellertid. Regeringspartiernas riksdagsledamöter väntas istället påverka propositionerna genom sina partier. Oppositionens ledamöter får sällan igenom sina förslag.

Lagen kungörs och införs[redigera | redigera wikitext]

Ifall riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition eller någon motion och beslutar om en ny lag, får regeringen i uppdrag att kungöra den nya lagen. Detta gör regeringen via Svensk författningssamling, det så kallade SFS-systemet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]